Häggesleds kyrka
| Häggesleds kyrka | |
| Kyrka | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götaland län |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Skara stift |
| Församling | Järpås församling |
| Plats | Häggesled |
| - koordinater | 58°24′29″N 12°54′49″Ö / 58.40806°N 12.91361°Ö |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000002730 |
Häggesleds kyrka är en kyrkobyggnad i Häggesleds socken i Lidköpings kommun. Den är församlingskyrka i Järpås församling, Skara stift. Den äldre kyrkan revs 1867 för att ge plats åt en ny byggnad som stod färdig 1868.
Den gamla kyrkan
Den ursprungliga byggnaden
Den äldre kyrkobyggnaden låg på samma pålats som den nuvarande och bestod av rektangulärt långhus med lägre och smalare rakslutet kor, samt sakristia i norr. Byggnaden var uppförd av med mejsel finhuggen grå sandsten i jämna 20 centimeter höga skift. Murarna vilade på en skråkantad sockel av sandsten, liknande de i Husaby kyrka. På långhusets södra och västra sidor fanns portaler. Den i södra långhusväggen, vilken troligen var huvudingång, hade en i sten skulpterad omfattning med sicksackornerad rundbåge av samma typ som Skalunda kyrka, samt med tympanon. Delar av denna, ett överstycke, finns inmurat i det nuvarande tornet. Även den västra var rundbågig med tympanon, i liknande konstruktion som Skalundas västra portal. Dörröppningen stängdes med en järnbeslagen dörr. Av denna fanns endast bevart portklappen som var i form av en ring med två drakhuvud. Till den ursprungliga kyrkan hörde en dopfunt av sandsten daterad till 1100-talet. Dopfunten såldes dock till Hellekis säteri på Kinnekulle år 1825 [1]. På en teckning av kyrkan från sydväst i Johan Peringskiölds Monumenta från 1670-talet finns ett vapenhus i trä, knuttimrat med rektangulär dörröppning, framför sydportalen. Långhuset hade ett fönster som var upptaget senare av storleken att döma. Även koret har ett fönster på södra väggen vilket inte heller kan vara ursprungligt[2].
Senare förändringar
Sakristian uppfördes i sten år 1736 i norr med murarna stötande intill koret. På 1740-talet byggdes ett nytt vapenhus i sten. Under denna period tillkom altarprydnad och predikstol [3].
Klockor och stapel
Till kyrkan hörde två klockor. Den ena är utan inskription och sannolikt medeltida. Den andra har en inskription i minuskelskrift, med årtalet 1533 och tydligen inköpt från Råda[förtydliga]. Stapeln stod på en storhög strax nordväst om kyrkan och finns avbildad på teckningen från 1670-talet. Möjligen är det samma backe som blev förstörd vid ombyggnaden av kyrkan 1748. Klockstapeln var öppen med sadeltak. Här hängde åtminstone den ena klockan. Klockstapeln revs och ny uppfördes 1725 som stod kvar in på 1860-talet [4]. När Johan Hadorph besökte platsen omkring 1670 har han noterat; Denna kyrkia ligger på en backe, som slutar af på alla sijdor, klockstapeln ståår på en ättebacke nord väst på kyrkiegården, hvarest lijkast är en förnem man i hedendomen begrafven [5].
Medeltida gravmonument
Den så kallade Kung Hägges grav är en romansk gravvård i sandsten, en så kallad Eskilstunakista. Den utgörs av två rikt ornerade gavelstycken och mellan dem förenad med en smal liggande sten försedd med stavkors[6]. Gravmonumentet i Häggesled har dels ansetts som en utveckling av Eskilstunakistorna vid Husaby kyrka, alternativt som en inhemsk prototyp till Husabymonumentet där stavkyrkosnidarna utfört gravvården [7]. Men i jämförelse med Husabygraven har den liggande stenen i Häggesled mindre karaktär av gravkista då dess bredd är drastiskt mindre. Gavlarna har den toppiga formen medan korset på ena gaveln uthuggits i hög relief och på dess andra sidan ett i friskulptur [8].
På kyrkogården har även påträffats flera runstenar varav några numera har förkommit. På 1670-talet omtalas 5 runstenar, samt att ännu flera hade funnits men vilka man 50 år tidigare låtit slå sönder [9].
Den nya kyrkan
Den senare kyrkan uppfördes år 1868 delvis av meterial från den gamla byggnaden efter ritning av A. Törnqvist. Den består av långhus med tresidigt kor och torn i väst.
Källor
- ^ Fischer, Ernst: Västergötlands kyrkliga konst under medeltiden, sid 30, med sydportal fig. 16; Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, band 1, Kyrkor i Kållands härad, sydöstra delen, 1914, sid 304; Skaraborgsbygden, Femte delen, Vänerstranden, sid 70; Portklappen med två drakhuvud var i arkitekt A. Rolands privata ägo vid år 1914. Ernst Fischer anser att den ursprungliga kyrkobygganden bör vara uppförd på 1000-talet.
- ^ Fischer, Ernst: Västergötlands romanska stenkonst, fig. 27.
- ^ Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, band 1, Kyrkor i Kållands härad, sydöstra delen, 1914, sid 304, 315.
- ^ Skaraborgsbygden, Femte delen, Vänerstranden, sid 70; Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, band 1, Kyrkor i Kållands härad, sydöstra delen, 1914, sid 300-301, 314-315.
- ^ Hadorph, Johan: Reseanteckningar om Läckö grefskap år 1669, tryckt i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, band 2, häfte 1, 1901, sid 73.
- ^ Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, band 1, Kyrkor i Kållands härad, sydöstra delen, 1914, sid 297-300.
- ^ Wideen, Harald: Västsvenska vikingatidsstudier, 1955, sid 179.
- ^ Lindqvist, Sune: Den helige Eskils biskopsdöme, i Antikvarisk tidskrift för Sverige, utg. E. Ekhoff, del 22 nr 1, sid 62.
- ^ Hadorph, Johan: Reseanteckningar om Läckö grefskap år 1669, tryckt i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, band 2, häfte 1, 1901, sid 73.
- Fischer, Ernst; Roland, Anders (1914). Västergötland. Bd 1. H. 2, Kyrkor i Kållands härad : sydöstra delen. Sveriges kyrkor ; [4] Sveriges kyrkor. Västergötland ; 1 :2. Stockholm: Norstedt. sid. 296-316. Libris 19512773. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6849
Se även
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.