Hugo von Zeipel
| Hugo von Zeipel | |
| Född | 8 februari 1873[1] Stockholm eller Österhaninge församling[1] |
|---|---|
| Död | 8 juni 1959[2] (86 år) Uppsala, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Astronom |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Redigera Wikidata | |
Edvard Hugo von Zeipel, född den 8 februari 1873 i Österhaninge, död den 8 juni 1959 i Uppsala, var en svensk professor i astronomi. Han var sonson till Carl Samuel Fredrik von Zeipel och brorson till Evald Victor Ehrenhold von Zeipel.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hugo von Zeipel var räknebiträde och assistent vid Stockholms observatorium 1897–1900, räknebiträde vid Pulkovo-observatoriet 1901–02, och amanuens vid Uppsala observatorium 1903. Efter doktorsavhandlingen 1904, som behandlade störningar inom trekropparsproblemet, blev han docent i astronomi vid Uppsala universitet samma år och sedan observator där 1911. Efter att 1914 ha avböjt en kallelse till en professur i astronomi vid tyska universitetet i Prag blev han, sedan riksdagen beviljat anslag till en för honom inrättad personlig professur, professor i astronomi (med examinationsskyldighet i geodesi) vid Uppsala universitet 1920. 1926-1933 var han ordförande i Svenska astronomiska sällskapet. Han lämnade befattningen som professor i astronomi 1938.
Hugo von Zeipel deltog som astronom-geodet i de svensk-ryska gradmätningsarbetena på Spetsbergen 1898, 1901 och 1902 samt ledde 1914 en av Vetenskapsakademiens solförmörkelseexpeditioner till Strömsund. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1915 och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1917.
Större delen av von Zeipels vetenskapliga produktion tillhör den teoretiska astronomin, särskilt den celesta mekaniken och astrofysiken, men han publicerade även flera arbeten inom stellarastronomin och den praktiska astronomin. Han formulerade 1924 ett teorem som bär hans namn.[3]
Nedslagskratern Von Zeipel på månen och asteroiden 8870 von Zeipel är uppkallad efter honom.[4][5]
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Angenäherte Jupiterstörungen für die Hecuba-Gruppe (1902)
- Recherches sur les solutions périodiques de la troisième sorte dans le problème des trois corps (avhandling,1904)
- Catalogue de 1571 étoiles dans l'amas globulaire Messier 3 (1906)
- Sur l’application des séries de M. Lindstedt à l'étude du mouvement des comètes périodiques (1909)
- Recherches sur la constitution des amas globulaires (1913)
- Recherches sur le mouvement des petites planètes (1-4, 1916-17)
- Photometrische Untersuchungen der Sterngruppe Messier 37 (tillsammans med J. Lindgren, 1921)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Zeipel, 3. Edvard Hugo von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- von Zeipel, Edvard Hugo i Vem är det 1943
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gultarpgen.se .[källa från Wikidata]
- ^ von Zeipel-teoremet
- ^ ”Von Zeipel on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6447. Läst 20 januari 2024.
- ^ ”8870 - von Zeipel”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110609235334/http://www.astro.uu.se/planet/asteroid/astdiv/8870.html. Läst 28 januari 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Hugo von Zeipel i Libris
- Dan Kiselman (2019): "Hugo von Zeipel, citeringsstatistik och roterande stjärnor" på Svenska astronomiska sällskapet 100 år
- Hugo von Zeipel (engelska)