Hedvig Gebhard
| Hedvig Gebhard | |
.jpg) | |
| Född | 14 december 1867[1] Åbo |
|---|---|
| Död | 13 januari 1961 (93 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland och Storfurstendömet Finland |
| Sysselsättning | Journalist, politiker[2] |
| Befattning | |
| Ledamot av Finlands riksdag Finlands 1:a riksdag och Finlands 2:a riksdag, Birkalands valkrets (1907–1909)[3][4] Ledamot av Finlands riksdag, Nylands valkrets (1919–1922)[4] Ledamot av Finlands riksdag, Nylands valkrets (1924–1929)[4] | |
| Politiskt parti | |
| Finska partiet[3] Samlingspartiet | |
| Make | Hannes Gebhard |
| Barn | Maiju Gebhard (f. 1896) |
| Utmärkelser | |
| Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1942)[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Hedvig Maria Gebhard, född Silén 14 december 1867 i Åbo, död 13 januari 1961 i Helsingfors, var en finländsk journalist, politiker och kvinnosakskvinna. Gebhard spelade en betydelsefull roll inom andelsrörelsen i Finland och var en av Finlands första kvinnliga riksdagsledamöter. Hon var gift med Hannes Gebhard och mor till Maiju Gebhard.
Uppväxt och utbildning[redigera | redigera wikitext]
Hedvig Gebhard föddes i ett svenskspråkigt hem i Åbo. Hennes far, August Oskar Silén, hade genom hårt arbete skapat sig en förmögenhet och vunnit burskap som köpman. Modern, Hedvig Josephina Palmberg, var dotter till en kyrkoherde i Pojo och Ekenäs. Gebhards bror var John Silén. Då flickor inte kunde avlägga studentexamen i Finland, fortsatt Gebhard sin skolgång vid Lyceum för flickor i Stockholm. Efter studentexamen skrevs hon in vid Uppsala universitet 1889, men började samma år studierna vid Helsingfors universitet. Där träffade hon Hannes Gebhard som hon gifte sig med 1891.
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Andelsrörelsen och journalistik[redigera | redigera wikitext]
Gebhard utförde ett betydelsefullt livsverk inom andelsrörelsen, särskilt vid sidan av sin man Hannes Gebhard inom sällskapet Pellervo. Hon redigerade den svenska upplagan av tidskriften Pellervo 1900–1926.
Engagemanget i andelsrörelsen tog sin början när hon, tillsammans med sin make, reste till Tyskland på 1890-talet för att dokumentera funktionssättet hos jordbrukskooperationerna.
Gebhard var involverad i grundandet av den kooperativa andelsaffären Elanto i Helsingfors. Gebhard var även medlem i dess förvaltningsråd från 1905 till 1917 och blev medlem av Centrallagets förvaltningsråd från 1918.
Gebhard medverkade även i redaktionen för tidskriften Kotiliesi i nästan fyrtio år från dess grundande 1922 till hennes död 1961.
Kvinnosaksarbete[redigera | redigera wikitext]
Gebhards engagemang i kvinnosaksrörelsen var omfattande. Hon var med och grundade Unionen Kvinnoförbund i Finland år 1892, och var aktiv inom förbundet under flera årtionden. Som ordförande i Finska kvinnoförbundet 1934–1946 representerade hon även Finland vid internationella kongresser, samt skickades till Sverige under kriget för att tala för Finlands sak.
Politisk verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Gebhard var en av Finlands första kvinnliga riksdagsledamöter. Hon tillhörde folkrepresentationen 1907–1909 (Finska partiet), samt 1919–1921 och 1924–1929 (Samlingspartiet). I lantdagen framställde Hedvig Gebhard bl.a. motioner om att förbättra de utomäktenskapliga barnens ställning, om gatufred för kvinnor, om moderskapsförsäkring samt om undervisning i hushållslära för kvinnor. Hon var även en av de första kvinnorna i Helsingfors stadsfullmäktige 1919.[6]
Meriter[redigera | redigera wikitext]
Gebhards tilldelades hederstiteln ekonomieråd(fi) år 1937.
Ordnar[redigera | redigera wikitext]
Personligt liv[redigera | redigera wikitext]
Hedvig Gebhard var mor till tre barn: dottern Maiju Gebhard, samt två söner. Den ena sonen avled under barndomen (1913), medan den andra sonen gick bort i vuxen ålder (1919). Den senare sonens dotter, Anna-Liisa Sysiharju, flyttade in hos sina farföräldrar Hedvig och Hannes. Hedvig Gebhards dog 1961, 93 år gammal.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Gebhard, Hedvig i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Sysiharju, Anna-Liisa (2008–2011). ”Gebhard, Hedvig”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. URN:NBN:fi:sls-4994-1416928957600
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Hedvig Gebhard, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 910375, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Vuoden 1907 eduskuntavaaleissa valitut kansanedustajat (på finska), justitieministeriet, läs online, läst: 29 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
- ^ Mira Myllyniemi (13 juli 2016, uppdaterad 20 juli 2016). ”Kvinnliga pionjärer i stan: Arja Alho löste budgetkris medan männen badade bastu”. svenska.yle.fi. Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-1085955. Läst 6 oktober 2023.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Alanen, A. J. (1964). Hannes Gebhard
- Huuhka, M (1977). Hedvig Gebhard
- Kaaminen, M. (1997). Hedvig Gebhard Pellervossa, parlamentissa ja puutarhassa
- Mäkinen, R. & Sysiharju, A.-L. Eteenpäin ja ylöspäin. Hedvig Gebhardin osuus ja toiminta (2006).
- Sysiharju, Anna-Liisa (1988). Släkten Silén