Hinterrhein (distrikt)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
tyska: Bezirk Hinterrhein
rätoromanska: District dal Rain posteriur
Distrikt
Floden Hinterrhein i höjd med distriktshuvudorten Thusis
Floden Hinterrhein i höjd med distriktshuvudorten Thusis
Land  Schweiz
Kanton Grisons-coat of arms.svg Graubünden
Huvudort Thusis
Yta 617,23 km²
Folkmängd 13 003[1] inv (2012-12-31)
Befolkningstäthet 21 inv invånare/km²
Officiellt språk tyska, rätoromanska
Karte Bezirk Hinterrhein 2009.png

Hinterrhein (tyska) eller Rain posteriur (rätoromanska) är ett distrikt i kantonen Graubünden, Schweiz. Den har sitt namn efter floden med samma namn, vars dalgång utgör distriktets huvuddel. En väsentlig del utgörs också av biflödet Averserrheins glesbefolkade dalgång. Befolkningen är mest koncentrarad i norra delen av distriktet, i områdena Heinzenberg (motsvarande kretsen Thusis) och Domleschg, och blir sedan glesare ju längre söderut i distriktet man kommer.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Språket i hela distriktet var fram till och med högmedeltiden den sutsilvanska dialekten av rätoromanska. Under senmedeltiden skedde ett språlskifte till tyska i en del områden, främst beroende på inflyttning av walsertyskar. Detta gällde Thusis med en del kringliggande byar, samt i kretsarna Rheinwald och Avers. Under 1800-talet började tyska sprida sig alltmer även i de dittills rätoromanska byarna, framför allt i Heinzenberg och Domleschg, och under 1900-talet vidtog samma förtyskning i Schams.

Vid 2000 års folkräkning hade hälften av befolkningen i småkommunerna på Schamserberg (som utgör knappt 3% av hela distriktet) tyska som förstaspråk, den andra halvan rätoromanska, vilket också är undervisningspråk i den lokala skolan. I övriga kommuner är så gott som hela befolkningen tyskspråkig, likaså skolornas.

Religion[redigera | redigera wikitext]

De allra flesta av församlingarna är reformerta, och har så varit sedan reformationen. Cazis, Paspels, Rodels och Tomils behöll dock den katolska läran, och Almens delades upp i en katolsk och en reformert församling, som under lång tid nyttjade samma kyrka. Under 1900-talet har katolska församlingar återigen upprättats i Thusis, Andeer och Splügen.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Hinterrhein är indelat i 5 kretsar och 28 kommuner:

Avers wappen.svg Krets Avers
Kommun Befolkning
2012-12-31
Yta
i km²
Avers wappen.svg Avers 171 93,12
Totalt 171 93,12
Domleschg (Kreis) wappen.svg Krets Domleschg
Kommun Befolkning
2012-12-31
Yta
i km²
Almens wappen.svg Almens 221 8,34
Fürstenau wappen.svg Fürstenau 367 1,32
Paspels wappen.svg Paspels 468 4,59
Pratval wappen.svg Pratval 242 0,77
Rodels wappen.svg Rodels 277 1,68
Rothenbrunnen wappen.svg Rothenbrunnen 310 3,11
Scharans wappen.svg Scharans 818 14,29
Sils i D wappen.svg Sils im Domleschg 897 9,28
GW-GR-Tomils.png Tomils 725 30,56
Totalt 4 325 73,94
Rheinwald (Kreis) wappen.svg Krets Rheinwald
Kommun Befolkning
2012-12-31
Yta
i km²
Hinterrhein wappen.svg Hinterrhein 66 48,30
Nufenen wappen.svg Nufenen 157 28,03
Splügen wappen.svg Splügen 406 60,49
Sufers wappen.svg Sufers 121 34,62
Totalt 750 171,44
Schams (Kreis) wappen.svg Krets Schams
Kommun Befolkning
2012-12-31
Yta
i km²
Andeer wappen.svg Andeer 883 46,30
Casti-Wergenstein wappen.svg Casti-Wergenstein 49 25,62
Donat wappen.svg Donat 213 4,67
GW-GR-Ferrera.png Ferrera 89 75,46
Lohn GR wappen.svg Lohn 42 8,17
Mathon wappen.svg Mathon 47 15,13
Rongellen wappen.svg Rongellen 56 2,02
Zillis-Reischen wappen.svg Zillis-Reischen 424 24,48
Totalt 1 803 201,85
Thusis (Kreis) wappen.svg Krets Thusis
Kommun Befolkning
2012-12-31
Yta
i km²
Cazis wappen.svg Cazis 2 121 31,18
Flerden wappen.svg Flerden 216 6,09
Masein wappen.svg Masein 427 4,20
Thusis wappen.svg Thusis 2 937 6,81
Tschappina wappen.svg Tschappina 137 24,67
Urmein wappen.svg Urmein 116 4,33
Totalt 5 954 77,28

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistik Schweiz: Uppgifter om befolkning i databanken

Koordinater: 46°41′N 9°35′Ö / 46.683°N 9.583°Ö / 46.683; 9.583