Strömsund
| Strömsund | |
| Tätort Centralort |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Strömsunds kommun |
| Församling | Ström-Alanäs församling |
| Koordinater | 63°51′N 15°35′Ö / 63.850°N 15.583°V |
| Area | 362,66 hektar |
| Folkmängd | 3 589 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 9,9 inv./hektar |
| Grundad | 1901 (som municipalsamhälle) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | STRÖMSUND |
| Postnummer | 833 XX |
| Riktnummer | 0670 |
| Tätortskod | 7960 |
  Strömsunds läge i Jämtlands län
|
|
Strömsund (sydsamiska: Straejmie[2]) är en tätort i norra Jämtland samt centralort i Strömsunds kommun, Jämtlands län.
Innehåll |
Allmänt[redigera]
Strömsund, som ligger 100 km norr om Östersund hade år 2005 3516 invånare. Samhället ligger vid Russfjärden i Ströms Vattudal. Europaväg 45 går via den 1956 invigda Strömsundsbron över Ströms Vattudal och in i Strömsund. Orten är sedan urminnes tider norra Jämtlands handelscentrum och näringslivet domineras idag av småindustri- och servicenäringen, med bland annat träindustri och tjänsteföretag. På orten hålls också den stora Dundermarknaden i juli.
Historia[redigera]
Från stenåldern till 1800-talet[redigera]
Det finns ett hundratal kända stenåldersboplatser från fångstkulturen i området. Fynd från både järnåldern och vikingatiden har också gjorts, på Ströms gamla kyrkogård har man till exempel funnit gravar från 800-talet. Första gången Ström nämns i gamla handlingar är vid ett ting i Sveg 1273 då man bland annat avhandlade de norska riksgränsmärkena mot Sverige (både Härjedalen och Jämtland tillhörde Norge då). Där vittnade en gammal bonde, Loden från Ulvkälla, att han som ung, förmodligen omkring 1230, hade deltagit i en gränskommission för att syna av gränsmärkena och att ingen i Straumi då kunde läsa bönen Pater noster.
Ortnamnen[redigera]
Den gamla kyrkan i Ström, byggd omkring år 1300, stod på nuvarande gamla kyrkogårdens mark. Det skall då ha funnits endast sju gårdar i församlingen. Kyrkan revs gradvis under 1850-talet, efter den nya kyrkans invigning år 1847. Det gamla sockennamnet Ström syftar på Strömmen eller Strömsströmmen, som avvattnar Ströms Vattudal till Faxälven vid Ulriksfors. Ström är fortfarande namnet på socknen, och var också mellan 1863 och 1973 namnet på den dåvarande kommunen; Ströms kommun. Det nuvarande ortnamnet Strömsund skapades den 1 januari 1901 när de centralare delarna av samhället, omkring kyrkan och Strömssundet, blev municipalsamhälle, tidigare skrev man oftast Ströms kyrkby i officiella sammanhang.
Namnet Flata[redigera]
Det flata och jämna området framför den nuvarande kyrkan kallades i äldre tid för Strömsflaten, och namnet kan vara mycket gammalt. En man i Ström, "Thore Flater", som nämns i ett skuldebrev till kyrkan utställt i Mordviken år 1410[3] kan ha sitt binamn bildat efter flaten.[4] Strömsflaten var Ströms marknadsplats, och de två största marknaderna där var vintermarknaden i februari samt höstmarknaden vid Mickelsmäss. Den gamla flaten utgjordes av de centrala delarna av de ingående byarna; Bredgård och Näset. Numera åsyftas hela tätorten Strömsund i benämningen, som också har kommit att bli endast dativformen Flata. De som fortfarande kan sin jämtska böjer dock ortnamnet beroende på om det står i ackusativ (riktning) eller dativ (befintlighet). Exempel: Om je ha före på Flatn (ackusativ) så e je på Flata (dativ). Flata uttalas med akut accent, det vill säga [Fláta], som i uttalet av exempelvis ordet handflata.
Strömsund under 1900-talet[redigera]
1912 fick Strömsunds municipalsamhälle järnvägsförbindelse genom Inlandsbanan. Vid denna tid bodde c:a 1000 personer i Strömsund, som redan då hade en ansenlig mängd industrier, främst inom trävarutillverkning. Tilltron till orten och dess utveckling var stor, i Nordisk familjebok från 1916 skrivs följande: S. är stadt i raskt framåtskridande och betraktas som Jämtlands blifvande andra stad. Så blev dock inte fallet, men sedan sekelskiftet har Strömsund ändå vuxit befolkningsmässigt med ett par tusen. Strömsund fick gymnasium 1961, numera Hjalmar Strömerskolan. 1973 beslutade riksdagen att ett s.k. industricentrum skulle förläggas till Strömsund som en satsning för att främja industrietableringen på orten. Idrottsföreningen på orten, IFK Strömsund, är en av länets äldsta och grundades 1908. Ströms Hembygdsförening, som sköter det omfattande hembygdsgårdsområdet i södra Strömsund, är länets äldsta hembygdsförening och grundades 1906.
Strömsund hade förr en stadsbild liknande en småstad genom de affärs- och bostadshus från 1800-talets senare del som fanns utmed Storgatan. Vissa mindre nybyggnationer skedde vid Storgatan under 1950-talet, bland annat uppfördes Strömsunds kommunalhus 1958, ritat av arkitektfirman Klemming & Thelaus. 1960- och 70-talets så kallade "saneringar" förändrade dock detta mycket radikalt, eftersom merparten av de äldre trähusen revs. Strömsund fick i samband med detta ett nytt affärscentrum kring det då skapade Vattudalstorget. De äldsta kvarvarande stora stenhusen, förutom Ströms kyrka, är Grand Hotell (1909) och Tingshuset, som invigdes 1911 och är ritat av den kände arkitekten Frans Wallberg.
Klimat[redigera]
Strömsunds årliga nederbörd, samt de dagliga min och maxtemperaturerna för ett helt år.[5]
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kända personer med ortsanknytning[redigera]
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Strömsund 1960–2010[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 301 | |||
| 1965 | 2 827 | |||
| 1970 | 3 578 | |||
| 1975 | 4 119 | |||
| 1980 | 4 239 | |||
| 1990 | 4 193 | 368 | ||
| 1995 | 4 090 | 368 | ||
| 2000 | 3 707 | 365 | ||
| 2005 | 3 516 | 365 | ||
| 2010 | 3 589 | 363 | ||
Se även[redigera]
Noter[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Östersundsposten, 24 februari 2009.
- ^ Jämtlands byar firar 600 år - Riksarkivet
- ^ Flemström, Bertil (1983). Ortnamn i Jämtland. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219610. ISBN 91-20-07028-4
- ^ MSN - väder
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Källor[redigera]
- Strömsboken - utgiven av Ströms Hembygdsförening
- Arne Rosenberg, Ström efter nya kyrkans tillkomst och samhällets framväxt, Kyrklig Årsbok - Ströms församling, 1997
Externa länkar[redigera]
- Flata.Net: bilder - länkar
- Kartor: stadskartan.se | kartor.eniro.se
- Bilder från Jamtlis bildarkiv
- Wikimedia Commons har media som rör Strömsund
