Graubünden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
tyska: Kanton Graubünden

rätoromanska: Chantun Grischun
italienska: Cantone dei Grigioni
franska: Canton des Grisons

Kanton
Sils im Domleschg
Grisons-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Förkortning: GR
Land  Schweiz
Huvudstad Chur
Högsta punkt
 - läge Piz Bernina
 - höjdläge 4 049 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Gränsen mot Ticino
 - höjdläge 260 m ö.h.
Areal 7 105 km² (störst)
Folkmängd 193 920 (2012) (15:e största)
Befolkningstäthet 27 invånare/km²
Medlem i edsförbundet sedan 1803
Officiellt språk tyska, rätoromanska, italienska
Karte Lage Kanton Graubünden 2012.2.png
Karte Kanton Graubünden 2009.png
Webbplats: www.gr.ch

Graubünden är en kanton i sydöstra Schweiz. Graubünden gränsar i söder till Italien, i väster till Ticino, i norr till Glarus och Sankt Gallen samt Österrike och Liechtenstein i norr och öster. I orten Vals finns det berömda badet Therme Vals, ritat av arkitekten Peter Zumthor och färdigställt 1996. Området har flera varma källor. Kantonen är även känd för sitt torkade kött.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under romersk tid var Graubünden en viktig del av provinsen Rætia prima. Området berördes endast obetydligt av den germanska folkvandringen och det rätoromanska språket fortlevde trots att området råkade under gotiskt och 536 frankiskt välde som Churrätien. Under karolingisk tid sammanslogs det 919 med Alemannien, varefter det uppdelades i ett flertal på olika sätt styrda territorier. Den mest betydande härskaren var biskopen av Chur. Mellan de olika territorierna stiftades under 1300- och 1400-talen tre förbund: 1367 Gotteshausbund, 1395 ett fredsförbund, vilket efter 1424 benämndes Grauer (eller Oberer) Bund, samt 1436 Zehngerichtebund. 1468 uppträdde dessa tre förbund som en enhet, kallad Graubünden.[1]

Från 1497–1499 slöt Oberer Bund och Gotteshausbund ett ”evigt vänskapsfördrag” med Edsförbundet, och 1512 förvärvade Graubünden som lydländer Valtellina (tyska: Veltlin), Bormio och Chiavenna. Efter reformationen var Graubünden säte för svåra inbördeskrig, som nådde sin kulmen under trettioåriga kriget, då fransmän, spanjorer och österrikare blandade sig i dessa för att få kontroll över den viktiga i Graubünden belägna alpövergången. Den skicklige politikern Georg Jenatsch lyckades dock hävda Graubündens självständighet. År 1797 tvingades dock Graubünden att avstå Valtellina till Cisalpinska republiken.[1]

Efter en revolution utropades den Rhätiska republiken 1798, men redan året därpå förenades den som kantonen Rhätien med den Helvetiska republiken. Graubünden blev 1803 en kanton i det återupprättade Schweiziska edsförbundet. Sedan den av fransmännen upprättade staten upplöstes 1814, återgick Graubünden till de gamla förhållandena. Graubündens ställning som ett förbund av tre statsförbund inom det schweiziska statsförbundet upphävdes först 1854, då det omskapades till en kanton och erhöll en ny, 1892 och 1907 ytterligare demokratiserad författning.[1]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Graubünden är den enda av Schweiz kantoner som har tre officiella språk: tyska, rätoromanska och italienska.

I så gott som hela området talades rätoromanska, den lokala variant av latin som utvecklats efter införlivandet med Romarrikets år 15 e.Kr. Under medeltiden vann dock tyska språket insteg i stora områden, huvudsakligen genom invandring. Språkgränserna var sedan tämligen stabila fram till 1800-talet, då tyskan återigen började expandera, dels genom att tidigare rätoromanska områden alltmer gick över till tyska, dels genom att de traditionellt tyskspråkiga områdena ökade sin befolkning snabbare.

Vid 1800-talets mitt gick tyska om rätoromanska som kantonens största språk, och från och med tiden för första världskriget har den tyskspråkiga befolkningen haft en absolut majoritet som stadigt har blivit allt större. De rätoromansktalande har ständigt minskat sin andel, även om antalet personer har legat omkring 40 000 ända från mitten av 1800-talet fram mot slutet av 1900-talet då antalet började sjunka betydligt. År 2000 hade cirka 27 000 personer rätoromanska som huvudspråk.

De italienskspråkiga dalarna i sydligaste delen av kantonen har varit de samma ända sedan medeltiden, och där har språkförhållandena inte ändrats nämnvärt sedan dess.[2]

Språk i Graubünden (år 2000)
Huvudspråk Schweiziska medborgare Hela befolkningen
Antal Andel Antal Andel
Tyska 127 755 68,3 % 116 797 73,5 %
Rätoromanska 27 038 14,5 % 26 805 16,9 %
Italienska 19 106 10,2 % 13 366 8,4 %
Samtliga 187 058 100 % 158 886 100 %

Politisk organisation[redigera | redigera wikitext]

Kantonens lagstiftande makt utövas av Stora rådet Grosse Rat, som består av 120 ledamöter valda på fyra år. Ledamöterna väljs genom majoritetsval i enmansvalkretsar som utgörs av en eller flera kommuner. I flera kommuner som utgör en valkrets väljs ledamöterna på de tradionella landsgemeinde.

En sjundedel av alla kommuner eller 4 000 väljare kan föreslå författningsändringar; en åttondel av alla kommuner eller 3 000 väljare kan föreslå en lagändring; en tiondel av alla kommuner eller 1 000 väljare kan kräva att ett beslut av Stora rådet underställs en folkomröstning. Ändringar av kantonens författning kräver obligatoriskt en folkomröstning.

Kantonens regering utgörs av Lilla rådet Kleine Rat, som består av fem ledamöter valda på fyra år i allmänna val. Ordförandeskapet växlar varje år mellan ledamöterna.

Domstolar[redigera | redigera wikitext]

I första hand dömer en distriktsdomstol, en för varje administrativt distrikt (se nedan). I högsta instans dömer en kantonsdomstol Kantonsgericht i civil- och brottsmål och en förvaltningsdomstol Verwaltungsgericht i förvaltningsmål.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Graubünden är indelat i elva distrikt (tyska: Bezirke, rätoromanska: districts, italienska: distretti), som väsentligen motsvarar de naturliga landskapsområdena. Distrikten är i sin tur indelade i sammanlagt 39 kretsar (tyska: Kreise, rätoromanska: circuls, italienska: circoli) och dessa i sammanlagt 178 kommuner. Distrikten är kantonala underavdelningar, medan både kretsarna och kommunerna åtnjuter kommunal självstyrelse.

Graubündens distrikt
Graubündens kretsar


Distrikt Folkmängd (2012)[3] Yta (km²) Antal kommuner Kretsar
Albula 8 212 723,13 22 Alvaschein, Belfort, Bergün, Surses
Bernina 4 690 237,20 2 Brusio, Poschiavo
Hinterrhein 13 003 617,67 28 Avers, Domleschg, Rheinwald, Schams, Thusis
Imboden 19 181 203,78 7 Rhäzüns, Trins
En 9 574 1 196,77 12 Sur Tasna, Ramosch, Suot Tasna, Val Müstair
Landquart 24 517 193,19 9 Fünf Dörfer, Maienfeld
Maloja 18 733 973,28 12 Bregaglia, Oberengadin
Moesa 8 146 496,11 17 Calanca, Mesocco, Roveredo
Plessur 40 293 266,73 5 Chur, Churwalden, Schanfigg
Prättigau-Davos 26 236 823,95 13 Davos, Jenaz, Klosters, Küblis, Luzein, Schiers, Seewis
Surselva 21 335 1 373,39 19 Cadi, Ilanz, Lumnezia/Lugnez, Ruis, Safien

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ Bundesamt für Statistik
  3. ^ Bundesamt für Statistik