Heinrich Wilhelm Olbers
| Heinrich Wilhelm Olbers | |
 Heinrich Wilhelm Olbers | |
| Född | 11 oktober 1758 Arbergen, Fria Hansastaden Bremen |
|---|---|
| Död | 2 mars 1840 (81 år) Bremen, Fria Hansastaden Bremen |
| Nationalitet | Bremen |
| Forskningsområde | astronomi |
Heinrich Wilhelm Matthias Olbers, född den 11 oktober 1758 i Arbergen vid Bremen, död den 2 mars 1840 i Bremen, var en tysk astronom.
Biografi
Olbers var egentligen praktiserande läkare, men som astronom jämbördig med sin tids mera framstående fackmän. Hans viktigaste astronomiska arbete var Abhandlung über die leichteste und bequemste Methode die Bahn eines Cometen aus einigen Beobachtungen zu berechnen (1797; 3:e upplagan 1864), där han genom användning av Lamberts teorem om rörelsen i en parabolisk bana enkelt lyckades lösa en uppgift, som dittills erbjudit stora svårigheter.
Olbers var även en ivrig observatör. Han upptäckte tre kometer, bland dem den senare så kallade Olbers komet 1815 med en omloppstid av 74 år. Han återfann även 1802 efter Gauss beräkningar den första asteroiden Ceres, som hade förlorats ur sikte, samt upptäckte ytterligare två asteroider, 2 Pallas (1802) och 4 Vesta (1807).
Olbers invaldes 1827 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han har givit namn åt Olbers paradox - den kosmologiska paradox som innebär att natthimlen till största delen är mörk i ett oändligt universum. Slutligen kan nämnas, vad han själv velat beteckna som sin största förtjänst, att han framdragit och för astronomin vunnit Friedrich Wilhelm Bessel.
Briefwechsel zwischen Olbers und Bessel utgavs 1852 av Georg Adolf Erman (nytryck 2010). Carl Schilling utgav Wilhelm Olbers, sein Leben und seine Werke. I. Gesammelte Werke, II. Briefwechsel zwischen Olbers und Gauss (1894, 1900).
Se även
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Olbers, Heinrich Wilhelm Matthäus, 1904–1926.
Externa länkar
