Strömsund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°51′N 15°35′Ö / 63.850°N 15.583°Ö / 63.850; 15.583
Strömsund
Tätort
Centralort
Bredgårdsgatan med Grand Hotell i bakgrunden
Bredgårdsgatan med Grand Hotell i bakgrunden
Land  Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Strömsunds kommun
Församling Ström-Alanäs församling
Koordinater 63°51′N 15°35′Ö / 63.850°N 15.583°Ö / 63.850; 15.583
Area 362,66 hektar
Folkmängd 3 589 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,9 inv./hektar
Grundad 1901
(som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Strömsund
Postnummer 833 XX
Riktnummer 0670
Tätortskod 7960
Strömsunds läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Strömsunds läge i Jämtlands län
Flygfoto över Strömsund 1932
Grand Hotell, Fontänparken, Vattudalstorget
Storgatan mot norr från Fontänparken
Kommunalhuset från 1958
Tingshuset invigt 1911
Järnvägsstationen invigd 1913

Strömsund (sydsamiska: Straejmie[2]) är en tätort i norra Jämtland samt centralort i Strömsunds kommun, Jämtlands län.

Strömsund ligger vid Russfjärden i Ströms Vattudal. Europaväg 45 går via den 1956 invigda Strömsundsbron över Ströms Vattudal och in i Strömsund.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern till 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett hundratal kända stenåldersboplatser från fångstkulturen i området. Fynd från både järnåldern och vikingatiden har också gjorts, på Ströms gamla kyrkogård har man till exempel funnit gravar från 800-talet. Första gången Ström nämns i gamla handlingar är vid ett ting i Sveg 1273 då man bland annat avhandlade de norska riksgränsmärkena mot Sverige (både Härjedalen och Jämtland tillhörde Norge då). Där vittnade en gammal bonde, Loden från Ulvkälla, att han som ung, förmodligen omkring 1230, hade deltagit i en gränskommission för att syna av gränsmärkena och att ingen i Straumi då kunde läsa bönen Pater noster.

Ortnamnen[redigera | redigera wikitext]

Den gamla kyrkan i Ström, byggd omkring år 1300, stod på nuvarande gamla kyrkogårdens mark. Det skall då ha funnits endast sju gårdar i församlingen. Kyrkan revs gradvis under 1850-talet, efter den nya kyrkans invigning år 1847. Det gamla sockennamnet Ström syftar på Strömmen eller Strömsströmmen, som avvattnar Ströms Vattudal till Faxälven vid Ulriksfors.


Namnet Flata[redigera | redigera wikitext]

Det flata och jämna området framför den nuvarande kyrkan kallades i äldre tid för Strömsflaten, och namnet kan vara mycket gammalt. En man i Ström, "Thore Flater", som nämns i ett skuldebrev till kyrkan utställt i Mordviken år 1410[3] kan ha sitt binamn bildat efter flaten.[4] Strömsflaten var Ströms marknadsplats, och de två största marknaderna där var vintermarknaden i februari samt höstmarknaden vid Mickelsmäss. Den gamla flaten utgjordes av de centrala delarna av de ingående byarna; Bredgård och Näset. Numera åsyftas hela tätorten Strömsund i benämningen, som också har kommit att bli endast dativformen Flata. De som fortfarande kan sin jämtska böjer dock ortnamnet beroende på om det står i ackusativ (riktning) eller dativ (befintlighet). Exempel: Om je ha före på Flatn (ackusativ) så e je på Flata (dativ). Flata uttalas med akut accent, det vill säga [Fláta], som i uttalet av exempelvis ordet handflata.

Strömsund under 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

1912 fick Strömsund järnvägsförbindelse genom Inlandsbanan. Vid denna tid bodde cirka 1 000 personer i Strömsund, som redan då hade en ansenlig mängd industrier, främst inom trävarutillverkning. Tilltron till orten och dess utveckling var stor, i Nordisk familjebok från 1916 skrivs följande: S. är stadt i raskt framåtskridande och betraktas som Jämtlands blifvande andra stad. Så blev dock inte fallet, men sedan sekelskiftet har Strömsund ändå vuxit befolkningsmässigt med ett par tusen. Strömsund fick gymnasium 1961, numera Hjalmar Strömerskolan. 1973 beslutade riksdagen att ett så kallat industricentrum skulle förläggas till Strömsund som en satsning för att främja industrietableringen på orten. Idrottsföreningen på orten, IFK Strömsund, är en av länets äldsta och grundades 1908. Ströms Hembygdsförening, som sköter det omfattande hembygdsgårdsområdet i södra Strömsund, är länets äldsta hembygdsförening och grundades 1906.

Strömsund är kyrkby i Ströms socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Ströms landskommun. I denna inrättades för orten 19 januari 1901 Strömsunds municipalsamhälle som upplöstes med utgången av 1962. Orten ingår sedan 1974 i Strömsunds kommun som centralort.[5]


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Strömsund 1900–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
685
1960
  
2 301
1965
  
2 827
1970
  
3 578
1975
  
4 119
1980
  
4 239
1990
  
4 193 368
1995
  
4 090 368
2000
  
3 707 365
2005
  
3 516 365
2010
  
3 589 363

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Strömsund hade en stadsbild liknande en småstad genom de affärs- och bostadshus från 1800-talets senare del som fanns utmed Storgatan. Vissa mindre nybyggnationer skedde vid Storgatan under 1950-talet, bland annat uppfördes Strömsunds kommunalhus 1958, ritat av arkitektfirman Klemming & Thelaus. 1960- och 70-talets så kallade "saneringar" förändrade dock detta mycket radikalt, eftersom merparten av de äldre trähusen revs. Strömsund fick i samband med detta ett nytt affärscentrum kring det då skapade Vattudalstorget. De äldsta kvarvarande stora stenhusen, förutom Ströms kyrka, är Grand Hotell (1909) och Tingshuset, som invigdes 1911 och är ritat av den kände arkitekten Frans Wallberg.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Strömsunds årliga nederbörd, samt de dagliga min och maxtemperaturerna för ett helt år.[8]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -6 -4 2 7 13 18 21 19 14 6 -1 -6
 Lägsta medeltemp. -12 -11 -9 -3 2 8 11 9 5 0 -5 -11
 Nederbörd 52,9 33,8 26,4 37,1 45,7 65,1 93,2 88,7 51 45,7 46 42,4

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet domineras av småindustri- och servicenäringen, med bland annat träindustri och tjänsteföretag.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

I Strömsund hålls Dundermarknaden i juli.

Kända personer med ortsanknytning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Östersundsposten, 24 februari 2009.
  3. ^ Jämtlands byar firar 600 år - Riksarkivet
  4. ^ Flemström, Bertil (1983). Ortnamn i Jämtland. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219610. ISBN 91-20-07028-4 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Uppgiften är hämtad ur K. br. d. 19 jan. 1900, hvarigenom tillämpning af ordningsstadgan m. m. påbjöds. Folkmängden vid 1900 års slut har ej kunnat fastställas.
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ MSN - väder

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]