Hieroglyfer
Wikipedia
Hieroglyfer, grekiska hieroglyphikos, kallas den fornegyptiska bildskriften. Totalt fanns cirka 1000 tecken, vilka uttryckte ord, bokstäver eller bokstävskombinationer. Några få andra bildskrifter benämns också som hieroglyfer - hettiter/luviers skrift i den Främre Orienten och den minoiskakulturens på Kreta. Minoerna använde sig av en bildskrift, som senare utvecklades till Linear A och dess efterföljare Linear B. Även dessa brukar betecknas som hieroglyfiska.
Annan bildskrift benämns ibland felaktigt som hieroglyf, när de mer korrekt bör kallas enbart glyf. Det gäller till exempel mayas skrift i Mellanamerika. Kinesisk skrift heter i Japan kanji och kallas aldrig för hieroglyf.
Innehåll |
[redigera] Egyptiska teckens uppbyggnad
Hieroglyfskriften uppstod förmodligen efter inflytande av kilskriften ca 3000 år f.Kr. Ett enskilt hieroglyftecken kan ha tre olika funktioner beroende på sammanhanget: logogram eller ideogram (återger ett ord), fonogram (återger konsonantljud) eller determinativ (klassificerar det redan skrivna ordet). I likhet med de allra flesta semitiska språk återges endast språkets konsonanter (alltså ej vokalerna) i hieroglyfskriften. Endast omkring ett hundratal tecken användes regelbundet, men man räknar med användandet av ca. 800 tecken under klassisk tid.
[redigera] Skriftens utveckling
Hieroglyferna kom främst att användas till officiella inskriptioner på tempelväggar, i gravar och på konstföremål. För skrivandet av texter med mer vardagliga ämnen (brev, kvitton och dylikt) använde egyptierna hieratisk skrift skriven med bläck på papyrus. Denna kursiva skrift utarbetades av skrivarna ur hieroglyfskriften för att kunna skriva enklare och snabbare. Från de egyptiska hieroglyferna utvecklades även den så kallade proto-sinaitiska skriften av semiter, vilken senare på omvägar kom att utvecklas till det latinska alfabetet. Hieroglyfer användes i Egypten ända in i den romerska kejsartiden på monument och tempelväggar.
[redigera] Lösningen av hieroglyfskriften
Genombrottet för tolkningen av de egyptiska hieroglyferna skedde år 1822 genom Jean François Champollions publicering av sin studie av de tre parallella texterna på Rosettastenen. Stenen (sedan år 1802 i British Museum) har en inskrift bestående av 14 rader hieroglyfer, 32 rader demotisk skrift och 54 rader grekiska.
[redigera] Mytologi
Hieroglyfskriften förknippades med vishetens gud Thot som ofta avbildas med skrivarattiraljer, men även gudinnan Seshat kopplas samman med aktuella skrift som tänktes vara en gåva från gudarna till människorna. Egyptierna själva kallade sin skrift för mdw ntr(w), "gudarnas ord".
