4 Vesta
Bild tagen av Dawn 17 juli 2011
|
|||||||
|
Upptäckt[1]
|
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Upptäckt av | H. W. Olbers | ||||||
| Upptäcktsplats | Bremen | ||||||
| Upptäcktsdatum | 29 mars 1807 | ||||||
|
Beteckningar
|
|||||||
| MPC-beteckning | Vesta | ||||||
| Småplanetkategori | Asteroidbältet | ||||||
| Epok 23 juli 2010 | |||||||
| Aphelium | 2,5712311 AU 384 650 697 km |
||||||
| Perihelium | 2,1525935 AU 322 023 410 km |
||||||
| Halv storaxel | 2,361912323 AU 353 337 054 km |
||||||
| Excentricitet | 0,08862259 | ||||||
| Omloppstid | 1 325,84906 d (3,63 år) | ||||||
| Medelhastighet i banan | 19,380 km/s | ||||||
| Medelanomali | 307,80105° | ||||||
| Inklination | 7,134063° | ||||||
| Longitud för uppstigande nod | 103,90968° | ||||||
| Periheliumargument | 149,8374° | ||||||
|
Fysikaliska data
|
|||||||
| Dimensioner | 578×560×458 km 530[2] km |
||||||
| Massa | 2,55±0,02×1020[3]kg | ||||||
| Medeldensitet | 4,8[3] g/cm³ | ||||||
| Siderisk rotationsperiod | 5,342[2] h | ||||||
| Albedo | 0,423 | ||||||
| Yttemperatur Kelvin |
|
||||||
| Spektraltyp | V | ||||||
| Skenbar magnitud | 5,1-8,48 | ||||||
| Absolut magnitud (H) | 3,20 | ||||||
 Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen
|
|||||||
4 Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes. Den är den näst största asteroiden med en diameter på ca 578×560×458 kilometer; Endast Pallas är större, men Vesta är dock mer massiv. Om man räknar med Ceres, som är det hitintills största kända objektet i asteroidbältet, så hamnar Vesta dock på tredje plats. Ceres betraktas dock sedan 2006 som en dvärgplanet på grund av att dess stora massa gör att objektet antar en sfärisk form. Vesta upptäcktes den 29 mars 1807 av Heinrich Wilhelm Olbers. Sedan upptäcktes inga nya asteroider på 38 år, och under denna tid räknades de som planeter. Den döptes efter eldens gudinna Vesta i romersk mytologi.
Innehåll |
Fysiska egenskaper [redigera]
Till skillnad från de flesta andra asteroider har 4 Vesta blivit detaljerat kartlagd av rymdteleskopet Hubble. Temperaturen har uppskattats till att på solsidan vara -20 °C medan temperaturen under vintern kan sjunka ända ner till -190 °C. 4 Vesta har ett väldigt snabbt dygn, endast 5,342 timmar långt.
Geologi [redigera]
4 Vesta är den enda asteroiden som har känd geologi och geologisk historia. Vid nedslag på asteroiden har mindre föremål, så kallade HED-meteoriter, slagits loss. Man har hittat över 200 nedslag från dessa på jorden, vilket givit forskare tillgång till prover av 4 Vesta. Man tror att 4 Vesta består av en metallisk järn-nickelkärna och har en stenig, olivinmantel.
Ytstrukturer [redigera]
Ytdetaljer har observerats med både rymdteleskopet Hubble och Keck-observatoriet. Den största ytstrukturen man hittills observerat ligger nära sydpolen. Det är den jättelika kratern Rheasilvia, 460 kilometer i diameter – hela 80% av själva Vestas diameter.[4] Kratern är 13 kilometer djup och kantas av berg som reser sig 4 till 12 kilometer över den omgivande terrängen. Det finns också flera andra kratrar med en diameter på över 100 kilometer.
Astronomer uppskattar att cirka 1% av Vestas ursprungliga volym grävdes ut när den stora kratern bildades, och bedömer det sannolikt att Vestafamiljen och Typ V asteroiderna uppstod i samband med nedslaget. Om detta är sant, är det faktum att 10 km stora fragment av Vestafamiljen och Typ-V asteroiderna överlevt till idag en indikation att kratern är bara en miljard år gammal eller till och med yngre. Faktum är att alla kända typ-V asteroider tillsammans motsvarar bara 6% av den utgrävda volymen. Resten finns antingen i små fragment, har stötts bort genom att ha vandrat in i 3:1 Kirkwoodgapet, eller perturberats bort av Jarkovskij-effekten eller strålningstryck. Spektroskopiska analyser av bilder från Hubbleteleskopet visar att kratern trängt genom flera lager av Vestas skorpa, och eventuellt mantel, vilket påvisas av spektralsignaturen från olivin.
Rymdsonder till 4 Vesta [redigera]
Man hoppas få veta mer om 4 Vesta när rymdsonden Dawn går in i omloppsbana i 6 månader mellan oktober 2011 och april 2012. Efter många nedläggningshot sköts Dawnsonden upp den 27 september 2007 och närmade sig i slutet av juni 2011 Vesta för att etablera en omloppsbana i juli samma år.
 |
Den här artikeln eller stycket innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. Motivering: Ej framtida händelser 2013 (2013-02) Hjälp gärna till med att åtgärda problemet om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Se fler artiklar med samma problem. |
Externa länkar [redigera]
- Views of the Solar System: Vesta
- Diagram över omloppsbanan för 4 Vesta från NASA JPL
- Wikimedia Commons har media som rör 4 Vesta
Referenser [redigera]
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 2 februari
- ^ [a b c] ”JPL Small-Body Database Browser on Vesta” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2011. http://www.webcitation.org/61KMC1C6b. Läst 30 augusti 2011.
- ^ [a b] Yu. Chernetenko. ”Masses and densities of minor planets”. http://www.ipa.nw.ru/PAGE/DEPFUND/LSBSS/engmasses.htm. Läst 23 september 2008.
- ^ P. C. Thomas et al Vesta: Spin Pole, Size, and Shape from HST Images, Icarus, Vol. 128, p. 88 (1997).
|
|||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
