Prag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 50°5′N 14°25′Ö / 50.083°N 14.417°Ö / 50.083; 14.417
Prag (Praha)
Huvudstad
Prague Montage.jpg
Flag of Moravia.svg
Flagga
Prague CoA CZ.svg
Stadsvapen
Motto: Praga Caput Rei publicae
Land  Tjeckien
Flod Vltava
Koordinater 50°5′N 14°25′Ö / 50.083°N 14.417°Ö / 50.083; 14.417
Högsta punkt
 - höjdläge 399 m ö.h.
Area 496,13 km²[1]
 - land 485,37 km²[1]
 - vatten 10,76 km²[1]
Folkmängd 1 246 780 (1 januari 2013)[2]
Befolkningstäthet 2 569 invånare/km²
Grundad 700-tal
Borgmästare Tomas Hudecek (TOP 09)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 1xx xx
Kod CZ01
Czech Republic location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: http://magistrat.praha-mesto.cz
Broar över floden Moldau.
Prags mest kända bro, Karlsbron.
Gamla stans torg

Prag (tjeckiska: Praha) är huvudstad och största stad i Tjeckien samt är belägen vid floden Moldau (tjeckiska Vltava). Staden har drygt 1,2 miljoner invånare.

Prags universitet, Karlsuniversitetet, grundades 1348 av kung Karl IV och är det äldsta universitetet i Centraleuropa norr om Alperna och öster om Rhen. Sedan 1992 har stadens gamla centrum varit upptaget på Unescos världsarvslista.

Prag är beläget i den tidigare österrikiska provinsen Böhmen, som sedan 1993 tillsammans med Mähren utgör Tjeckien. Böhmen var från början ett självständigt kungarike, men genom ett flertal giftermål blev landet en del av habsburgarnas område år 1526. Samtidigt blev landet en österrikisk provins, och Prag var i hög grad en tyskspråkig och tyskkulturell stad. Framgångsrika tyskspråkiga författare och diktare, som Franz Kafka och Rainer Maria Rilke, föddes i Prag.

Idag är Prag särskilt känt för sina vackra och imponerande byggnader som representerar alla stilarter. Staden är dessutom indelad i flera områden, den gamla stadsdelen från 1200-talet, den nya stadsdelen från 1300-talet (därmed inte alls så ny) samt den judiska stadsdelen. Hradčany med sina katedraler och slottsområde har varit säte för kungar, kejsare och presidenter sedan 800-talet. I Prag finns det många torn och spiror och i början av 1800-talet räknade man att det fanns 103; idag anslås antalet till att vara mer än 500.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Prag grundlades i slutet av 800-talet och blev snabbt platsen för hertigar och kungarna av Böhmen. Staden omnämndes första gången år 965 av den arabiske köpmannen Ibrahim ibn Jaqub, som talade om "denna vackra stad av sten". År 973 blev staden säte för biskopsdöme och år 1172 blev Judithbron, en av de första stenbroarna i Europa, byggd (sönderriven av floden 1342 och senare ersatt av Karlsbro 1357). Prag har genom historien varit säte för de tjeckiska furstarna och det tjeckiska kungahuset.

Prag blomstrade under den tysk-romerske kejsaren Karl IV:s regeringstid under 1300-talet; bland annat byggdes vid stadsdelen Nové Město, Karlsbron, Sankt Vitus katedral – den äldsta gotiska katedralen i Centraleuropa – samt Karlsuniversitetet – Centraleuropas äldsta universitet norr om Alperna. Vid denna tid var Prag Europas tredje största stad.

Med Böhmen kom Prag under Habsburgarna och Österrike.

De fyra tidigare kommunerna som utgjorde Prag blev sammanslagna till en stad år 1784. Dessa fyra var Hradčany (slottsdistriktet, väster och norr om slottet), Malá Strana (den mindre staden, söder om slottet), Staré Město (gamla staden, på den östra sidan av älven) och Nové Město (den nya staden, sydöstra och östra delen av Prag). Staden växte vidare med annekteringen av Josefov år 1850 och Vyšehrad år 1883.

I början av 1922 växte Prag ytterligare efter att 27 nya kommuner blev inräknade i Prag; under denna tid bodde det 676 000 personer i Prag. Staden hade också efter att Böhmen upplöstes efter första världskriget en stor tyskspråkig befolkning, särskilt judisk, och ett rikt tyskt kulturliv. Merparten av stadens 50 000 judar blev dödade i förintelsen under andra världskriget, något som också i hög grad gjorde att stadens tyska prägel minskade.

Pragvåren 1968 gjordes ett försök att reformera det kommunistiska systemet som "socialism med mänskligt ansikte" vilket ledde till invasion av Warszawapakten, kraftiga demonstrationer i staden och tragisk återgång till sovjetkommunismen. På Vaclavplatsen i Prag finns numera en minnestavla för kommunismens offer. Nästa stora demonstrationsvåg i staden var 1989 i samband med kommunismens fall i Östeuropa, den så kallade Sammetsrevolutionen.

I augusti 2002 upplevde staden en allvarlig översvämning då många av stadens invånare måste evakueras. Översvämningen medförde stora skador, men lyckligtvis skadades inget av stadens viktigaste landmärken.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Prag är ett populärt turistmål. Det finns stora mängder gamla byggnader, många av dem har vackra väggmålningar. Staden har världens bäst bevarade och varierande samlingar av arkitektur, från jugendstil till barock, samt kubism, gotisk, neoklassisk och ultramodern arkitektur.

Bland turistattraktionerna finns bland annat Nationalmuseet i Prag (Národní muzeum), John Lennonmuren (Lennonova zeď), Vaclavplatsen (Václavské náměstí), Gamla stadens torg (Staroměstské náměstí) med ett medeltida astronomiskt ur, samt Pragborgen (Pražský hrad) och Karlsbron (Karlův most). Nationalgalleriet i Prag finns utspritt på flera ställen - bland annat i det nyrestaurerade Mässpalatset (Veletržní palác) från 1920-talet finns numera Museum för modern och samtida konst med en imponerande konstsamling av europeiska och tjeckiska konstnärer. Kafka museum är ett av Prags mest kända museér.

Ett spännande exempel på modern arkitektur i centrala Prag är Tančící dům eller "det dansande huset". Vidare finns Wallensteinpalatset, Nationalteatern samt kyrkorna Týnkyrkan, Sankt Kyrillos och Sankt Methodios kyrka, Gammalnya synagogan.

För att se utsikten över staden kan man besöka Petrintornet samt Prags TV-torn.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Prag är traditionellt ett kulturellt centrum med många teatrar, operahus, konserthus, gallerier och musikklubbar. Kompositören Wolfgang Amadeus Mozart levde här och hans opera Don Giovanni hade sin världspremiär just i Prag.

Författaren Franz Kafka bodde och verkade i Prag under nästan hela sin livstid. Det hus han bodde i under sin uppväxt är numera en av turistattraktionerna. (Huset han föddes i revs strax efter hans födelse som del i förnyelsearbetet i den judiska stadsdelen, Josefov).

Mat[redigera | redigera wikitext]

Se även: Tjeckiska köket

Det tjeckiska köket är typiskt centraleuropeiskt, och påminner starkt om matkulturen i Österrike, södra Tyskland och Ungern. Vanliga rätter är schnitzel, gulasch, fläsk och anka, och till detta serveras olika sorters knödel och kål. Vid juletid serveras av tradition karp, en fisk som är älskad av tjeckerna men som turister ofta finner svårsmält. Två klassiska rätter är "Vepřo-knedlo-zelo", bakat fläsk med potatisknödel och surkål, eller "Svičkova na Smetane", nötfile i en sparrissås serverad med mjölknödel.

Tjeckien är känt för sitt goda öl, och det mest kända bryggeriet i Prag är Staropramen. Dock är det mest populära ölet Pilsner Urquell från staden Plzen. Därtill finns det såväl flera mindre sorter som ett stort antal krogar där man brygger sitt eget öl.

Högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Förutom Karlsuniversitetet finns det sju andra universitet och högskolor i Prag, bland annat Tjeckiska tekniska högskolan som grundades år 1707. I Prag kan man även studera film vid den tjeckiska filmhögskolan som grundades på 1950-talet.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafiken består av tunnelbana, spårvagn, bussar, en bergbana till Petřínkullen och en stolliftPrags zoo. Alla tjänster har ett gemensamt biljettsystem, och drivs av Dopravní podnik hl. m. Prahy ("Huvudstaden Prags transportföretag"). Tunnelbanan består av tre linjer: linje A (grön), linje B (gul) och linje C (röd). Prags spårvagnar trafikerar de flesta områden och delar av staden, inklusive nostalgilinjen nummer 91 (trafikeras bara över sommarperiod). Det finns sammanlagt 25 spårvagnslinjer och 140 km spårväg. Både nya och gamla vagnar är i trafik. Sedan 2007 har Prag ett pendeltågsystem.

Tåg[redigera | redigera wikitext]

Prag är knutpunkten för Tjeckiens järnvägsnät. Prag har två internationella järnvägsstationer, Prags centralstation Hlavní nádraží (ibland även benämnd Wilsonovo nádraží) och Praha-Holešovice. InterCitytågen stannar även vid stationerna Praha-Smíchov och Masarykovo nádraží. I anslutning till detta finns det även ett antal mindre förortsstationer.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Från Prag utgår ett antal motorvägar som når ut till olika delar av landet. Motorvägarna är i gott skick. Dock icke motorvägen mellan Prag och Brno, Nr 1, som till stora delar består av betongkörbana med mycket slitna skarvar.

Taxi[redigera | redigera wikitext]

Taxibolagen i Prag är kända för att lura turister. AAA är Prags mest seriösa taxibolag, och de är kända för att man alltid får kvitto, och korrekt tariff.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Prags flygplats heter idag officiellt Prags flygplats Václav Havel men är även känd som Ruzyně. Den är nav för landets flygbolag CSA Czech Airlines. Det finns flera lågprisflyg varje dag från Storbritannien och flera andra länder.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Panorama över centrala Prag
Gamla stans torg

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Prag har två stora fotbollsklubbar som brukar delta i Europacupspel, Sparta Prag och Slavia Prag. I O2 Arena (tidigare Sazka Arena) spelar stadens två hockeylag, HC Slavia Prag och HC Sparta Prag. Arenan var även värd för VM i ishockey 2004. I Prag finns även det jättelika Velký Strahovský Stadion som är världens näst största arena efter Indianapolis Motor Speedway. Publikkapaciteten är 220 000 sittande åskådare. Arenan innehåller nio fullstora fotbollsplaner. I Prag hålls även en av världens största ungdomsturneringar i innebandy, Prague Games.

Demografisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Demografisk utveckling för Prag mellan åren 1230 och 2008
1230 1370 1600 1804 1837 1850 1880 1900 1925 1950 1980 1991 2008
4 000 40 000 60 000 76 000 105 500 118 000 162 000 201 600 718 300 931 500 1 182 800 1 214 174 1 212 097


  • Siffrorna från 1230 räknar endast in Staré město.
  • Siffrorna från 1370 och 1600 inkluderar Staré město-, Nové město-, Malá Strana- och Hradčanykvarteren.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Český statistický úřad; Bilance půdy v Hlavním městě Praze (stav k 31. 12.) (excelfil) Arealuppgifter för 31 december 2011. Läst 26 juni 2013.
  2. ^ Český statistický úřad; Počet obyvatel v obcích České republiky k 1. 1. 2013 (excelfil) Läst 26 juni 2013.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norskspråkiga (bokmål) Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]