Argentina

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 35°S 65°V / 35°S 65°V / -35; -65

För andra betydelser, se Argentina (olika betydelser).
República Argentina
Flagga Statsvapen
ValspråkEn Unión y Libertad
(spanska för "i enighet och frihet")
Nationalsång: Himno Nacional Argentino

Huvudstad
(och största stad)
Buenos Aires
Officiellt språk spanska (kastilianska)
Erkända nationella språk spanska (kastilianska)
Etniska grupper (2013) 97% Européer
3% Mestizo, Amerindian och Asian
Statsskick republik
 -  President Cristina Fernández de Kirchner
 -  Regeringschef Aníbal Fernández
Nationalförsamling Argentinas nationalkongress
 -  Överhus Senat
 -  Underhus deputeradekammare
Självständighet från Spanien 
 -  Deklarerad 9 juli 1816 
 -  Erkänd 1 maj 1853 
Area
 -  Totalt 2 766 890 km2 Argentina gör också anspråk på 1 000 000 km av Antarktis, samt Falklandsöarna (Islas Malvinas), Sydgeorgien och Sydsandwichöarna.(8:e)
 -  Vatten (%) 1,1%
Befolkning
 -  2010 års uppskattning 40 091 613[1] (31:a)
 -  Befolkningstäthet 14,5/km2 (166:e)
BNP (PPP) 2013 års beräkning
 -  Totalt $533 722 miljoner (22:a)
 -  Per capita $14 109 
Ginikoefficient (2010) 44,49[2] 
HDI (2013) 0,811[3] (väldigt hög) (45:e)
Valuta argentinsk peso (ARS)
Tidszon ART (UTC-3)
Datumformat dd.mm.yyyy (CE)
Kör på Höger
Nationalitetsmärke RA
Landskod AR
Toppdomän .ar
Landsnummer 54
Iguazúfallen på gränsen till Brasilien valdes 2011 in i Världens sju nya naturliga underverk.

Argentina , formellt Republiken Argentina,[4] (spanska: República Argentina, uttal: reˈpuβlika arxenˈtina), är det näst största landet i Sydamerika, bildat som en federation av 23 provinser och en självständig stad vid namn Buenos Aires. Argentina är det åttonde största landet i världen till ytan och är befolkningsmässigt den fjärde största spansktalande nationen efter Mexiko, Colombia och Spanien. Det är även världens största spanskspråkiga stat sett till ytan. Dess kontinentala område sträcker sig mellan bergskedjan Anderna i väster och Atlanten i öster. Argentina gränsar till Paraguay och Bolivia i norr, Brasilien och Uruguay i nordost, och Chile i väst och syd. Argentina gör anspråk på de brittiska utomeuropeiska territorierna Falklandsöarna/Malvinerna och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna. Det gör även anspråk på en del av Antarktis, även om processen med olika länders anspråk på delar av Antarktis avbröts av Antarktisfördraget.

Argentina har den näst högsta Human Development Index[3] och högsta BNP per capita i köpkraftsparitet i Latinamerika. Argentina är med i G20, med världens 30:e största nominella BNP, och den 23:e största när köpkraften beaktas. Landet klassificeras som ett övre medelinkomstland eller som ett sekundärt framväxande land av Världsbanken.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer från latinska argentum som betyder "silver", som i sin tur kommer från det klassiskt grekiska ordet ἀργήντος (argēntos), vilket är genitiv av ἀργήεις (argēeis) som betyder "vit", "glänsande".[5] aργεντινός (argentinos) var ett antikt grekiskt epitet som betyder "silver".[6] Den första användningen av namnet Argentina kan spåras till tidigt 1500-tal, från resor av spanska och portugisiska erövrare till Río de la Plata, "Silverfloden".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Argentinas historia

De första européerna anlände 1502. Argentina var en spansk koloni fram tills 1816, då landet blev självständigt. Ända fram tills dess upplevde Argentina interna motsättningar mellan dels konservativa och liberaler, dels politiker och militären.

Under republikens unga år begicks massiva övergrepp mot ursprungsfolkningen i koloniseringsprocessen västerut och söderut, i vad som kommit att kallas "ökenkampanjerna". Flera folkslag kom att utrotas, bland annat Selk'nam.

1864-1870 deltog Argentina tillsammans med Brasilien och Uruguay i Trippelallianskriget mot Paraguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia och slutade med en total seger för alliansen. Paraguay förlorade två tredjedelar av sin befolkning, varav nästan hela sin manliga befolkning, samt stora delar av sitt territorium, 154 000 km² land, som delades mellan Brasilien och Argentina.

Peronismen[redigera | redigera wikitext]

1946-55 var Juan Perón Argentinas president och han återkom på posten 1973 men avled 1974. Han efterträddes då av sin fru Isabel Perón men hon störtades av en militärjunta 1976.

Det smutsiga kriget[redigera | redigera wikitext]

Under de diktaturåren inleddes en massiv politisk förföljelse med hundratusentals fängslade. Människorättsgrupper uppskattar att uppemot 30000 argentinare försvann, många gånger efter att ha torterats i läger likt det ökända ESMA. Därutöver tvångsadopterades uppemot 500 barn som i huvudsak blivit födda under fångenskap. Militärdiktaturen försvagades efter nederlaget i Falklandskriget 1982 och sedan 1983 års val har Argentina varit en demokrati.

Demokrati[redigera | redigera wikitext]

Perioden efter demokratins återkomst präglades av hyperinflation med omfattande social oro i mitten av 1980-talet vilket fick regeringen under president Raúl Alfonsín på fall. Segraren, Carlos Menem stabiliserade landet genom att knyta landets valuta till dollarn och inleda omfattande privatiseringar av offentlig verksamhet, där inkomsterna från försäljningen i många fall förskingrades av Menem och hans närstående. För tillfället pågår flera domstolsprocesser om korruption mot den forne presidenten. Systemet med en knuten valutakurs stabiliserade inflationen men visade sig i längden vara ohållbart då centralbanken var tvingad att ta stora lån för att försvara valutan. Som en konsekvens av detta, vid årsskiftet 2001-2002, ställde Argentina in sina betalningar samtidigt som ett flertal banker gick i konkurs. Många argentinare förlorade sina besparingar över en natt och omfattande social oro följde. Den ekonomiska kollapsen ledde till att dåvarande presidenten Fernando de la Rúa övergav presidentpalatset i en helikopter sedan en folkmobb försökt storma palatset.

Sedan 2003 råder en relativt stabil ekonomisk utveckling med en betydande ekonomisk återhämtning sedan krisen 2001-2002. President Nestor Kirchner styrde lander åren 2003-2007 då han lämnade över makten till sin hustru Cristina Fernández de Kirchner. Under Nestor Kirchners år vid makten bröt landet alla sina kontakter med IMF som man såg som medansvarig för krisen i och med den ekonomiska rådgivning och de lån man hade fått för att hålla vid liv systemet med en dollarbunden växelkurs. Argentina betalade under 2008 tillbaka alla de lån man hade tagit genom IMF.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Variationen i landskapet är mycket stor, Argentina är ett kontrasternas land. I landet finns såväl subtropiska regnskogar som vidsträckta träskmarker och vindpinade kalla kuster. Det är ungefär 340 mil mellan norr och söder.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Argentina har övervägande tempererat klimat, men i sydöst är det halvtorrt och i sydväst subarktiskt. I områdena San Miguel de Tucuman och Mendoza i Anderna förekommer jordbävningar. På Pampas och i nordöst blåser ibland pamperos, som är kraftiga stormar.

Längst i norr är klimatet subtropiskt och i söder nästan antarktiskt. Det gör att klimatet skiljer sig mycket. Kontinentens sydligaste del Eldslandet har ett klimat som är väldigt likt Sveriges. Där är klimatet fuktigt, det är mycket oväder och i skogarna finns det myrar och älvar. Naturkontrasterna är även störst i denna region.

Några av landets miljöproblem är avskogning samt vatten- och luftföroreningar. Den starkt framväxande sojaproduktionen är en starkt bidragande orsak till detta. Landet är idag en av världens största producenter av sojabönor som i huvudsak är genmodifierade sorter som är resistenta mot växtgiftet glyfosat[7]. Argentina är i avsaknad av en effektiv politik för miljö eller klimatfrågor[8]. Exempelvis har de senaste årens nationella regeringar ännu ej lyckats sätta igång med reningen av en av världens mest förorenade floder, Matanza-Riachuelo, trots ett omfattande världsbankslån för att finansiera projektet[9].

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Argentina är indelat i en autonom stad, Buenos Aires (Ciudad Autónoma de Buenos Aires), och 23 provinser (provincias):[10]

Städer[redigera | redigera wikitext]

De folkrikaste storstadsområdena, inklusive förorter, år 2007:[11]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Argentina.

Jordbruk och boskapsskötsel är sedan länge huvudnäringar och ger 3/4 av exportinkomsterna. Jordbruket är högt mekaniserat och bedrivs i huvudsak på storgods (estancior). Med sina bördiga lössjordar är Pampas landets kornbod. Här odlas främst vete och majs, och här driver gauchos, Argentinas cowboys, stora boskapshjordar. Fårskötsel är vanlig i Patagonien och delar av Gran Chaco. Argentina är en av världens största spannmålsexportörer och producenter av kött, hudar och ull. Mineraltillgångarna är goda men ännu föga utnyttjade. Inhemsk olja och naturgas främst i Patagonien täcker i stort sett behovet. Industrin har främst varit inriktad på förädling av jordbruksprodukter (slakterier, fryserier, konservfabriker) men tung produktion är under utbyggnad. Viktigaste hamnstad är Buenos Aires.

Under 1990-talet och början av 2000-talet har man dock haft problem med inflation, en ökad utlandsskuld, budgetunderskott och ett utflöde av valuta. Under 2003 vände ekonomin till det bättre tack vare årets rekordstora export.

Fattigdomen är utbredd; år 2001 levde 37% av hushållen i Argentina under fattigdomsgränsen.

Under 2011 kom nästan 60 procent av all elektricitet som producerades i Argentina av fossila bränslen, mestadels gas och oljeeldade värmekraftverk. 30 procent av vattenkraft och resterande av kärnkraft. Kärnkraften har 2 reaktorer i bruk med en tredje under konstruktion.[12]

Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]

Argentinas konstitution från 1853 (och ändrad genom 1994 års reform av Argentinas konstitution), föreskriver en uppdelning av makt (enligt amerikansk modell) till en verkställande, en lagstiftande och en rättslig sektion. Argentinas president och vicepresident väljs i direkta val vart fjärde år. De är båda begränsade till två på varandra följande mandatperioder; de kan återigen ställa upp för omval efter att ha väntat en eller flera mandatperioder. Presidenten utser premiärministern samt de övriga ministrarna i kabinettet och konstitutionen ger presidenten stor makt som både stats- och regeringschef, vilket bland annat inkluderar makten att stifta lagar genom kungörelse om så krävs (om det är brådskande och nödvändigt) och makten att lägga in veto mot hela lagar eller specifika sektioner av lagar.

Argentinas lagstiftande församling (med två kammare) är Congreso de la Nación, som består av en senat med 72 platser och ett representanthus med 257 platser. Sedan 2001 väljs varje senator i direkta val vart sjätte år, där varje provins är representerade av tre senatorer. En tredjedel av senaten byts ut vartannat år. Ledamöterna i representanthuset väljs via ett proportionellt valsystem till en mandatperiod på fyra år. Vartannat år väljs hälften av representanthusets medlemmar om.

Försvarsväsende[redigera | redigera wikitext]

Den argentiska försvarsmakten är en yrkesarmé.

  • Armén består av 44 000 soldater i aktiv tjänst (kontinuerligt tjänstgörande) och 16 000 reservister (tidvis tjänstgörande). Den är organiserad på tre arméfördelningsområden, en snabbinsatsstyrka och arméflyget. Operativt bestod armén 2011 av tio brigader: två pansarbrigader, tre mekaniserade brigader, tre bergsbrigader, en luftlandsättningsbrigad och en djungelbrigad.
  • Marinen i sin helhet bestod 2007 av 20 000 sjömän och marinsoldater i aktiv tjänst, omkring 10 000 reservister och cirka 7 000 civilanställda. Marinfanteriet utgjorde därvid av cirka 5 500 marinsoldater och marinflyget av cirka 3 000 flygsoldater. Marinen är organiserad i en ytstridsstyrka med fyra jagare och sex fregatter, en undervattensstridsstyrka med tre ubåtar, en amfibiestridsstyrka och en flygstridsstyrka om två marinflygflottiljer med 75 flygplan och helikoptrar.
  • Flygvapnet hade 2007 15 000 flygsoldater i aktiv tjänst och 7 000 civilanställda med 375 flygplan och helikoptrar i åtta flygflottiljer.

Se även: Militära grader i Argentina

Polisväsende[redigera | redigera wikitext]

Polisen i Argentina är organiserad på tre nivåer: federal polis, provinspolis och kommunal polis. Den federala polisen består dels av den civila federala polisen – Policía Federal Argentina – som är en federal ordnings- och kriminalpolis, dels av det federala gendarmeriet - Gendarmería Nacional Argentina – som är en militär organisation med ansvar för gränsbevakning och militär ordning och säkerhet. Den har även ett särskilt uppdrag för att bekämpa narkotikasmuggling, terrorism och organiserad brottslighet, samt för att stödja andra polismyndigheter när deras resurser inte är tillräckliga för att upprätthålla allmän ordning. Prefectura Naval Argentina är en federal polisiär kustbevakningsorganisation. En federal flygplatspolis - Policía de Seguridad Aeroportuaria (PSA) bildades 2005 för att upprätthålla ordning och säkerhet vid Sistema Nacional de Aeropuertos (de federalt drivna flygplatserna).[13]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av Argentina är glest befolkade. Pampas med huvudstadsregionen är mest tätbefolkat. För sydamerikanska förhållanden är en mycket stor del av befolkningen av europeisk härkomst (ca 85 %). Den stora immigrationen ägde rum under senare hälften av 1800-talet, främst från Spanien och Italien, men också från Tyskland, och Argentina fick en europeiskt inriktad medelklass. Spanska är officiellt språk, och 90 % är katoliker. Indianfolken är till största delen utrotade.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Argentinas kultur präglas av den relativt sena kolonisationen, och framför allt har litteraturen knutit an till den europeiska. Bland det tidiga 1900-talets modernister märks poeten Leopoldo Lugones och romanförfattaren Enrique Larreta. En mer sydamerikansk tradition präglar Jorge Luis Borges och Julio Cortázar, som i sina experimentella böcker djärvt blandar det fantastiska och det vardagliga.

Argentinas konst går tillbaka till den katolska kyrkokonsten; indianfolken nådde här inte samma konstnärliga nivå som t.ex. inkafolket i centrala Anderna. På 1900-talet bildades flera inhemska konstnärsgrupper som introducerade det moderna måleriet. Även musiken ligger närmare den europeiska. På 1800-talet gästspelade italienska operasällskap, och 1857 invigdes operahuset Teatro Colón i Buenos Aires. Argentinas främsta bidrag till musiken är tangon, som uppkom på 1800-talet i Buenos Aires fattigkvarter. Den har starka afro-amerikanska influenser, bl.a. från den västindiska habaneran. Argentina är också känt för sin filmkonst och hade på 1930–40-talen Latinamerikas största filmproduktion. Betydande regissörer under senare hälften av 1900-talet var Leopoldo Torre Nilsson (av argentinsk-svensk härkomst) och Fernando Solanas, båda starkt samhällskritiska. Många författare och konstnärer har levt i landsflykt under de upprepade diktaturperioderna. [15]

Kända argentinare[redigera | redigera wikitext]

Utöver fotbollsspelarna Diego Maradona, Lionel Messi, Sergio Agüero, Carlos Tévez, Gonzalo Higuaín, samt Alfredo Di Stefano, förmärkes basketspelaren Manu Ginóbili, revolutionären Che Guevara, sångaren och tangoidolen Carlos Gardel, musikern Astor Piazzolla, pianisten och dirigenten Daniel Barenboim, världspianisten Martha Argerich, författarna Jorge Luis Borges, Adolfo Bioy Casares, José Hernández och Julio Cortazar, drottning Máxima av Nederländerna, samt den omsjungna Eva Perón. Nuvarande påven, Franciskus I kommer från Argentina och heter ursprungligen Jorge Mario Bergoglio.

Argentina har även producerat några nobelpristagare: Bernardo Alberto Houssay (medicinpriset), Luis Federico Leloir (kemipriset), Adolfo Pérez Esquivel (fredspriset) och Carlos Saavedra Lamas (fredspriset).

Till de naturaliserade argentinarna räknas också: trubaduren Evert Taube som hade argentinskt medborgarskap, skådespelaren Viggo Mortensen, samt Aristoteles Onassis.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Argentinas nationalsport är pato som är en sport som utövas på hästryggen och som kombinerar inslag från polo och basketboll.[16] Argentina är ett av världens största fotbollsländer och Argentinas fotbollslandslag har vunnit VM i fotboll två gånger (1978, 1986) och varit i final ytterligare två gånger. De vann även OS-guld i fotboll för herrar i Olympiska sommarspelen 2004 i Aten i Grekland samt 2008 i Peking, Kina. Argentinska klubblag som CA Boca Juniors och CA Independiente har haft stora framgångar internationellt och är, tillsammans med CA River Plate som är den klubb som vunnit argentinska ligan flest gånger, bland de mest kända och populära i Sydamerika. Fotbollsstjärnan Diego Maradona har en mycket stor popularitet, men listan över framstående argentinska fotbollsspelare genom åren är enorm och består av namn som exempelvis Alfredo Di Stefano, Enrique Omar Sivori, Antonio Sastre, Guillermo Stabile, Amadeo Carrizo, Ernesto Grillo, Omar Oreste Corbatta, Adolfo Pedernera, Mario Alberto Kempes, Angel Amadeo Labruna, Daniel Alberto Passarella, Ricardo Enrique Bochini, Gabriel Omar Batistuta, Juan Sebastián Verón, Lionel Messi och Gonzalo Higuaín

Argentina har också haft framgångar inom basket och vann OS-guld i basket för herrar vid Olympiska sommarspelen 2004 i Aten i Grekland. 2018 kommer Buenos Aires att hålla i Olympiska spelen för ungdomar. [17]

Andra framgångsrika sporter är: Tennis, hästpolo, rugby, landhockey, boxning och golf.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 138 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 68 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 109 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 46 av 179

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Instituto Nacional de Estadística y Censos; Censo 2010. Resultados provisionales: cuadros y gráficos Läst 9 januari 2011.
  2. ^ ”Argentina – GINI index”. Index Mundi – World Bank, Development Research Group. http://www.indexmundi.com/facts/argentina/gini-index. 
  3. ^ [a b] ”Argentina Country Profile: Human Development Indicators”. Report 2013. United Nations Development Programme. 2013. http://hdrstats.undp.org/en/countries/profiles/ARG.html. 
  4. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 76. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  5. ^ Liddell, Henry George; Scott, Robert (1940). A Greek-English Lexicon. Oxford: Clarendon Press. ISBN 0198642261. http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2314776. Läst 9 september 2009 
  6. ^ Liddell, Henry George; Scott, Robert (1940). A Greek-English Lexicon. Oxford: Clarendon Press. ISBN 0198642261. http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2314768. Läst 9 september 2009 
  7. ^ http://webs.chasque.net/~rapaluy1/transgenicos/Prensa/Roundupready.html
  8. ^ http://www.latinbusinesschronicle.com/app/article.aspx?id=1301
  9. ^ http://web.worldbank.org/external/projects/main?pagePK=64283627&piPK=73230&theSitePK=40941&menuPK=228424&Projectid=P105680
  10. ^ Statoids, Provinces of Argentina
  11. ^ United Nations; World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database
  12. ^ ”Naturtillgångar och energi”. http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Naturtillgangar-Energi. Läst 6 juni 2014. 
  13. ^ http://www.psa.gov.ar/home.htm 2009-03-28
  14. ^ ”TheWorldFactbook”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ar.html. Läst 6 juni 2014. 
  15. ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  16. ^ ”Pato, Argentina's national sport”. Argentina.ar. http://www.en.argentina.ar/_en/sports/C480-pato-argentinas-national-sport.php. Läst 1 September 2009. 
  17. ^ Buenos Aires elected as Host City for 2018 Youth Olympic Games

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]