Idiom (språk)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Målningen Nederländska ordspråk från 1559 av Pieter Bruegel d.ä. illustrerar flera ordspråk och idiom.

Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en "infödd".

Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.

Inom lingvistiken är det fraseologin som ägnar sig åt området. Idiomatiska uttryck är talesätt som kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt efter den språkvariant och det sammanhang där de ingår. Detta till skillnad från ordspråk som består av en fast mening som inte ska förändras.

Idiomatiska uttryck består ofta av flera ord (lexem) som i sin sammansättning har en specifik betydelse. Dessa talesätt vållar ofta problem vid översättning mellan olika språk om de översättes ordagrant. I bästa fall hittar man ett motsvarande idiom i målspråket, men ofta måste det idiomatiska uttrycket bytas ut mot en helt annan sekvens av lexem i målspråket.

Bland nybörjare i ett språk är idiomen bland det svåraste att få grepp om, eftersom de sällan finns listade i böcker och ordlistor, utan bara förutsätts att man känner till. Språkläroböcker tar oftast bara med de allra mest vardagliga och vanliga.

Många av de svenska idiomen är lånade och översatta från andra språk, ofta helt felöversatta men som ändock fått ett tänkvärt innehåll. Det förekommer dock att utländska idiom lånas och behålls ordagrant i svenska språket. En övervägande del av svenska idiom och ordspåk har sitt ursprung i Bibeln eller i latinska, grekiska, arabiska eller tyska uttryck och visdomsord.

Exempel på svenska idiomatiska uttryck[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]