Harsprånget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harsprånget
Harspranget.jpg
Kraftverksdammen vid Harsprånget
Dämmer upp Stora Lule älv
Dammtyp Stenfyllnadsdamm
Plats Sverige Jokkmokks kommun, Sverige
Underhålls av Vattenfall AB
Längd 1 400 m
Höjd 50 m
Bygget påbörjades 1919 nedlagt 1923
1945
Öppningsdatum 1951
Vattenkraftverk
Fallhöjd 107 m
Effekt 977 MW
Årsproduktion 2131 GWh
Turbinantal 5
Turbintyp Francis
Reservoar
Kapacitet 6 milj. m³
Geografiskt läge
Koordinater 66°53′9″N 19°48′57″Ö / 66.88583°N 19.81583°Ö / 66.88583; 19.81583

Harsprånget är ett vattenkraftverk i Luleälven (Stora Lule älv), i Jokkmokks kommun nära Porjus.

Det är Sveriges största vattenkraftverk med en effekt på 977 megawatt (MW)[1]. Årsproduktionen är ca 2 TWh ett normalår, vilket motsvarar ca 1,5% av Sveriges elproduktion.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Beslut om byggandet av Harsprånget togs av en enig riksdag 1918. Samma år började bygget och vattenrallarna var på plats året efter. Lågkonjunkturen efter första världskriget ledde dock till att flera stora kraftverksbyggen i Sverige lades ner och 1922 kom beskedet om att avbryta bygget. I maj avslutades alla byggen och fönster och dörrar spikades igen på bostäder och förråd. I början av 1923 låg Harsprånget helt öde. 1945 återupptogs bygget två kilometer längre ner och Harsprångets första aggregat togs i drift 1951.[2] Samtliga tre aggregat var igång året efter. Mellan åren 1974 och 1983 skedde tillbyggnad av verket med två aggregat (varav den sista i en helt ny kraftstation) och man höjde även dämningsgränsen med 1 meter. De tre första aggregaten har en effekt på 110 MW stycke. Aggregat fyra och fem är på 180 resp 465 MW. Nr 5 döptes till Gerhard och är ensam nästan lika stark som de andra aggregaten tillsammans, och har bl.a en axel som är fyra meter bred. Aggregatet är bland de största i Sverige.

Även om mellersta Norrland knutits samman med Sydsverige redan på 1930-talet dröjde det till 1952 innan hela det svenska kraftnätet kopplats ihop med hjälp av 400 kilovoltsledningen Harsprånget - Hallsberg, kallad Harsprångslinjen. Den 100 mil långa kraftledningen som var världens första 400 kV-ledning kunde föra Luleälvens elproduktion till användare i Syd- och Mellansverige. Lite längre nedåt älven ligger Muddus nationalpark.

Harsprånget var även namnet på en by som anlades i samband med kraftverksbygget.

Vattenfallet[redigera | redigera wikitext]

Harsprångsfallet, den naturliga fåran, lär ha varit en av Sveriges mäktigaste forssträckor, kanske större än Storforsen i Pite älv. Genom en kilometerlång klyfta störtade sig älven 107 meter i en rad med forsar och fall. Namnet harsprånget, Njommelsaska på Lulesamiska, kom ifrån de snabba svängar i fallet som kan liknas med dem en hare åstadkommer i flykt. Medelvattenföringen i älven i Harsprånget var runt 268 m3/s. Som jämförelse har Pite älv vid Storforsen en medelvattenföring på 120 m3/s. Fram till tillbyggnaden 1974 firades fallens dag här. Vid tillbyggnaden flyttades evenemanget till Porjus, och har sen dess stannat där. Dock finns det en chans att se fallen om man kommer dit vid rätt tid, då man som vid de flesta andra kraftverk testar att avbördningen via flodutskoven fungerar som det ska. Detta brukar ske åtminstone en gång årligen. Fallet har blivit fotograferat av fjällfotografen Borg Mesch, och det finns även en video på Youtube som visar då vattnet släpps på.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vattenfall om Lule älv
  2. ^ Historia om Harsprånget.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: "Njommelsaska i Lappland")