Guvernör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder. Titeln generalguvernör har en snarlik innebörd.

I äldre tid - 1800-talet och tidigare kunde ordet guvernör även användas om en person som övervakade och handledde en högättad ynglings eller furstes uppfostran och undervisning.[1]

Guvernörer i olika länder[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Guvernör var ämbetstitel för länens högsta styresmän i Finland från 1837 till 1918, då titeln landshövding återinfördes.

Polen[redigera | redigera wikitext]

I den administrativa indelningen av Polen fungerar den gamla slaviska härskartiteln vojvod som guvernörstitel i landets provinser.

Storbritannien/Brittiska imperiet[redigera | redigera wikitext]

I det tidigare Brittiska imperiet, guvernör var titel för en styresmän i den kronkolonier. Idag, Storbritanniens få återstående utomeuropeiska territorier fortsätter till ha guvernörer.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige motsvarade guvernören en ståthållare eller landshövding som också utövade militär myndighet. Ämbetet avskaffades i Regeringsformen 1719, men återinfördes tillfälligt i Skåne 1801-1809. Guvernörer fanns också i de fåtaliga kolonier som Sverige hade, såsom Nya Sverige 1638-1655 och Saint-Barthélemy 1785-1878. Den närmaste nutida motsvarigheten idag är landshövdingarna, vars titel översätts på engelska som County Governor.

Turkiet[redigera | redigera wikitext]

I det Osmanska väldet kallades motsvarande befattning begler-beg.

USA[redigera | redigera wikitext]

En guvernör i någon av USA:s delstater är den delstatliga motsvarigheten till USA:s president på federal nivå: men guvernörerna är inte underställda presidenten. USA:s guvernörer, vars ämbeten regleras i respektive delstats grundlag, utövar den högsta verkställande makten inom delstatens jurisdiktion, är direktvalda och har i regel ett antal speciella befogenheter – de är bland annat högste befälhavare för delstatens nationalgarde (när det inte är inkallat till federal tjänstgöring, vilket har företräde) och dess State Defense Forces, samt beviljar nåd och godkänner dödsdomar i de delstater som tillämpar dödsstraff.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932