Uruguay

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Uruguay (olika betydelser).

Koordinater: 33°S 56°V / 33°S 56°V / -33; -56

República Oriental del Uruguay
Flagga Statsvapen
ValspråkLibertad o Muerte
(spanska för "Frihet eller Död")
Nationalsång: Orientales, la Patria o la tumba
Huvudstad
(och största stad)
Montevideo
Officiellt språk spanska
Statsskick republik
 -  President José Mujica
 -  Regeringschef José Mujica
Självständighet från Brasilien 
 -  Deklarerad 25 augusti 1825 
 -  Erkänd 27 augusti 1828 
Area
 -  Totalt 176 220 km² (88:e)
 -  Vatten (%) 1,5 %
Befolkning
 -   års uppskattning 3 323 906[1] (30 juni 2007) (128:e)
 -  Befolkningstäthet 18,9/km² (156:e)
BNP (PPP) 2005 års beräkning
 -  Totalt $34 305 miljoner (90:e)
 -  Per capita $11 646 (2006) 
Valuta uruguayansk peso (UYU)
Tidszon UTC-3
Topografi
 -  Högsta punkt Cerro Catedral, 514 m ö.h.
Nationaldag 25 augusti
Nationalitetsmärke ROU
Landskod UY
Landsnummer 598

Uruguay, formellt Republiken Uruguay, är ett land i sydöstra Sydamerika, vid Atlanten. Landet gränsar till Argentina och Brasilien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Uruguays historia

Uruguay (länge betitlat Banda Oriental – "Östra landremsan" – eftersom det låg öster om La Plata-viken och Uruguayfloden) började koloniseras under 1600-talet, och från 1776 ingick det i det spanska vicekungadömet Rio de la Plata. 1815 hade hela landet gjort sig fritt från främmande makter, efter ett fyra år långt självständighetskrig mot den spanska kolonialmakten. Självständighetsrörelsen leddes av José Gervasio Artigas som idag betraktas som Uruguays landsfader och nationalhjälte. Redan året därpå (1816) invaderades landet av Portugal som sedan 1821 annekterade landet. Man kom inte att uppnå full självständighet igen förrän 1828, då från det sedan 1822 självständiga Kejsardömet Brasilien som övertagit Portugals överhöghet över området. Den slutliga frigörelsen skedde efter brittisk medling, då även Argentina (efterföljaren till Vicekungadömet Rio de la Plata) hävdat sina gamla krav på området.[2]

Med undantag för några kortare perioder av politisk oro lyckades Uruguay, till skillnad från sina sydamerikanska grannar, under 1800-talet bygga upp en både ekonomiskt och politiskt stabil stat och vid sekelskiftet var landet en väl fungerande demokrati. Under första halvan av 1900-talet hade Uruguay ett väl utbyggt välfärdssamhälle och ekonomi. På 50-talet började dock ekonomin peka nedåt med politisk oro som följd. I början av 1960-talet startade den marxistisk stadsgerillan Tupamaros, "Nationella befrielsearmén", sin verksamhet i huvudstaden Montevideo.

Mot slutet av 1960-talet eskalerade våldet från båda sidor i konflikten och oron i landet ökade. Militären, som tidigare alltid hållit sig passiv i politiken, fick en allt större politisk roll. Tortyr av politiska fångar blev regel. Gerillan besegrades 1972, men militärens makt var nu så stark att den civila regeringen i praktiken blev helt beroende av den. 1972 upplöste Uruguays president Juan María Bordaberry parlamentet, och han överlämnade ett år senare landets styre till militären. Under de kommande 12 åren styrdes landet av en brutal militärjunta, den enda i landets historia. Bordaberry satt dock kvar som president fram till 1976. Den mest ökända av Uruguays militärdiktatorer under denna tid var General Gregorio Álvarez som styrde landet mellan 1981-85; under hans styre mördades tusentals politiska fångar och all opposition krossades brutalt. 1985 avgick militärjuntan efter att ha gått med på att återinföra demokrati. Under senare halvan av 1980-talet inleddes en framgångsrik återgång till demokrati. Den före detta Tupamarosgerillan gick med i en bred vänsterkoalition, och denna koalition vann de allmänna valen både 2004 och 2009. Tupamarosrörelsen ingår i Uruguays nuvarande regering. Uruguays politik och arbetsförhållanden betraktas idag som bland de friaste i Sydamerika.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Uruguay.

Längs gränsen mot Argentina i väster rinner Uruguayfloden. Främsta naturtillgångar är odlingsbar mark, vattenkraft, fisk och mindre mineralfyndigheter.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

I Uruguay råder ett varmt tempererat klimat och temperaturer under fryspunkten sker sällan. Eftersom landet saknar högre berg utsätts det ofta för hårda vindar. Både längre torrperioder och översvämningar förekommer. Några av Uruguays miljöproblem är vattenföroreningar och en dålig sophantering, inklusive hanteringen av farligt avfall.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Uruguays departement

Uruguay är indelat i 19 departement (departamentos): Artigas, Canelones, Cerro Largo, Colonia, Durazno, Flores, Florida, Lavalleja, Maldonado, Montevideo, Paysandú, Río Negro, Rivera, Rocha, Salto, San José, Soriano, Tacuarembó och Treinta y Tres.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Badorten Punta del Este är en av landets viktigaste turistdestinationer

Uruguays ekonomi karakteriseras av ett exportinriktat jordbruk, en välutbildad arbetskraft och utbyggda socialförsäkringssystem. Turismindustrin och pappers- och massaindustrin utgör en allt viktigare del av den uruguayska ekonomin, liksom tjänstesektorn.

Mellan 1996 och 1998 hade man en årlig tillväxt på omkring 5 % men 1999-2002 minskade efterfrågan kraftigt på de största exportmarknaderna vilket påverkade ekonomin negativt. Den totala BNP för de tre åren minskade med nästan 20 %, arbetslösheten steg till närmare 20 % 2002, inflationen ökade och utlandsskulden fördubblades. Ett samarbete med bland annat IMF begränsade skadorna, men 2003 var läget fortfarande besvärligt. Sedan dess har landet dock genomgått en stark ekonomisk utveckling med tillväxtsiffror kring 8 procent per år samtidigt som välfärdssektorn byggts ut kraftigt. Detta har lett till att fattigdomssiffrorna minskat betydligt på senare år.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Uruguays nuvarande konstitution från 1967 förespråkar en stark presidentmakt, men som också är underordnad viss kontroll från den lagstiftande församlingen och domstolarna. Uruguays president är både statschef och regeringschef och väljs i en direkt omröstning var femte år, tillsammans med en vice-president. Tretton ministrar utses av presidenten för att leda statliga departement.

"Asemblea General", Uruguays parlament, är ett tvåkammarparlament som består av en senat (Cámara de Senadores) om 30 ledamöter som leds av vice-presidenten och representanthuset (Cámara de Representantes). Ledamöterna i båda kamrarna väljs i direkta val var femte år.

Under större delen av Uruguays historia har de två högerorienterade Colorado- och National-partierna haft makten i olika perioder. I valet 2004 lyckades dock Encuentro Progresista-Frente Amplio-Nueva Mayoría, en bred vänsterkoalition, ta makten med en majoritet i båda kamrarna och presidentposten. Tabaré Vázquez Rosas blev den nya presidenten. I valet 2009 återvaldes vänsterkoalitionen för ytterligare en mandatperiod och José Mujica blev ny president 2010.

Försvarsväsende[redigera | redigera wikitext]

Uruguay har sedan 1998 ingen värnplikt, utan försvarsmakten (Fuerzas armadas del Uruguay) är en yrkesarmé. Sedan 2009 är det tillåtet för homosexuella att ta anställning i det militära.[3]

  • Armén (Ejercito Nacional) är den största försvarsgrenen med 14,500 soldater. Den är organiserad i fyra divisioner, vilket i realiteten är förband av brigadstorlek.[4]
  • Marinen (Armada Nacional) har 6 000 sjömän och marinsoldater. Marinen är organiserad i fyra kommandon: flottan, kustbevakningen, marinmateriel och marinpersonal. I marinen ingår en marininfanteribataljon (Cuerpo de Fusileros Navales) och ett marinflyg med bland annat sex helikopter Bölkow Bo 105.[5]
  • Flygvapnet (Fuerza Aerea Uruguaya) har 3 000 flygsoldater. Det är organiserat på tre flygflottiljer och sju flygdivisioner och består av åtta attackflygplan samt ett större antal transportflygplan.[5]
  • Polisen (Policia Nacional) är en paramilitär organisation.

Se även: Militära grader i Uruguay

Internationella rangordningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rang Jämförelse med Europa
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 38 av 179 Tjeckien har 37
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2009 29 av 175 Portugal har 30
Transparency International Korruptionsindex 2009 25 av 180 Frankrike har 24
United Nations Development Programme Human Development Index 2009 50 av 177 Lettland har 48

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Instituto Nacional de Estadística, Urugyuay; Proyecciones de Población
  2. ^ "Uruguay: Historia". NE.se. Läst 2012-05-14.
  3. ^ http://en.mercopress.com/2009/05/17/uruguay-scraps-rules-banning-homosexuals-from-armed-forces 2009-11-13
  4. ^ http://www.saorbats.com.ar/Fuerzas%20Armadas%20Uruguayas.htm 2009-11-14
  5. ^ [a b] http://www.milaviapress.com/orbat/uruguay/index.php 2009-11-14

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]