Ceres (dvärgplanet)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ceres  Ceres 1.svg
Ceres optimized.jpg
Bild av Ceres tagen av rymdteleskopet Hubble
Upptäckt[1]
Upptäckt av Giuseppe Piazzi
Upptäcktsplats Palermo
Upptäcktsdatum 1 januari 1801
Beteckningar
MPC-beteckning 1 Ceres
Alternativa namn Ceres Ferdinandea, Hera, 1943 XB, A899 OF
Småplanetkategori Asteroidbältet
Dvärgplanet
Epok 23 juli 2010
Aphelium 2,984193361 AU
446 428 972 km
Perihelium 2,5465037 AU
380 951 520 km
Halv storaxel 2,765348506 AU
413 690 248 km
Excentricitet 0,07913825
Omloppstid 1 679,667171 d (4,60 år)
Medelhastighet i banan 17,905 km/s
Medelanomali 113,41044°
Inklination 10,586822°
Longitud för uppstigande nod 80,3932°
Periheliumargument 72,58981°
Fysikaliska data
Dimensioner 975×975×909[3] km
diam: 952,4[2] km
Massa 9,45±0,06×1020[3]kg
Medeldensitet 2,09±0,05[3] g/cm³
Ytgravitation vid ekvatorn 0,27 m/s²
Flykthastighet 0,51 km/s
Siderisk rotationsperiod 9,075 h
Axellutning
Nordpolens rektascension 19t24m0s
Nordpolens deklination 59°0'0"
Albedo 0,090[2] geometriskt
Yttemperatur
   Kelvin
min medel max
~167 239
Spektraltyp C
Skenbar magnitud 6,7-9,32
Absolut magnitud (H) 3,34
Q space.svg
Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen

Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi. Med en diameter på omkring 950 kilometer är den den största och mest massiva asteroiden i asteroidbältet. Den räknas sedan den 24 augusti 2006 som en dvärgplanet.


Namn[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen gavs himlakroppen namnet Ceres Ferdinandea baserat på den mytologiska figuren Ceres (romersk gudinna för växter och moderlig kärlek) och kung Ferdinand III av Sicilien (även känd som kung Ferdinand IV av Neapel och kung Ferdinand I av de Bägge Sicilierna).[4] Kungadömet Neapel hade år 1798 erövrats av Frankrike, och kung Ferdinand hade gått i landsflykt till Palermo. Delen "Ferdinandea" var inte acceptabel för andra länder vid den tiden och övergavs. Ceres kallades även Hera under en kort tid i Tyskland.

Upptäckt[redigera | redigera wikitext]

Ceres upptäcktes av en slump på nyårsdagen 1801 vid observatoriet i Palermo då Piazzi sökte efter en stjärna vid namn Mayer 87 i en lista av Francis Wollaston. Stjärnan fanns inte på den, av Mayers, katalog med angivna positioner för zodiaker (så småningom uppdagades att Wollaston hade gjort ett misstag, stjärnan han angivit var Lacaille 87). Istället för stjärnan fann Piazzi ett rörligt stjärnliknande objekt som han först trodde var en komet.

Piazzi fortsatte att observera Ceres till den 11 februari då han hindrades att fortsätta på grund av sjukdom. Han hade inte berättat för någon om sin upptäckt och Ceres försvann på sin bana då den skymdes av solen. För att återfinna asteroiden utvecklade Carl Friedrich Gauss minstakvadratmetoden, och utifrån Piazzis 24 observationer, som täckte ungefär 9° av Ceres omloppsbana, och antagandet att banan var ett kägelsnitt tog han fram en trolig omloppsbana för Ceres.[5][6]

Metoden visade sig fungera då Ceres blev återfunnen året efter av de tyska astronomerna Franz Xaver von Zach och Heinrich Wilhelm Olbers på just den position där Gauss förutsagt. Johann Elert Bode trodde att Ceres var den saknade planet som han räknat ut skulle finnas mellan Mars och Jupiters banor. Ceres fick en planet-symbol och förblev i många år listad som en av planeterna i astronomiböcker. Ceres visade sig dock vara en besvikelse, den var för liten. Sir William Herschel myntade då termen asteroid för att beskriva den.

Fysiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ceres (nere till vänster), Månen och Jorden, visad i skala.
Ceres fotograferad av rymdteleskopet Hubble. Det vita partiet är dock ett mysterium.

Ceres är det största kända objektet i Asteroidbältet, det bälte som ligger mellan Mars och Jupiter, och utgör Asteroidbältets större objekt tillsammans med Pallas, Juno och Vesta. Objekten i Asteroidbältet är inte lika stora som de kända objekten i Kuiperbältet (såsom Pluto, Quaoar, Orcus, Eris och möjligen även Sedna).

Ceres är ovanlig som asteroid i och med att dess storlek och massa är tillräckliga för att ge den en närmast sfärisk form, likt en planet. Därför är den klassificerat som en dvärgplanet i dag. Stora asteroider så som 3 Juno och 4 Vesta är kända för att ha en distinkt oregelbunden form, dock verkar även 10 Hygiea vara sfärisk och Vesta kan ha varit sfärisk innan dess stora kratrar uppstod.

Med en massa på 9,45 (± 0,04)×1020 kilogram, uppgår Ceres till en tredjedel av den totala massan (2,3×1021 kilogram) av alla asteroider i solsystemet (vilket ändock inte är mer än 3 procent av månens massa). Det finns vissa indikationer på att Ceres yta är varm, att det kan finnas en tunn atmosfär och frost. Asteroiden består till 7-8% av vatten.[7]

Rymdsonder[redigera | redigera wikitext]

Ännu har ingen rymdsond besökt Ceres. Rymdsonden Dawn är dock för närvarande på väg dit med beräknad ankomst till omloppsbana runt Ceres i februari 2015. Den har dessförinnan utforskat asteroiden Vesta, och satte kurs mot Ceres den 4 september 2012.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 24 januari 2009
  2. ^ [a b c] ”JPL Small-Body Database Browser on Ceres” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2011. http://www.webcitation.org/61Iwxcv8M. Läst 29 augusti 2011. 
  3. ^ [a b c] James Baer and Steven R. Chesley (jan 2007). ”Astrometric masses of 21 asteroids, and an integrated asteroid ephemeris”. Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy. sid. Volume 100, Number 1, pp 27-42. doi:10.1007/s10569-007-9103-8. http://www.springerlink.com/content/h747307j43863228/. 
  4. ^ ”When did the asteroids become minor planets?”. http://aa.usno.navy.mil/faq/docs/minorplanets.php. Läst 12 februari 2009. 
  5. ^ Forbes, Eric G. (1971). ”Gauss and the Discovery of Ceres” (på engelska). Journal for the History of Astronomy 2: sid. 195. http://adsabs.harvard.edu/abs/1971JHA.....2..195F. Läst 20090926. 
  6. ^ Tent, M.B.W. (2005). The Prince of Mathematics. sid. 125. ISBN 978-1-56881-261-8 
  7. ^ A. S. Rivkin (2002). ”Calculated water concentrations C-class asteroids” (PDF). http://www.lpi.usra.edu/meetings/lpsc2002/pdf/1414.pdf. Okänd parameter medförfattare

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia