Graubünden
| tyska: Kanton Graubünden rätoromanska: Chantun Grischun |
||
| Kanton | ||
 |
||
|
||
| Förkortning: GR | ||
| Land |  Schweiz |
|
|---|---|---|
| Huvudstad | Chur | |
| Högsta punkt | ||
| - läge | Piz Bernina | |
| - höjdläge | 4 049 m ö.h. | |
| Lägsta punkt | ||
| - läge | Gränsen mot Ticino | |
| - höjdläge | 260 m ö.h. | |
| Yta | 7 105 km² största | |
| Folkmängd | 185 700 inv (2002)15:e största | |
| Befolkningstäthet | 27 inv invånare/km² | |
| Medlem i edsförbundet sedan | 1803 | |
| Officiellt språk | Tyska, rätoromanska, italienska | |
 |
||
 |
||
| Webbplats: http://www.gr.ch | ||
Graubünden, kanton i sydöstra Schweiz. Graubünden gränsar i söder till Italien, i väster till Ticino, i norr till Glarus och Sankt Gallen samt Österrike och Liechtenstein i norr och öster. I orten Vals finns det berömda badet Therme Vals, ritat av arkitekten Peter Zumthor och färdigställt 1996. Området har flera varma källor. Kantonen är även känd för sitt torkade kött.
Personer från Graubünden kallas för rätoromaner.[1]
Historia [redigera]
Under romersk tid var Graubünden en viktig del av provinsen Rætia prima. Området berördes endast obetydligt av den germanska folkvandringen och det rätoromanska språket fortlevde trots att området råkade under gotiskt och 536 frankiskt välde. Under karolingisk tid sammanslogs det 919 med Alemannien, varefter det uppdelades i ett flertal på olika sätt styrda territorier. Den mest betydande härskaren var biskopen av Chur. Mellan de olika territorierna stiftades under 1300- och 1400-talen tre förbund: 1367 Gotteshausbund, 1395 ett fredsförbund, vilket efter 1424 benämndes Grauer (eller Oberer) Bund, samt 1436 Zehngerichtebund. 1468 uppträdde dessa tre förbund som en enhet, kallad Graubünden.[2]
Från 1497-1499 slöt Oberer Bund och Gotteshausbund ett evigt vänskapsfördrag med Edsförbundet, och 1512 förvärvade Graubünden som lydländer Valtellina (tyska: Veltlin), Bormio och Chiavenna. Efter reformationen var Graubünden säte för svåra inbördeskrig, som nådde sin kulmen under 30-åriga kriget, då fransmän, spanjorer och österrikare blandade sig i dessa för att få kontroll över den viktiga i Graubünden belägna alpövergången. Den skicklige politikern Georg Jenatsch lyckades dock hävda Graubündens självständighet. 1797 tvingades dock Graubünden att avstå Valtellina till Cisalpinska republiken.[2]
Efter en revolution utropades den Rhätiska republiken 1798, men redan året därpå förenades den som kantonen Rhätien med den Helvetiska Republiken. Graubünden blev 1803 en kanton i det återupprättade Schweiziska edsförbundet. Sedan den av fransmännen upprättade staten upplöstes 1814, återgick Graubünden till de gamla förhållandena. Graubündens ställning som ett förbund av tre statsförbund inom det schweiziska statsförbundet upphävdes först 1854, då det omskapades till en kanton och erhöll en ny, 1892 och 1907 ytterligare demokratiserad författning.[2]
Språk [redigera]
Graübunden är den enda kantonen som är trespråkig, tyska, italienska och rätoromanska.
Noter [redigera]
- ^ ”Icke självständiga områden”. TT.se. http://www.tt.se/ttsprak/skrivregler/previewPage.aspx?chapter=13&page=1&xml=ttspraket.xml&template=ttspraket.inc. Läst 22 februari 2008.
- ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
|
|||||
