Gusukuplatser och områden i kungadömet Ryukyu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Gusukuplatser och områden i kungadömet Ryukyu
Shuri-jo
Shuri-jo
Geografiskt läge
Koordinater 26°12′31″N 127°40′58″Ö / 26.20861°N 127.68278°Ö / 26.20861; 127.68278Koordinater: 26°12′31″N 127°40′58″Ö / 26.20861°N 127.68278°Ö / 26.20861; 127.68278
Plats Okinawa prefektur
Land Japan
Region* Asien och Stilla havet
Data
Typ Kulturarv
Kriterier ii, iii, vi
Referens 972
Historik
Världsarv sedan 2000  (24:e mötet)
Gusukuplatser och områden i kungadömet Ryukyu på kartan över Japan
Red pog.svg
Gusukuplatser och områden i kungadömet Ryukyu
Gusukuplatser och områden i kungadömet Ryukyu på kartan över Japan.
* Enligt Unescos indelning.

Gusukuplatser och områden i kungadömet Ryukyu är ett världsarv som består av nio platser i Okinawa prefektur, Japan. Världsarvet omfattar två lundar utaki, mausoleet Tamaudun, en trädgård och fem gusuku slottsplatser, de flesta ruiner. Platserna skrevs in utifrån kriteriet att de utgjorde en utomordentlig representation av Kungariket Ryukyus kultur vars unika blandning av japansk och kinesisk influens gjorde den till en avgörande kulturell och ekonomisk knutpunkt mellan flera grannstater.[1][2]

Världsarvet representerar mer än 500 år[3][4] av Ryukyus historia, särskilt från 1100- till 1600-talet i Japan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ett antal Gusuku började byggas runt om på öarna i slutet av Shell mound period och banade vägen för Gusukuperioden[5] och Ajihövdingarnas uppgång på 1100-talet. Under denna period, flyttade folk, som levt invid kusten i de låglänta områdena högre upp och byggde byar i inlandet. Jordbruket utvecklades ytterligare under denna period då det främst odlades ris, vete and hirs. Planteringar kallade utaki gjordes inom dessa byar och fungerade som helig mark för att tillbe skyddsandar. Utrikeshandeln öppnades också upp när Ryukyuöarna började skapa en allmän kultur. Existensen av Suekivaror och kinesisk keramik hittade på Amamiöarna anses vara starka bevis på öarnas kulturella utveckling. I början av 1200-talet, ledde en stadig ökning av byarnas intressen till framväxten av ledarhövdingar kallade Aji eller Anji. De var personer med politiska positioner inom byarna. 'Ajis plikter var i huvudsak att se över skatter och utgöra religiösa ceremonier och riter. Handeln utvecklades och tillät dessa Aji att stärka sina positioner genom innehavet av bra hamnar i Urasoe, Yomitan, Nakagusuku, Katsuren, Sashiki och Nakijin.

Kungarikena Sanzan bildades då de regionala hövdingarna (Aji) tog itu med problemen med att försvara sina områden när deras makt ökade. Ryukyuöarna[6] delades upp i 3 kungariken, Hokuzan i norr som låg vid Nakijin Gusuku,Chuzan i det centrala området som var i Urasoe Gusuku och Nanzan i söder med centrum i Shimajiri Ozato. Eisodynastin som kom till makten i centrala Chuzan krympte när en fjärde och femte kung (Tamagusuk respektive Seii) kom till makten. År 1350 besteg Satto Chuzans tron och regerade i 56 år.

En betydande statusförändring skedde 1609[7] genom Satsuma-hans japanska invasion av Ryukyuöarna. Vid denna tid tog Satsuma kontrollen över öarna och lade de norra öarna i Amami direkt under sitt styre. Före denna tid hade Sho-dynastin styrt över kungariket Ryukyu.

Tabell över platser[redigera | redigera wikitext]

Name Type Location Picture
Tamaudun (玉陵 Tamaudun?) mausoleumMausoleum nahaNaha-shi Tamaudun02s3s4592.jpg
Sonohyan-utaki Ishimon (園比屋武御嶽石門 Sonohyan-utaki Ishimon?) utakiStone gate at utaki nahaNaha-shi Naha Shuri Castle04bs3200.jpg
Nakijin-jo Site (今帰仁城跡 Nakijin-jō ato?) gusuku ruinsGusukuruiner kunigami nakijinNakijin-son Nakijinjyousi2.jpg
Zakimi-jo Site (座喜味城跡 Zakimi-jō ato?) gusuku ruinsGusukuruiner nakagami yomitanYomitan-son Zakimigusuku.jpg
Katsuren-jo Site (勝連城跡跡 Katsuren-jō ato?) gusuku ruinsGusukuruiner nakagami urumaUruma-shi KatsurenGusukuRuins.jpg
Nakagusuku-jo Site (中城城跡 Nakagusuku-jō ato?) gusuku ruinsGusukuruiner nakagami nakagusukuNakagusuku-son Nakagusukuview.jpg
Shuri-jo Site (首里城跡 Shuri-jō ato?) gusuku ruinsGusuku Naha-shi Naha Shuri Castle51s3s4200.jpg
Shikinaen (識名園 Shikinaen?) gardenTrädgård nahaNaha-shi Shikinaen.jpg
Seifa-utaki (斎場御嶽 Seifa-utaki?) utakiUtaki nanjoNanjō-shi Ujyoguchi2.jpg

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Motoo, Hinago (1986). Japanese Castles. Tokyo: Kodansha. sid. 200 pages. ISBN 0-87011-766-1 
  • Kerr, George H. (2000). Okinawa: the History of an Island People. (revised ed.) Boston: Tuttle Publishing.
  • Smits, Gregory (1999). "Visions of Ryukyu: Identity and Ideology in Early-Modern Thought and Politics." Honolulu: University of Hawai'i Press.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ICOMOS (25 June 1999). "Advisory Body Evaluation". Hämtat 2009-08-01.
  2. ^ Agency for Cultural Affairs. "Gusuku Sites and Related Properties of the Kingdom of Ryukyu — World Heritage List Nomination Cultural Property". Hämtat 2009-08-01.
  3. ^ ”WORLD HERITAGE COMMITTEE INSCRIBES 61 NEW SITES ON WORLD HERITAGE LIST”. Virtual Heritage. http://www.virtualheritage.net/news_blogs/852.htm. Läst 21 januari 2010. 
  4. ^ ”Gusuku Sites and Related Properties of the Kingdom of Ryukyu”. Trip Wolf. http://www.tripwolf.com/en/guide/show/15008/Japan/Gusuku-Sites-and-Related-Properties-of-the-Kingdom-of-Ryukyu. Läst 21 januari 2010. 
  5. ^ ”Gusuku Period”. Wonder Okinawa. http://www.wonder-okinawa.jp/002/003/e_index.html. Läst 21 januari 2010. 
  6. ^ ”The Sanzan Period”. Wonder Okinawa. http://www.wonder-okinawa.jp/002/003/e_satto.html. Läst 21 januari 2010. 
  7. ^ ”Early History of The Ryukyu Kingdom and its Relationship with China and Japan”. Shitokai. http://shitokai.com/ryukyu.php. Läst 21 januari 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]