Argentina
| República Argentina | |||||
|
|||||
| Valspråk: En Unión y Libertad (spanska för "i enighet och frihet") |
|||||
| Nationalsång: Himno Nacional Argentino | |||||
| Huvudstad | Buenos Aires
34° 37′ S, 58° 22′ V
|
||||
| Största stad | Buenos Aires | ||||
| Officiellt språk | spanska (kastilianska) | ||||
| Statsskick | republik | ||||
| President | Cristina Fernández de Kirchner | ||||
| Regeringschef | Aníbal Fernández | ||||
| Självständighet | från Spanien | ||||
| • deklarerad | 9 juli 1816 | ||||
| • erkänd | |||||
| Yta | 2 766 890¹ km² (8:e) | ||||
| • varav vatten | 1,1% | ||||
| Demografi | |||||
| • folkmängd | 40 091 613 (2010)[1] (31:a) | ||||
| • befolkningstäthet | 14,5 inv/km² (166:e) | ||||
| BNP (PPP) | (2005) | ||||
| • totalt | $533 722 miljoner (22:a) | ||||
| • per capita | $14 109
|
||||
| Valuta | argentinsk peso (ARS) |
||||
| Tidszon | UTC-3 | ||||
| Topografi | |||||
| • högsta punkt | Cerro Aconcagua 6 960 m ö.h. |
||||
| • största sjö | Laguna Mar Chiquita 1 984 km² |
||||
| • längsta flod | Paranáfloden 3 998 km |
||||
| Nationaldag | 20 juni (argentinska flaggans dag), 25 maj (revolutionsdagen), 9 juli (självständighetsdag) | ||||
| Landskod | AR, ARG, RA (på bilar) | ||||
| Landsnummer | 54 | ||||
| ¹Argentina gör också anspråk på 1 000 000 km av Antarktis, samt Falklandsöarna (Islas Malvinas), Sydgeorgien och Sydsandwichöarna. | |||||
Argentina, formellt Republiken Argentina,[2] (spanska: República Argentina, uttal: reˈpuβlika arxenˈtina), är det näst största landet i Sydamerika, bildat som en federation av 23 provinser och en självständig stad vid namn Buenos Aires. Argentina är det åttonde största landet i världen till ytan och är befolkningsmässigt den fjärde största spansktalande nationen efter Mexiko, Colombia och Spanien. Dess kontinentala område sträcker sig mellan bergskedjan Anderna i väster och Atlanten i öster. Argentina gränsar till Paraguay och Bolivia i norr, Brasilien och Uruguay i nordost, och Chile i väst och syd. Argentina gör anspråk på de brittiska utomeuropeiska territorierna Falklandsöarna/Malvinerna och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna. Det gör även anspråk på en del av Antarktis, även om processen med olika länders anspråk på delar av Antarktis avbröts av Antarktisfördraget.
Argentina har den näst högsta Human Development Index och högstaBNP per capita i köpkraftsparitet i Latinamerika. Argentina är med i G20, med världens 30:e största nominella BNP, och den 23:e största när köpkraften beaktas. Landet klassificeras som ett övre medelinkomstland eller som ett sekundärt framväxande land av Världsbanken.
Innehåll |
[redigera] Etymologi
Namnet kommer från latinska argentum som betyder "silver", som i sin tur kommer från det klassiskt grekiska ordet ἀργήντος (argēntos), vilket är genetiv av ἀργήεις (argēeis) som betyder "vit", "glänsande".[3] aργεντινός (argentinos) var ett antikt grekiskt epitet som betyder "silver".[4] Den första användningen av namnet Argentina kan spåras till tidigt 1500-tal, från resor av spanska och portugisiska erövrare till Río de la Plata, "Silverfloden".
[redigera] Historia
De första européerna anlände 1502. Argentina var en spansk koloni ända till 1816, då landet blev självständigt. Ända fram till det upplevde Argentina interna motsättningar mellan dels konservativa och liberaler, dels politiker och militären.
Under republikens unga år begicks massiva övergrepp mot ursprungsfolkningen i koloniseringsprocessen västerut och söderut, i vad som kommit att kallas "ökenkampanjerna". Flera folkslag kom att utrotas, bland annat Selk'nam.
1864-1870 deltog Argentina tillsammans med Brasilien och Uruguay i Trippelallianskriget mot Paraguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia och slutade med en total seger för alliansen. Paraguay förlorade två tredjedelar av sin befolkning, varav nästan hela sin manliga befolkning, samt stora delar av sitt territorium, 154 000 km² land, som delades mellan Brasilien och Argentina.
1946-55 var Juan Perón Argentinas president och han återkom på posten 1973 men avled 1974. Han efterträddes då av sin fru Isabel Perón men hon störtades av en militärjunta 1976.
Under de diktaturåren inleddes en massiv politisk förföljelse med hundratusentals fängslade. Människorättsgrupper uppskattar man att uppemot 30000 argentinare försvann, många gånger efter att ha torterats i läger likt det ökända ESMA. Därutöver tvångsadopterades uppemot 500 barn som i huvudsak blivit födda under fångenskap. Militärdiktaturen försvagades efter nederlaget i Falklandskriget 1982 och sedan 1983 års val har Argentina varit en demokrati.
Perioden efter demokratins återkomst präglades av hyperinflation med omfattande social oro i mitten av 1980-talet vilket fick regeringen under president Raúl Alfonsín på fall. Segraren, Carlos Menem stabiliserade landet genom att knyta landets valuta till dollarn och inleda omfattande privatiseringar av offentlig verksamhet, där inkomsterna från försäljningen i många fall förskingrades av Menem och hans närstående. För tillfället pågår flera domstolsprocesser om korruption mot den forne presidenten. Systemet med en knuten valutakurs stabiliserade inflationen men visade sig i längden vara ohållbart då centralbanken var tvingad att ta stora lån för att försvara valutan. Som en konsekvens av detta, vid årsskiftet 2001-2002, ställde Argentina in sina betalningar samtidigt som ett flertal banker gick i konkurs. Många argentinare förlorade sina besparingar över en natt och omfattande social oro följde. Den ekonomiska kollapsen ledde till att dåvarande presidenten Fernando de la Rúa övergav presidentpalatset i en helikopter sedan en folkmobb försökt storma palatset.
Sedan 2003 råder en relativt stabil ekonomisk utveckling med en betydande ekonomisk återhämtning sedan krisen 2001-2002. President Nestor Kirchner styrde lander åren 2003-2007 då han lämnade över makten till sin hustru Cristina Fernández de Kirchner. Under Nestor Kirchners år vid makten bröt landet alla sina kontakter med IMF som man såg som medansvarig för krisen i och med den ekonomiska rådgivning och de lån man hade fått för att hålla vid liv systemet med en dollarbunden växelkurs. Argentina betalade under 2008 tillbaka alla de lån man hade tagit genom IMF.
[redigera] Geografi
- Lägsta punkt: Laguna del Carbón -105 m (mellan Puerto San Julián och Comandante Luis Piedra Buena i provinsen Santa Cruz)
- Högsta punkt: Aconcagua, 6 950 meter över havet, bergspasset Abra del Acay är världens högsta körbara bergspass
- Naturtillgångar: de bördiga slätterna Pampas, bly, zink, tenn, koppar, järnmalm, mangan, petroleum, uran
Variationen i landskapet är mycket stor, Argentina är ett kontrasternas land. I landet finns såväl subtropiska regnskogar som vidsträckta träskmarker och vindpinade kalla kuster. Det är ungefär 340 mil mellan norr och söder.
[redigera] Klimat och miljö
Argentina har övervägande tempererat, men i sydöst är det halvtorrt och i sydväst subantarktiskt. I områdena San Miguel de Tucuman och Mendoza i Anderna förekommer jordbävningar. På Pampas och i nordöst blåser ibland pamperos, som är kraftiga stormar.
Längst i norr är klimatet subtropiskt och i söder nästan antarktiskt. Det gör att klimatet skiljer sig mycket. Kontinentens sydligaste del Eldslandet har ett klimat som är väldigt likt Sveriges. Där är klimatet fuktigt, det är mycket oväder och i skogarna finns det myrar och älvar. Naturkontrasterna är även störst i denna region.
Några av landets miljöproblem är avskogning samt vatten- och luftföroreningar. Den starkt framväxande sojaproduktionen är en starkt bidragande orsak till detta. Landet är idag en av världens största producenter av sojabönor som i huvudsak är genmodifierade sorter som är resistenta mot växtgiftet glyfosat[5]. Argentina är i avsaknad av en effektiv politik för miljö eller klimatfrågor[6]. Exempelvis har de senaste årens nationella regeringar ännu ej lyckats sätta igång med reningen av en av världens mest förorenade floder, Matanza-Riachuelo, trots ett omfattande världsbankslån för att finansiera projektet[7].
[redigera] Administrativ indelning
Argentina är indelat i en autonom stad, Buenos Aires (Ciudad Autónoma de Buenos Aires), och 23 provinser (provincias):[8]
- Buenos Aires (autonom stad)
- Buenos Aires (provins)
- Catamarca
- Chaco
- Chubut
- Córdoba
- Corrientes
- Entre Ríos
- Formosa
- Jujuy
- La Pampa
- La Rioja
- Mendoza
- Misiones
- Neuquén
- Rio Negro
- Salta
- San Juan
- San Luis
- Santa Cruz
- Santa Fe
- Santiago del Estero
- Tierra del Fuego, Antártida e Islas del Atlántico Sur
- Tucumán
[redigera] Städer
De folkrikaste storstadsområdena, inklusive förorter, år 2007:[9]
- Buenos Aires 12 795 000
- Córdoba 1 452 000
- Rosario 1 203 000
- Mendoza 893 000
- San Miguel de Tucumán 803 000
[redigera] Ekonomi
Argentina har rika naturtillgångar, en välutbildad befolkning, ett jordbruk inriktat på export och en varierad industri, vilket ger goda förutsättningar för ekonomin. Under 1990-talet och början av 2000-talet har man dock haft problem med inflation, en ökad utlandsskuld, budgetunderskott och ett utflöde av valuta. Under 2003 vände ekonomin till det bättre tack vare årets rekordstora export.
Fattigdomen är utbredd; år 2001 levde 37% av hushållen i Argentina under fattigdomsgränsen.
Drygt hälften av elektriciteten i Argentina produceras av fossila bränslen, 40 procent av vattenkraft och resterande av kärnkraft.
[redigera] Statsskick och politik
Argentinas konstitution från 1853 (och ändrad genom 1994 års reform av Argentinas konstitution), föreskriver en uppdelning av makt (enligt amerikansk modell) till en verkställande, en lagstiftande och en rättslig sektion. Argentinas president och vicepresident väljs i direkta val vart fjärde år. De är båda begränsade till två på varandra följande mandatperioder; de kan återigen ställa upp för omval efter att ha väntat en eller flera mandatperioder. Presidenten utser premiärministern samt de övriga ministrarna i kabinettet och konstitutionen ger presidenten stor makt som både stats- och regeringschef, vilket bland annat inkluderar makten att stifta lagar genom kungörelse om så krävs (om det är brådskande och nödvändigt) och makten att lägga in veto mot hela lagar eller specifika sektioner av lagar.
Argentinas lagstiftande församling (med två kammare) är Congreso de la Nación, som består av en senat med 72 platser och ett representanthus med 257 platser. Sedan 2001 väljs varje senator i direkta val vart sjätte år, där varje provins är representerade av tre senatorer. En tredjedel av senaten byts ut vartannat år. Ledamöterna i representanthuset väljs via ett proportionellt valsystem till en mandatperiod på fyra år. Vartannat år väljs hälften av representanthusets medlemmar om.
[redigera] Polisväsende
Polisen i Argentina är organiserad på tre nivåer: federal polis, provinspolis och kommunal polis. Den federala polisen består dels av den civila federala polisen – Policía Federal Argentina – som är en federal ordnings- och kriminalpolis, dels av det federala gendarmeriet - Gendarmería Nacional Argentina – som är en militär organisation med ansvar för gränsbevakning och militär ordning och säkerhet. Den har även ett särskilt uppdrag för att bekämpa narkotikasmuggling, terrorism och organiserad brottslighet, samt för att stödja andra polismyndigheter när deras resurser inte är tillräckliga för att upprätthålla allmän ordning. Prefectura Naval Argentina är en federal polisiär kustbevakningsorganisation. En federal flygplatspolis - Policía de Seguridad Aeroportuaria (PSA) bildades 2005 för att upprätthålla ordning ocdh säkerhet vid Sistema Nacional de Aeropuertos (de federalt drivna flygplatserna).[10]
[redigera] Demografi
- Befolkningens medelålder: 30 år (2007)
- Befolkningens medellivslängd: 75,5 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker 92% (men mindre än 20% är utövande katoliker), protestanter 2%, judar 2%, andra 4%
- Språk: spanska (argentinsk spanska), engelska, italienska, tyska, franska, några olika indianspråk
[redigera] Sport
Argentina är ett av världens största fotbollsländer och Argentinas fotbollslandslag har vunnit VM i fotboll två gånger (1978, 1986) och varit i final ytterligare två gånger. Man vann även OS-guld i fotboll för herrar i Olympiska sommarspelen 2004 i Aten i Grekland samt 2008 i Peking, Kina. Argentinska klubblag som CA Boca Juniors och CA Independiente har haft stora framgångar internationellt och är, tillsammans med CA River Plate som är den klubb som vunnit argentinska ligan flest gånger, bland de mest kända och populära i Sydamerika. Fotbollsstjärnan Diego Maradona har en mycket stor popularitet, men listan över framstående argentinska fotbollsspelare genom åren är enorm och består av namn som exempelvis Alfredo Di Stefano, Enrique Omar Sivori, Antonio Sastre, Guillermo Stabile, Amadeo Carrizo, Ernesto Grillo, Omar Oreste Corbatta, Adolfo Pedernera, Mario Alberto Kempes, Angel Amadeo Labruna, Daniel Alberto Passarella, Ricardo Enrique Bochini, Gabriel Omar Batistuta, Juan Roman Riquelme, Lionel Messi och Gonzalo Higuaín Ivan Obolo
Argentina har också haft framgångar inom basket och vann OS-guld i basket för herrar vid Olympiska sommarspelen 2004 i Aten i Grekland.
Andra framgångsrika sporter är: Tennis, hästpolo, rugby, landhockey, boxning och golf.
[redigera] Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 138 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 68 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 109 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 46 av 179 |
[redigera] Referenser
| Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-10) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- ^ Instituto Nacional de Estadística y Censos; Censo 2010. Resultados provisionales: cuadros y gráficos Läst 9 januari 2011.
- ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 76. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf
- ^ Liddell, Henry George; Scott, Robert (1940). A Greek-English Lexicon. Oxford: Clarendon Press. ISBN 0198642261. http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2314776. Läst 9 september 2009
- ^ Liddell, Henry George; Scott, Robert (1940). A Greek-English Lexicon. Oxford: Clarendon Press. ISBN 0198642261. http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2314768. Läst 9 september 2009
- ^ http://webs.chasque.net/~rapaluy1/transgenicos/Prensa/Roundupready.html
- ^ http://www.latinbusinesschronicle.com/app/article.aspx?id=1301
- ^ http://web.worldbank.org/external/projects/main?pagePK=64283627&piPK=73230&theSitePK=40941&menuPK=228424&Projectid=P105680
- ^ Statoids, Provinces of Argentina
- ^ United Nations; World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database
- ^ http://www.psa.gov.ar/home.htm 2009-03-28
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Argentina.
- Sverige i Argentina - webbplats om det svenska arvet i Argentina
- Argentinas president
- Argentinas turistsekretariat
- Den svenska ambassadens information om Argentina