Husaby kyrka
| Husaby kyrka | |
| Kyrka | |
 Husaby kyrka
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Ort | Husaby |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Skara stift |
| Församling | Husaby församling |
| Koordinater | 58°31′31″N 13°22′47.9″Ö / 58.52528°N 13.379972°V |
| Invigd | 1000-talet |
| Bebyggelseregistret | 21300000002548 |
Husaby kyrka är en kyrkobyggnad i Husaby församling i Skara stift och Götene kommun.
Innehåll |
Historik[redigera]
Kyrkan ligger sydost om Kinnekulle ungefär mitt i inlandet i Götene kommun i en by och socken vid namn Husaby, som i dag är utan anseende. Men när kyrkan byggdes kring 1000-talet stod trakten högt i rang med en kungsgård,[1] som kung Olof Skötkonung ska ha donerat till den engelske missionsbiskopen Sigfrid som biskopssäte. Frågan är om missionsfältet[2] hade någon fastare organisation och om Husaby kyrka verkligen var vigd till domkyrka eller enbart var en kyrka där biskopen befann sig.
Det första biskopssätet inom Sveriges gränser[3] borde det dock kunna räknas som, eftersom biskopen befann sig där enligt bland annat Västgötalagen, som omtalar att biskopssätet senare flyttades. En biskopsstol finns också bevarad, men den behöver inte alltid placeras i en domkyrka. Ungefär samtidigt hade ärkestiftet Hamburg-Bremen skickat ut en missionär biskop Thurgot, som sedermera skapade det ännu bestående biskopsstaden Skara, som en del i Hamburg-Bremens försök att lägga under sig området och skapa en stiftsorganisation där.[1]
Kyrkan är också känd som kyrkan där Olof Skötkonung lär ha döpts (i en helig källa strax öster om kyrkan). Dopet ska ha förrättats av en brittisk missionär (Sankt Sigfrid) - vilket gjorde honom till Sveriges förste verkligt kristne kung.
Kyrkan[redigera]
Kyrkan är en ovanligt stor romansk kyrka med kraftigt västtorn, som från början fungerande som försvarstorn. Jämför artikeln om Bjälbo kyrka. Sådana kyrkor med kraftiga försvarstorn finns inom romansk konst även i Tyskland från samma tid.
De två gravar i form av två stora stenkistor, som än i dag återfinns framför kyrkans huvudport sägs tillhöra Olof Skötkonung och biskop Unni, men huruvida det stämmer eller ej är omöjligt att fastslå (biskopens grav är dock fastslagen som biskopsgrav[3]).
Kyrkans insida är stämningsfull, med takmålningar från kyrkans tidigaste dagar, och tämligen färggrann i gröna och röda färger trots att väldigt lite ljus slipper in. Väggarna är också mycket höga för en relativt liten kyrka, vilket för tankarna till ett torn snarare än en kyrka.
Men den första kyrkan var troligen en stavkyrka som restes efter Olof Skötkonungs dop på Kungsgårdens mark. Under tidigt 1100-tal uppfördes stentornet vid stavkyrkans västra gavel. Något senare under samma århundrade ersattes den ursprungliga kyrkan av det nuvarande långhuset i sten med kor och absid. Vid samma tid påbyggdes tornet.
Vid flera tillfällen har kyrkan härjats av bräder. År 1566 under Nordiska sjuårskriget drog bl.a danska trupper härjande fram och försökte bränna ned kyrkan.
En omfattande restaurering av kyrkan genomfördes i början av 1900-talet.
Kyrkans interiör[redigera]
Interiören präglas av valven som slogs under 1400-talet. Kyrkorummet försågs med vackra ,färgrika kalkmålningar vid samma tidsepok.. Dessa kalkades över under mitten av 1700-talet.
När kyrkan restaurerades omkring år 1900 och kalklagret knackades bort från valven och väggarna, försvann stora delar av den ursprungliga målningsskruden i långhuset. Undantag var koret där de ursprungliga målningarna blev bevarade .
Dekoratören C W Pettersson som arbetat på Gotland tillsammans med arkitekt Axel Herman Hägg gjorde 1901 upp ett förslag till rekonstruktion av den ursprungliga dekoren, som godkändes av Riksantikvarieämbetet. Såldes tillkom de bibliska motiven i långhustakets valv så sent som vid 1900-talets början, medan korets ursprungliga målningar från 1400-talets senare decennier som väl var endast förbättrades.
Det mest iögonfallande i kyrkorummet är korskranket som skiljer koret från långhuset. Det tillverkades 1670 och ersatte ett medeltida skrank.
I triumfbågen hänger ett unggotiskt triumfkrucifix från 1200-talet. I koret finns en biskopsstol och en munkbänk daterade till 1200-talet.
Den stora altaruppsatsen är utförd av den flamländske skulptören George Baselaque och skänkt till kyrkan 1679 av Magnus Gabriel de la Gardie. Denna altaruppsats ersatte en Madonnabild från 1300-talet som numera ingår i en altargrupp med skulpturer från 1400-talet . Utöver Baselaques altaruppsats finns två altarskåp från 1400-talet i kyrkans kor. Det ena skåpet har som mittgestalt Gud Fader omgiven av Sankta Katarina och Sankta Dorotea. Det andra pryds av Maria Magdalena flankerad av Sankt Lars och Sankt Sigfrid.
Ett av de äldsta föremålen i kyrkan är dopfunten i sandsten från tidigt 1200-tal dekorerad med en liljeranka.
Den ståtliga predikstolen från 1671 i barock är prydd med bilder av Kristus och evangelisterna.
Galleri[redigera]
-
Det rikt dekorerade kyrkorummet mot öster.
-
Kyrkorummet mot väster.
-
Korskranket.
-
Koret med altaruppsatsen från 1679.
-
Triumfkrucifixet, 1200-talet.
-
Dopfunt från 1200-talet.
-
Predikstol utförd 1671.
-
Madonna från 1300-talet.(Tidigare altarprydnad)
-
Den välbevarade 1400-tals dekoren i koret.
-
Jesus frambärs i templet.En av målningarna i långhusvalvets rundlar tillkommen under 1900-talets början.
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ [a b] http://web.telia.com/~u51114454/Skara%20Medeltidsgille-kyrkorna.html
- ^ http://web.telia.com/~u51114454/Skara%20Medeltidsgille-skarastift.html
- ^ [a b] Husaby pastorats hemsida (Klicka på rubriken "Kyrkor" och sedan vidare på bilden under rubriken "Husaby kyrka".)
Tryckta källor[redigera]
- Svenska kyrkor.En historisk reseguide av Ann Chatrine Bonnier,Göran Hägg och Ingrid Sjöstrom.Foto:Malin Gezelius. Medströms bokförlag ,2008. ISBN 978-91-7329-015-9
- Husaby kyrka av Viola Hernfjäll. Ingår i boken Skapelser för 26 kyrkor i Götene,Lidköping,Mariestad och Skara 1995.Grunditz & Forsberg Tryckeri AB Lidköping.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Husaby kyrka
