Indrier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Indrier
arten Indri indri
arten Indri indri
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Strepsirrhini
Familj Indrier
Indriidae
Vetenskapligt namn
§ Indriidae
Auktor Burnett, 1828
Hitta fler artiklar om djur med

Indrier eller silkeslemurer (Indriidae, ibland med den felaktiga stavningen Indridae) är en familj i underordningen Strepsirhini som tillhör ordningen primater.

Det finns tre släkten som uteslutande förekommer på Madagaskar.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Angående storleken finns större skillnader mellan de olika arterna i familjen. Medan ullmakier bara når en längd av cirka 30 centimeter[1] (utan svans) är indrin med en längd på 90 centimeter den längsta arten i gruppen Strepsirrhini. Svansen är hos indrin bara en liten stump[2], hos ullmakier och sifakor nästan lika lång som övriga kroppen. Indrier har en lång päls med mönster som vanligen är vitaktig, rödaktig och gråsvart. De svarta ansiktena saknar alltid hår. Arterna bakre extremiteter är längre än de främre. Deras händer är långa och spensliga. Tummen sitter inte helt mittemot de andra fingrarna.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Alla arter lever i träd men vistas ibland på marken. På marken står de upprätt och hoppar på sina bakre extremiteter med händerna i luften. Ofta ligger de utsträckt på trädens grenar för att solbada. De livnär sig av blad och kompenserar näringsbristen med långa vilopauser. Indrier lever i familjegrupper med upp till 15 individer. Flocken är störst hos difakor medan indrins flock bara består av ett monogamt par och deras ungar.[3] De kommunicerar med vrålande läten eller med olika ansiktsuttryck.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Indrier är uteslutande växtätare som livnär sig av blad, blommor och frukter.[3] Liksom flera andra växtätande djur har de en stor blindtarm som innehåller bakterier för en bättre ämnesomsättning.[4]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Hannar och honor lever i långa monogama förhållanden. Efter dräktigheten som varar i fyra till fem månader föds vanligen under årets torra period ett ungdjur. Honan sluter efter 5 till 6 månader att ge di och ungdjuret stannar vanligen en längre tid i familjegruppen.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Flera arter listas som hotad på grund av förstöringen av deras levnadsområde.[5]

Evolution[redigera | redigera wikitext]

Två grupper av primater, Archaeolemuridae och Palaeopropithecidae, som dog ut för 1000 eller 2000 år sedan är nära släkt med gruppen indrier. Alla tre grupper räknas till ett taxon med namnet Indrioidea.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Indrierna indelas i tre släkten, med sammanlagt 19 arter.[6]

  • Indri
    • Indri indri är den enda arten i sitt släkte, och den största arten i familjen.
  • Propithecus (sifakor) består av nio arter.
    • Propithecus diadema
    • P. candidus
    • P. edwardsi
    • P. perrieri
    • P. verreauxi
    • P. deckenii
    • P. coronatus
    • P. coquereli
    • P. tattersalli
  • Avahi (Ullmakier) är de minsta medlemmarna i familjen. Även detta släkte innehåller nio arter.
    • Avahi laniger
    • A. occidentalis
    • A. unicolor
    • A. cleesi
    • A. peyrierasi
    • A. meridionalis
    • A. ramanantsoavani
    • A. betsileo
    • A. mooreorum

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 4 november 2008.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
  • Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer, Berlin 2003. ISBN 3-540-43645-6
  • David W. McDonald (utgivare för det engelska originalet), Bonniers stora verk om jordens djur - aporna, Bonnier Lexikon AB, 1996, ISBN 91-632-0077-5

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ David M. McDonald (1996) s. 35, uppgift för ullmaki (Avahi laniger).
  2. ^ David M. McDonald (1996) s. 31
  3. ^ [a b] David M. McDonald (1996) s. 32
  4. ^ Pollock, J.I. (1984). Macdonald, D. (utgivare) The Encyclopedia of Mammals. New York: Facts on File. pp. 327–329. ISBN 0-87196-871-1.
  5. ^ David M. McDonald (1996) s. 33
  6. ^ Mittermeier et al (2008) Lemur diversity in Madagascar Int J Primatology 29:1607-1656. doi 10.1007/s10764-008-9317-y