Grundordföljd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats. Det rör sig alltså inte om egentlig ordföljd utan om vilken ordning satsdelarna subjekt (S), predikat (V) och objekt (O) kommer i. I allmänhet används termen "verb" i stället för "predikat".

Nedan visas en lista över grundordföljderna:

Exempel Andel Språkexempel
SOV Jag ett äpple äter Björnen vägen ser ≈ 47 % Eskimåiska | Georgiska | Japanska | Koreanska | Latin | Persiska | Turkiska Kategori Kategori
SVO Jag äter ett äpple Björnen ser vägen ≈ 43 % Engelska | Franska | Hausa | De flesta indoeuropeiska språken | Mundang | Svenska | Swahili | Thai Kategori Kategori
VSO Äter jag ett äpple Ser björnen vägen ≈ 05 % Biblisk hebreiska | Iriska | Klassisk arabiska | Kymriska | Maori | Tagalog | Ökeltiska språk Kategori Kategori
VOS Äter ett äpple jag Ser vägen björnen ≈ 01,5 % Malagassiska Kategori Kategori
OVS Ett äpple äter jag Vägen ser björnen ≈ 00,4 % Apalai | Barasano | Hixkaryana | Panare Kategori Kategori
OSV Ett äpple jag äter Vägen björnen ser ≈ 00,1 % Cakchiquel | Coeur d’Alene | Huave | Kemak | Nadeb | Ngarinyin Kategori Kategori

[1][2]

De två vanligaste ordföljderna är SVO och SOV. Språk med grundordföljd med objektet före subjektet är mycket sällsynta. Malagassiska är ett av de större OS-språken.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Introducing English Linguistics International Student Edition by Charles F. Meyer
  2. ^ Russell Tomlin | "Basic Word Order: Functional Principles" | Croom Helm | London | 1986 | page 22