Portal:Djur

Djur Portalen för artiklar som är relaterade till djur. Djur är flercelliga, rörliga organismer. För sin överlevnad är de beroende av att äta levande eller döda organismer eller annat organiskt material. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem och inre hålrum där födan bryts ner under energiutveckling. Till skillnad från växterna är djurens kroppsceller ej inneslutna i ett skal av cellulosa. Läs mer
Kvalitetsmärkt artikel Uddatåiga hovdjur (Perissodactyla) är en ordning i klassen däggdjur. Som namnet antyder har de ett ojämnt antal tår vid fötterna. Det tre recenta (nu levande) familjerna hästdjur (Equidae), noshörningar (Rhinocerotidae) och tapirer (Tapiridae) omfattar tillsammans 17 till 19 arter (beroende på auktoriteten). Att dessa djur, som i utseende är ganska olika varandra, är släkt upptäcktes av zoologen Richard Owen under 1800-talet, som även skapade begreppet uddatåiga hovdjur ("odd-toed ungulates"). Alla arter är växtätare. Ordningens utbredningsområde har minskat betydligt under de senaste 20 000 åren. På grund av anpassningen av de olika arterna till de skilda levnadsområdena finns stora skillnader i kroppsbyggnaden. Det finns dock gemensamma drag i uppbyggnaden av extremiteterna och tänderna. För alla levande, och de flesta utdöda, arterna gäller att de är jämförelsevis stora. Noshörningar är efter elefanterna de näst största däggdjuren på land. Den utdöda arten Paraceratherium, som var en noshörningart utan horn och som levde i oligocen, räknas som det största landlevande däggdjuret över huvud taget. Andra arter som de utdöda hästdjuren i släktet Hyracotherium var, med en mankhöjd av 20 centimeter, betydligt mindre. Med undantag av avlade dvärghästraser ligger kroppens längd mellan 180 och 420 cm och vikten mellan 150 och 3 500 kg. Medan noshörningar är utrustade med en tjock överhud och nästan saknar hår har hästdjur och tapirer en kort och tät päls. De flesta arter är grå- eller brunaktig färgade men sebror har en teckning med flera svarta remsor och även unga tapirer bär remsor. Redigera Arkiv Nyheter Nya undersökningar indikerar att en population av öresvin (Tursiops truncatus) som lever vid södra Australiens kustlinje utgör en självständig art, Tursiops australis.A New Dolphin Species, PLoS ONE Boskapspest, en virussjukdom hos boskap, har förklarats officiellt utrotat av FN. Det är den andra virussjukdomen att utrotas av människan efter smittkoppor. (1 juli 2011, källa: Svenska Dagbladet) Australiska forskare upptäckte att den genetiska mångfalden hos pungdjuret tasmansk djävul är mycket låg och att det kan vara en orsak för den version av cancer som härjar bland artens individer.Genetic diversity of Tasmanian devil, Das rettende Erbe des Tasmanischen Teufels (Spiegel Online) Nymffladdermusen är den 19:e arten av ordningen fladdermöss som registrerades i Sverige. Djurets läte inspelades i Skåne och Blekinge. (Nymffladdermus Myotis alcathoe – en nyupptäckt art i Sverige, ArtData) En forskarexpedition till Klippiga bergen fann flera nya fossil vid Stanleyglaciären, bland annat klor av ett tidigt havsrovdjur som hörde till en djurgrupp som kallas anomalokaridider. Djuret, som fått namnet Stanleycaris, levde under kambrium och kunde bli upp till en meter lång. Det var bland de största djuren under sin tid. (läst 30 september 2010, källa: Vetenskapsradion Redigera Visste du att... ...den västliga bandpunggrävlingen (se bild) överlevde endast på två öar väster om Australien? ...ett sydamerikanskt mårddjur vid sin första beskrivning felaktig fick det vetenskapliga namnet Mustela africana trots att den inte förekommer i Afrika? ...Tweed Water Spaniel är en utdöd hundras från Skottland som ingår i härstamningen för curly coated retriever? ...röd titiapa bildar monogama par som varje morgon sjunger i duett för att hävda revir? ...Salomonhavsörn är en havsörn endemisk för Salomonöarna och den enda större rovfågeln på Salomonöarna? Arkiv Redigera Projekt Wikipedia:Projekt djur Wikipedia:Projekt hundraser Wikipedia:Projekt hästraser Wikipedia:Projekt kattraser Wikipedia:Projekt fåglar Wikipedia:Projekt akvariefiskar Redigera Nyskapad 4 mars Cephalorhynchus - Epinephelus lanceolatus; 2 mars cooloolamonster; 1 mars Tahiti-grouper - västlig bandpunggrävling; 29 februari brun havsabborre; 28 februari Micromurexia habbema - vit grouper; 27 februari guldgrouper - Chiles inkanäbbmus; 26 februari Perus inkanäbbmus - Cryptonanus; 25 februari blåprickig grouper - getinglik tigerfluga - Hyladelphys kalinowskii - jordgubbsgrouper - hjärtfläckig blombock; 24 februari Micoureus; 23 februari Tlacuatzin canescens; 22 februari Gambusia atrora - Cyclirius webbianus - Thylamys; 21 februari praktrosella; 20 februari Marmosops - Philander; 19 februari Caenolestes - goliatgrouper; 18 februari brun fyrögonpungråtta - juvelabborre - blå lövbock; 17 februari Gracilinanus - påfågelgrouper - Chacodelphys formosa; 16 februari östlig hålrotsfjäril; 15 februari spansk hålrotsfjäril - grönkindad amason - hoppflugor; 14 februari svartokspungråtta; 13 februari humlelik pälsblomfluga - törneblomfluga - hallonblomfluga; 12 februari Didelphis - styltflugor; 11 februari Morone mississippiensis - allmän barkbock - strimmig barkbock - brun barkbock - vitvingad vampyr; 10 februari hundkäxbock - hårig vampyr; 9 februari ögonflugor; 8 februari hasselbock, 7 februari egentlig vampyr; 5 februari fläckig havsabborre; 2 februari Crossomys moncktoni; 1 februari vitabborre - Värmlandshäst; 31 januari styltmalar - vitbass - Dasymys - Canariomys; 29 januari Batrachotomus - Aethomys - vedträdlöpare - pestråttor; 28 januari bandicootråttor - almbock; 27 januari strimmig havsabborre; 26 januari mindre tallkvistbock - International striped horse; 25 januari Ungerskt kallblod - Spansk-normandisk häst; 23 januari Chickasawhäst; 21 januari Trachypithecus auratus - Presbytis hosei - Hesperornis; 19 januari Finskt varmblod; 17 januari Andisk ponny; 16 januari Brittisk appaloosa - Anglo-karachai; 15 januari slätnäbbad ani; 13 januari spindelbock - Urocyon littoralis; 12 januari American spotted paso - ökenkatträv; 11 januari Hensonhäst; 10 januari Pachycormidae; 9 januari havsålar - snäppålar; 8 januari ormålar - cinnobersnapper - trådål - lavendelsnapper; 7 januari abborrsläktet - Mustela africana - rosensnapper; 6 januari guldhuvad snapper; 5 januari bandad skulderbock - rosa snapper Redigera	Utvald bild En Mississippialligator (Alligator mississippiensis) med albinism. Redigera Arkiv Flera utvalda djurbilder på Commons Artiklar med kvalitetsmärkning Utmärkta Albertosaurus sarcophagus - Archaeopteryx - gransångare - gråhakedopping - gråsparv - gröngöling - guldsiska - hussvala - hyenor - kakapo - kejsarpingvin - kirurgfiskar - koltrast - komodovaran - korp - kungsfågel - mellanspett - Nyzeeländska papegojor - nötväckor - råka - rödhake - rödlo - saxaulsparv - silvertärna - skata - skräntärna - spetsstjärtad duva - stare - stjärtand - stormfåglar - stormsvalor - strandskata - sömn hos djur - talgoxe - tornseglare - tretåig hackspett - trädkrypare - tvättbjörn - vitbröstad nötväcka - pilfink - uddatåiga hovdjur - vitbukad havsörn - zapatarall - ärleflugsnappare Bra babianer - däggdjur - flodpärlmussla - fåglar - fåglars syn - gabonhuggorm - igelkott - jättepanda - kattuggla - kloakdjur - knölval - kondor - kungsfiskare - kängurudjur - lavskrika - lunnefågel - Megalodon - mindre hackspett - myrkottar - myskoxe - praktblåsmyg - primater - pudel - pungdjur - rovdjur - Russells huggorm - rätvalar - rödstjärt - rödögd bladgroda - serval - sillgrissla - sparvhök - stormsvala - svartbjörn - sädesärla - tretåiga sengångare - valar - öronsälar Rekommenderade albatrosser - alfågel - asiatisk elefant - berguv - brushane - bältdjur - dugong - ekorre - engelskt fullblod - fiskar - fiskmås - fåglars anatomi - gärdsmyg - hardjur - hästens sinnen - högre däggdjur - kamel - knipa - lejon - lista över fossil ur människans evolution - lövsångare - monarker - mullvadsdjur - myskkänguru - noshörningar - nötväcka - ormar - panterlo - pufform - puma - rödräv - rödstjärt - skäggdopping - smalnäbbad spov - smålom - sovmöss - svartbent strandpipare - tofslunne - veckelbjörn - Vireo - vittrut - äkta insektsätare - älg - ökenpipare - öronhund Kandidater: dvärgsovarpungmus - igelkottar - kattbjörn - markattartade apor - manater - näbbmöss Nomineringar Praktblåsmyg - Trollsländor I väntan på nominering: arbetshäst - berguv - häckning - hästens domesticering - pufform Redigera Önskelista A Abramis (en:Abramis), Acanthodii (en), B Brun hussnok (bruna individer av släktet Lamprophis en, kan syfta på olika arter), Bunyips(Australiskt mytiskt djur) C Colletts kobra, Chamaeleo (Släkte som innehåller majoriteten av kameleontarter) D E Entelodon (en:Entelodon) F G H Haitimarkboa, Havsnejonöga (nu omdirigering till Nejonöga) I Indigosnok, insektsgadd / gifttagg J K L M markdjur, mindre spetsekorre, målande elefant / målande elefanter, Myctophidae N O P Pandinosauria, Pedogenes (en:paedogenesis) R Rödsebra (en sorts afrikanska ciklider, hittar inte det vetenskapliga namnet, kanske bara handelsnamn?) (Ja, handelsnamn för Maylandia estherae; synonymen Pseudotropheus zebra är fortfarande vanlig i litteraturen) S större bergand - skriktrastar - svartfenshaj - svartstrimmig spetsekorre - solitärbi, stromatoporid, slagbjörn T tucunaré - tuppgökar - turbinsnäckor - tångulk - torsk i Östersjön / torskfiske i Östersjön U Utdöd i vilt tillstånd (en:Extinct in the Wild) V vattenloppa (en:Cladocera/water flea) - värdart - värmekänsliga gropar W Z Å Ä Ö Örontäckare Redigera Index Ett stickprov av artiklar om djur på svenskspråkiga Wikipedia hittar du här. Se även: Lista över artnamn (huvudsakligen oskrivna artiklar) Redigera
Portaler Afrika · Amerika · Arkeologi ·  Arkitektur ·  Astronomi · Bilsport ·  Danmark · Djur ·  EU · Europa · Frankrike ·  Fåglar · Georgien · Golf · Göteborg ·  Helsingborg · Irland · Italien · Ishockey · Kroatien · Lund · Mars · Musik ·  Natur · Portugal · Rock · Religion · Samhälle ·  Scouting · Skåne · Spanien · Spel · Språk ·  Stockholm · Sverige · Teknik · Tyskland · Växter · fler...

Den här portalen använder mallen Portal-mall.