Ekenäs

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ekenäs (olika betydelser).
Koordinater: 59°58′28″N 23°26′5″Ö / 59.97444°N 23.43472°Ö / 59.97444; 23.43472
Ekenäs
Tammisaari (finska)
Tätort
Ekenäs centrum från norr
Ekenäs centrum från norr
Land  Finland
Landskap Nyland
Kommun Raseborg
Församling Ekenäs församling
Koordinater 59°58′28″N 23°26′5″Ö / 59.97444°N 23.43472°Ö / 59.97444; 23.43472
Area 11,96 km²
Folkmängd 8 756 (2012[1])
Befolkningstäthet 732 invånare/km²
Tidszon EET (UTC+2)
Postnummer 10600, 10620, 10650 och 10660
Finland Uusimaa Region.svg
Red pog.svg
Ekenäs (Tammisaari)
Före detta kommun i Finland
Tammisaari.vaakuna.svg
Vapen
Landskap Nyland
Län Södra Finlands län
Area 1 873,38 km²
 - land 726,73 km²
Folkmängd 14 754 (2008[2])
Befolkningstäthet 20,3 invånare/km²
Grundad 1546
Moderkommun Pojo
Upphörd 2009
Ny kommun Raseborg
Tammisaari.sijainti.suomi.2008.svg

Ekenäs (finska: Tammisaari) är en tätort och en centralort i Raseborgs stad i landskapet Nyland i Finland. Ekenäs är beläget cirka 90 kilometer väster om Helsingfors och cirka 110 kilometer sydost om Åbo. Ekenäs var centralort för staden med samma namn, tills den slogs samman med Karis stad och Pojo kommun till en ny stad med namnet Raseborg årsskiftet 2008/2009. Ekenäs stads folkmängd uppgick till 14 754 invånare vid årsskiftet 2008/2009,[2] och kommunen hade en total areal på 1 873 km², varav 727 km² var land.[3] I tätorten Ekenäs bor det 8756 invånare (2012).

Ekenäs är en tvåspråkig ort med svenska som majoritetsspråk (omkring 82,3 procent) och finska som minoritetsspråk (omkring 15,9 procent).[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ekenäs landskommuns historiska vapen
Gata i Gamla stan i Ekenäs
Ekenäs kyrka

Hästö-Busö (äldre namn: Karienkaskæ) i Ekenäs nämns som hamn mellan Tvärminne och Jussarö i det Danska itiniariet, från mitten av 1200-talet. Ruttens moderna benämning är Kung Valdemars segelled.

Raseborgs slott i Snappertuna uppfördes troligen under 1300-talet. Raseborg hade främst handelspolitisk betydelse, förmodligen att försvara svenska intressen gentemot hansastaden Reval.

Sedan Ekenäs år 1528 blivit förvaltningscentrum i Raseborgs län, förlorade Raseborg sin betydelse. År 1546 förlänade kung Gustav Vasa Ekenäs stadsrättigheter. År 1550 påbjöd han dock att borgerskapet i Ekenäs skall flytta till hans nya projekt, Helsingfors.

En läroinrättning, "pedagogi", anlades i staden 1603. Ekenäs kyrka byggdes på 1600-talet.

Under åren 1709– 1710 dukade hälften av stadens befolkning under i pest. Rysk ockupation 1713 resulterade i att all kyrklig och civil förvaltning upphörde. Staden var troligen utrymd under flera perioder. Vid freden 1721 återvände flyktingarna från bland annat nuvarande Sverige. Staden återfick sina stadsprivilegier 1723 och beviljades skattebefrielse till 1731. Handeln med Reval (Tallinn) låg nere. Missväxt och nöd rådde under flera år.

Staden ålades alltmer betungande inkvartering av krigsfolk fram till kapitulationen 1742, då ryska soldater kom i de svenskas ställe. Flera ämbetsmän och borgare gick i flykt inför rysk överhöghet. Seglation till Sverige och Tyskland förbjöds. Stadens borgare avlade trohetsed till kejsarinnan Elisabet. Freden 1743 mellan Sverige och Ryssland innebar att Stockholmsseglationen kunde återupptas och flyktingarna återvända.

Staden ålades alltmer betungande inkvartering av krigsfolk fram till kapitulationen1808, då ryska soldater kom i de svenskas ställe, och i många fall kom med sina familjer. En eldsvåda 1821 förstörde kyrkan och kvarteren kring den. Ekenäs fick rätt att bedriva utrikeshandel, det vill säga stapelfrihet 1830.

Krimkriget drabbade Ekenäs i maj 1854, då två brittiska krigsfartyg genombröt ett intensivt artilleriförsvar och kapade ett saltlastat fartyg, som togs till London, där det såldes.

Ekenäs fick järnvägs- och broförbindelse över Pojoviken 1873– 1874. Truppinkvarteringen upphörde 1882.

Stadsfullmäktiges ordförande utvisades ur landet och borgmästaren avsattes 1903 efter att de uttryckt missnöje med generalguvernören Bobrikovs förryskningspolitik. Borgmästaren återinsattes efter tre års passiv motståndskamp från stadsfullmäktiges sida och från samhället i övrigt.

Militärgarnisonen Dragsvik anlades 1912. Efter revolutionsutbrottet och Finlands självständighetsförklaring bortforslades de ryska trupperna därifrån i januari 1918. Mellan februari och april rådde rött styre i staden, under vilket borgmästaren dödades. Därefter tjänade Dragsvik som fångläger för medlemmar av de röda gardena. Som mest fanns där närmare 9 000 fångar. Nästan 3 000 dog under de närmaste månaderna. Fram till 1940 var Dragsvik en tvångsarbetsinrättning för politiska fångar, då den åter blev militärgarnison.

Staden bombades av sovjetiskt flyg 1939– 1940. I mars 1940 fick Ekenäs ordna mottagning för ett stort antal evakuerade från den av Sovjetunionen besatta grannstaden Hangö. I juni 1941 utsattes staden för artilleribeskjutning från Hangö och luftangrepp. I ett halvår var staden totalevakuerad.

Den 1 januari 1977 slogs Ekenäs stad samman med Ekenäs landskommun och delar av Snappertuna kommun. Vid årsskiftet 1992/1993 genomfördes nästa kommunsammanslagning, då gick Ekenäs stad samman med Tenala kommun. Vid ett fullmäktigemöte den 18 juni 2007 beslöts att Ekenäs stad, Pojo kommun och Karis stad från och med 1 januari 2009 går samman och bildar Raseborgs stad. Beslutet fattades samtidigt i alla de inblandade kommunerna. Som brukligt är lämnades sedan en anhållan om kommunsammanslagningen in till finansministeriets kommunavdelning. Ärendet behandlades och bifölls i sinom tid av statsrådet (exakt datum är inte känt).

Ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Här följer en förteckning över geografiska namn som låg i före detta Ekenäs stad. Listan finns här av historiska skäl.

Byar i före detta Ekenäs stad som låg i Snappertuna: Alhov, Baggård, Barsgård, Berg, Björnböle, Bredäng, Broby, Båsa, Båssaböle, Dalkarö, Gammelboda, Gebbelby, Glamsbacka, Gästersjö, Harparbacka, Hurskursnäs, Huskvarn, Höstnäs, Jomalvik, Kallbacka, Kjulböle, Köpböle, Lagmans, Lillbarsgård, Magnäs, Nyboda, Persö, Repubacka, Rullarsböle, Slipars, Strömsö, Total, Trångsund, Västra Rösund, Växär, Åsenby.

Byar i före detta Ekenäs stad som i Bromarv: Grundsund, Håkansarv, Kalvdal, Kansjärv, Kivitok (uttalas tjivitó:k), Korsuddarna (bydel), Knopkägra, Kägra, Könick, Norrstrand, Orvlax, Padva, Rekuby, Revbacka, Söderstrand, Vättlax, Östanberg.

Övriga byar i före detta Ekenäs stad: Alglo, Backa, Barkala, Basaböle, Björknäs, Bodal, Brutuböle, Bålabacka, Danskag, Degergård, Dotterböle, Eriksby, Espingskär, Fastarby, Finby gränd, Frankböle, Gennarby, Germundby, Getskär, Gretarby, Grevö, Grind, Hangist, Harparskog, Hällsby (del av Olsböle), Härjentaka, Högböle, Hölklöt, Jordansby (med Romby), Kallby, Kesuböle (uttalas tjesu-), Krokby, Kurö, Kvigos (uttalas kvi:gås), Kälkala (fi. Kelkkala), Langansböle, Leksvall, Lindsby, Lindö, Lunkböle, Mail, Mälsarby, Nitlax (fi. Nittlahti), Odensö, Olsböle, Ovanmalm, Pargas, Prästkulla, Rådsby, Rörsby, Siggby, Skallböle, Skarsböle, Skogby, Skåldö (på ön Skärlandet), Sköldargård, Spjutsböle, Svedjekulla, Tovö, Trollböle, Trollshovda, Tronsböle, Undermalm, Vimonböle, Västerby, Ängholmen, Österby.

Som bosättningsområde räknas Kyrkmalmen (Kyrkmalm?).

I Snappertuna fanns halvön Stakanäs. I Bromarv fanns öarna Horsön, Porsö, Prästön och Tagelsår samt udden Skataudden. Några andra öar i Ekenäs är Danskog, Hästö Busö, Julö, Järnö, Koö, Matgruvan (med seglarhamn), Modermagan, Segelskär (med båk), Skarvkyrkan, Skedö, Skärlandet (med halvön Baggö och byn Skåldö), Torsö och Öbylandet. Några uddar heter Bojnäs och Stallören.

Det finns sjöar som heter Frankböleträsket (finska: Puontpyölinjärvi), Harparträsket och Ovanmalmträsket.

Fjärdar i f.d. Ekenäs stad som låg i Snappertuna: Gästansfjärden, Sandöfjärden, Kallbodafjärden. Fjärdar och sund i f.d. Ekenäs stad som låg i Bromarv: Djurgårdsfjärden, Gloppet och Bromarvsfjärden som sträcker sig mellan Bromarv och Finby tätort i Salo stad.

Till övriga fjärdar i Ekenäs hör Baggöfjärden, Båssafjärden. Gennarbyviken, Kvarnbotten och Lindöviken, Storfjärd är vikar. Knopströmmen, Krokbyströmmen och Kråkströmmen.

Sund i Ekenäs är Odensö sund, Stagsundet och Vitsandsströmmen. Här finns en kanal, Jomalvik kanal.

Stadsdelsnamn inom nuvarande Ekenäs tätort: Björknäs, Brötet, Formanshagen, Knipnäs, Ormnäs, Seminarieängarna, Slottsbacken och Åsen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ekenäs tätorts näringsliv domineras av små- och medelstor industri. Bland företagen kan nämnas IDO/Sanitec som tillverkar badrumsporslin.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Inom den grundläggande utbildningen finns två svenskspråkiga skolor och en finskspråkig. De svenskspråkiga skolorna är: Seminarieskolan (åk 1-6) och Ekenäs högstadieskola (åk 7-9). Den finskspråkiga grundskolan är: Hakarinteen koulu (åk 1-9). På orten finns även en svenskspråkig privat grundskola som idkar Steiner-pedagogik, Mikaelskolan.

Inom gymnasieutbildningen finns ett svenskspråkigt gymnasium, Ekenäs gymnasium. Närmaste finskspråkiga gymnasium finns i grannorten Karis.

Det svenskspråkiga yrkesinstitutet Axxell har verksamhet i bland annat Ekenäs, där det utbildas artesaner, närvårdare och datanomer. Den svenskspråkiga yrkeshögskolan Novia har ett campus med utbildningar i lantbruk, skogsbruk, teknik och miljöplanering, samt ett internationellt miljöprogram. De flesta skolorna i Ekenäs ligger mycket nära varandra i centrum.

Lokal tidning[redigera | redigera wikitext]

Dagstidningen Västra Nyland, grundad 1881, ges ut i Ekenäs. Den är lokaltidning för regionen Västnyland. Upplagan ligger på omkring 11 000 exemplar.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Karta över Lojo sjö och Svartån.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 25 passerar genom Ekenäs och leder mot Hangö i väster och Hyvinge och Helsingfors (via Stamväg 51) i öster. Stamväg 52 utgår från Ekenäs och löper norrut mot Salo och Somero.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Ekenäs har sedan år 1872 haft järnvägsförbindelse med övriga Finland längs den så kallade Hangöbanan. Ännu i dag finns både godstrafiken och persontrafiken kvar. Persontrafiken upprätthålls mellan Hangö och Karis. De gamla dieseldrivna loken som drog personvagnarna ersattes på våren år 2006 med moderna rälsbussar. Karis är en järnvägsknut med järnvägsförbindelse till både Åbo och Helsingfors. Inom f.d. Ekenäs stads gränser ligger också hållplatserna Dragsvik och Skogby.

Hamnar[redigera | redigera wikitext]

Verksamheten vid handelshamnen i Ekenäs var relativt livlig fram till 1870-talet, då hamnen i Hangö togs i bruk. Därefter sjönk successivt hamnens betydelse för Ekenäs med omnejd. Av handelshamnen i Ekenäs är bara en liten del fortfarande i bruk. Under sommarsäsongen bedriver ett rederi kryssningstrafik inom Ekenäs skärgård.

Småbåtshamnar finns utspridda på flera olika ställen. Gästande båtfarare har möjlighet att lägga till vid Ekenäs gästhamn med 120 gästbåtsplatser. Gästhamnen uppfyller alla kriterier för småbåtshamnar.[5]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Den största idrottsföreningen i Ekenäs är Ekenäs IF (EIF), föreningen grundades 1905 och är en av västnylands äldsta idrottsföreningar. Ekenäs IF har även en supporterklubb med namnet "Eklöven" som ofta kan ses på Ekenäs IF fotbollsmatcher. För övrigt bedrivs det på orten bland annat sporter som bowling, orientering, paddling, löpning, skidåkning och skytte.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Raseborgs slott är en borgruin som ligger strax utanför Ekenäs tätort.
  • Restaurang Knipan, är en restaurang byggd på pålar i vattnet.
  • Naturparken Ramsholmen
  • Gamla stan (Barckens udde) med dess smala gränder.
  • Minnesmärke över mannerheimriddarna Hans Wind och Tor Lindblad.
  • Bio Forum. Det är Finlands äldsta biograf som fortfarande är i bruk. Grundades 1912.[6]
  • Ekenäs museicentrum, EKTA. Det är både ett kulturhistorisk museum och ett landskapsmuseum.[7]

Kulturpersonligheter med anknytning till Ekenäs[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Vänortsverksamheten avvecklades vid den senaste kommunreformen. Den nya storkommunen Raseborg har övertagit vänortsverksamheten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor
Noter
  1. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter+efter+folkm%E4ngd+och+folkt%E4thet+31%2E12%2E2012&path=../Database/StatFin/vrm/vaerak/&lang=2&multilang=sv. Läst 27 juni 2014. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2008”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=786&site=5&id=0. Läst 27 juni 2014. 
  3. ^ ”FINLANDS AREAL KOMMUNVIS 1.1.2008”. Lantmäteriverket. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/pinta_alat_kunnittain_01012008.pdf. Läst 27 juni 2014. 
  4. ^ Språkfördelningen i Ekenäs 2008 (engelska) Läst 25 februari 2013.
  5. ^ Om Ekenäs gästhamn på dess webbplats (svenska) Läst 25 februari 2013.
  6. ^ Bio Forums webbplats (svenska) Läst 25 februari 2013.
  7. ^ Museiförbundets webbplats (svenska) Läst 25 februari 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]