Guaraniakviferen
Guaraniakviferen är ett stort system av akviferer i sydöstra Sydamerika, som har delar i Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay.[1] Vattnet i Guaraniakviferen finns främst i porerna och sprickorna i sandstenslager.[2] Större delen av akviferens yta finns i Brasilien.[2] Akviferen används som källa till dricksvatten, jordbruk och industri.[2] Delar av vattnet i akviferen används även för span med termalvatten.[2] Akvifersystemet har fått sin namn från guaranífolket vars hemtrakter sammanfaller i stor del akviferens utbredning.[3]
Enligt en uppskattning fylls systemets grundvattenmagasin på med totalt 0.6 km3 vatten per år vilket motsvarar 4,9 mm/år, och det mest av det antas ske i västra och östra randen av akvifersystemet där sandstenen är vid eller väldigt nära ytan.[4] En studie pekar på en till två procent av lokala nederbörden når hela vägen in till den djupa cirkulationen i akviferen.[4] Akviferernas mäktighet varierar, men i genomsnitt uppskattas de ha 250 m i tjocklek trots att de i vissa områden är över 800 m tjock.[4] De vattenförande lagren består av sediment som avsattes under Trias och Jura, som är täckta av relativt ogenomsläppliga basaltlager från Krita.[4]
I syvästra delen av Corrientes har det föreslagits att NV-SO orienterade lineament, med dithörande lodrätta sprickor, utgör förbindelser som tillåter utbyte av vatten mellan Guaraniakviferen och ytnära akviferer.[5]
Guaraniakviferens bruk och skydd är reglerad av Guaraniakviferfördraget från 2010 undeskrivet av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.[6][7] Fördraget trädde i kraft vid slutet av 2020 då Paraguay dröjde med att ratifera och deponera fördraget tills oktober 2020.[6] Argentina och Uruguay hade ratifierat och deponerat fördraget 2012 och Brasilien gjorde så 2017.[6] Fördraget är ovanligt då den reglerar gränsöverskridande akviferer och är den första av denna sort i Latinamerika.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Jeppsson, Hans; Fagerlund, Fritjof; Olofsson Bo; Rosén, Lars; Ericsson, Lars O., Sparrenbom, Charlotte; Norrman, Jenny (2022). ”Förvaltning och skydd av grundvatten”. i Sparrenbom, Charlotte; Jeppsson Hans. Grundvattenboken. Studentlitteratur. sid. 577-579. ISBN 978-91-44-13592-2
- ^ [a b c d] ”Environmental Protection and Sustainable Development of the Guaraní Aquifer System”. https://www.oas.org/DSD/WaterResources/Pastprojects/Guarani_eng.asp. Läst 13 maj 2024.
- ^ Instituto Correntino del Agua y del Ambiente. ”Sistema Acuífero Guaraní” (på spanska). https://icaa.gov.ar/sistema-acuifero-guarani. Läst 15 maj 2024.
- ^ [a b c d] Gonçalves, Roger D.; Teramoto, Elias H.; Chang, Hung K. (2020). ”Regional Groundwater Modeling of the Guarani Aquifer System”. Water (MDPI) 12 (9). https://www.mdpi.com/2073-4441/12/9/2323.
- ^ Mira Carrión, Andrés; Veroslavsky, Gerardo; Vives, Luis; Rodríguez, Leticia (2016). ”Influencia de los lineamientos estructurales sobre el flujo del Sistema Acuífero Guaraní en la provincia de Corrientes” (på spanska). Revista de la Asociación Geológica Argentina 73 (4). http://www.scielo.org.ar/scielo.php?pid=S0004-48222016000400003&script=sci_arttext. Läst 14 maj 2024.
- ^ [a b c d] Villar, Pilar Carolina. ”The Agreement on the Guarani Aquifer enters into force: what changes now?”. International Water Law Project Blog. https://www.internationalwaterlaw.org/blog/2020/11/16/the-agreement-on-the-guarani-aquifer-enters-into-force-what-changes-now/. Läst 21 maj 2024.
- ^ Amore, Luiz (översättare). "Guarani Aquifer Agreement" (engelska).