Gullregnssläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gullregn leder hit. Fler betydelser, se Gullregn (olika betydelser)
Gullregnssläktet
Hybridgullregn (Laburnum ×watereri)
Hybridgullregn (Laburnum ×watereri)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ärtordningen
Fabales
Familj Ärtväxter
Fabaceae
Släkte Gullregnssläktet
Laburnum
Vetenskapligt namn
§ Laburnum
Auktor Fabricius, 1759
Arter
Hitta fler artiklar om växter med

Gullregnssläktet (Laburnum) är ett växtsläkte i familjen ärtväxter. Gullregnen härstammar från södra Europas bergstrakter. Gullregnsarterna blommar på våren med gula blommor i 10–30 centimeter långa klasar. Bladen är tredelade och mellan 2 och 5 centimeter långa. Arten självsår sig och förvildas även i Norden.

Det finns bara två arter i släktet, sydgullregn (L. anagyroides) och alpgullregn (L. alpinum). De flesta exemplar som odlas i trädgårdar är dock hybriden mellan dessa båda, hybridgullregn (L. ×watereri), som både har alpgullregnets långa blomklasar och sydgullregnets fylligare blommor.

Hela växten och i synnerhet fröna innehåller ett giftigt ämne, alkaloiden cytisin. Det har hänt att barn förväxlat gullregnsfrön med ärter och ätit dem med dödlig utgång. Symptom vid förgiftning kan inkludera: intensiv trötthet, kräkningar, diarré, ryckiga rörelser, koma, mild fradga och ojämnt utvidgade pupiller. I vissa fall är diarrén väldigt allvarlig (med risk för uttorkning som följd) och ibland är de ryckiga rörelserna närmast spasmiska. Tolv blommor, eller 2-3 frön, kan ge svåra förgiftningar hos barn[1].

Träet är segt och hårt, har en gulbrun, ljus färg med ett grönt skimmer som bidrar till att växten, trots sin giftighet, har använts i slöjd och snickeri i många år. Spån eller damm från träet kan framkalla allergiska reaktioner. Träets giftiga egenskaper avtar dock i takt med att det torkar och väl torkat virke kan användas till delar av tex. bestick, dock aldrig till delar som kommer i direkt kontakt med mat. Vid bearbetning av färskt virke, så som vid svarvning, rekommenderas ordentligt skydd för ansikte och händer/armar. Vid sågning och slipning av torkat virke rekommenderas andningsskydd och god ventilation.

Det finns botaniker som räknar ytterligare en art till gullregnen, Laburnum caramanicum, men vanligen räknas denna till ett eget släkte, Podocytisus.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 57. ISBN 91-20-04445-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]