Abbas Ibn Firnas
Abbas Ibn Firnas (810–887 A.D) , eller Abbas Qasim Ibn Firnas ( عباس بن فرناس) var en amazigh (Berber)[1] universalgeni[2][3]: uppfinnare [4], ingenjör, teknolog, kemist, läkare och poet som levde i det umayyadiska kalifatet i Córdoba i al-Andalus. Han är känd för sina tidiga försök till kontrollerad flygning.[5][6]
Innehåll |
Bakgrund [redigera]
När kalif Abd ar-Rahman II tog tronen år 822 anlitade han den då välkände irakiske musikern Ziryab, för att sköta utvecklingen av vetenskaperna, och den unge astronomen Abbas Ibn Firnas.
En våghals som hette Armen Firman bestämde sig för att flyga från ett torn i Córdoba användandes en stor vingliknande mantel som skulle stoppa honom från att falla ner. Det här hände under en ny kalif år 852. Han överlevde med mindre skador, och den unge Ibn Firnas var där för att se det. Detta betraktas som den första fallskärmen.
Precis som Ziryab arbetade Ibn Firnas med väldigt många olika företagsamheter. Han hade läst kemi, fysik och astronomi. Han satte upp astronomiska tabeller, skrev poesi och formgav en vattenklocka som kallades al-Maqata. Han uppfann också metoder för att tillverka glas av sand och utvecklade en kedja av ringar som kunde användas för att visa upp planeternas och stjärnornas rörelser. Han utvecklade också en process för att slipa bergkristall. Fram till dess hade bara egyptierna vetat hur man skulle slipa kristaller. Efter det behövde inte Spanien exportera kvarts till Egypten längre, istället kunde de göra den färdig hemma.
År 875, när Ibn Firnas var 65 år, byggde han sin egen hängglidare och slungade ut sig själv från ett berg. Flygningen var i hög grad lyckad och vida observerad av en skara som han hade bjudit in. Landningen gick dåligt. Han skadade ryggen och kritikerna sade att han inte hade gjort ordentliga beräkningar på hur fåglar stoppar sina fart- och höjdförluster och landar på sina stjärtar. Han hade varken försett en bakdel eller metoder för en sådan manöver. Han dog tolv år senare.
”Ibn Firnas var den förste mannen i historien att göra ett vetenskapligt försök att flyga.” - Philip Hitti, History of the Arabs
Som västerlänningar lär sina barn om bröderna Wright, berättar de muslimska länderna för sina barn om Ibn Firnas, tusen år före bröderna Wright – fastän hans flygning inte var motordriven. Flygplatsen Ibn Firnas i norra Bagdad är namngett efter honom. Även kratern Ibn Firnas på månen har namngetts till hans ära.
På 1200-talet studerade Roger Bacon de texter som Ibn Firnas lämnat efter sig. Leonardo da Vinci fick inspiration från dessa texter 300 år senare. Ibn Firnas och andra muslimer har ingående beskrivits av Alexander von Humboldt och han ansåg att "de var räddarna av västerlandets utbildning och kultur".
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
7. Abbas Ibn Firnas var Morer inte islam. Född i Cordoba.
Hoppa till: navigering,
- ^ - « Ibn Firnas ('Abbâs) » by Ahmed Djebbar, Dictionnaire culturel des science, by Collective under the direction of Nicolas Witkowski, Du Regard Editions, 2003, ISBN 2-84105-128-5.
- http://www.uh.edu/, 'Abbas Ibn Firnas by John H. Lienhard. - ^ « Ibn Firnas ('Abbâs) » by Ahmed Djebbar, Dictionnaire culturel des science, by Collective under the direction of Nicolas Witkowski, Du Regard Editions, 2003, ISBN 2-84105-128-5.
- ^ Lynn Townsend White, Jr. (Spring, 1961). "Eilmer of Malmesbury, an Eleventh Century Aviator: A Case Study of Technological Innovation, Its Context and Tradition", Technology and Culture 2 (2), p. 97-111 [100]
- ^ http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_inventions_in_medieval_Islam
- ^ "'Abbas Ibn Firnas". John H. Lienhard. The Engines of Our Ingenuity. NPR. KUHF-FM Houston. 2004. Nr. 1910. Avskrift. Hämtad 2009-08-31.
- ^ Lynn Townsend White, Jr. (Spring, 1961). "Eilmer of Malmesbury, an Eleventh Century Aviator: A Case Study of Technological Innovation, Its Context and Tradition", Technology and Culture 2 (2), p. 97-111 [100f.]
Webbkällor [redigera]
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.
Tryckta källor [redigera]
- J. Vernet, 'Abbas Ibn Firnas. Dictionary of Scientific Biography (C.C. Gilespie, ed.) Vol. I, New York: Charles Scribner's Sons, 1970-1980. pg. 5.
