Inkontinens

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök



Inkontinens innebär oförmåga att kontrollera urin (urininkontinens) eller avföring avföringsinkontinens). Symtomen kan hanteras bland annat med hjälp av inkontinenshjälpmedel, som exempelvis skydd, analpropp eller kateter. Grundorsaken behandlas med varierande metoder, däribland kirurgi.

Inkontinens eller urinläckage är vanligare än vad många tror, särskilt hos kvinnor. Inkontinens innebär att man kissar på sig eller på annat vis läcker urin. Trots att det är en vanligt problem, skäms många över sina besvär och söker därför inte vård.

Orsakerna till inkontinens kan vara flera olika, men det tyder sällan på någon allvarlig sjukdom. Den vanligaste orsaken är en försvagad bäckenbottenmuskulatur, något som naturligt försvagas med åldern. Det är musklerna i bäckenbotten som hjälper till att hålla upp urinblåsan och urinröret. Muskulaturen kan tränas upp med hjälp av knipövningar.

Andra orsaker till inkontinens kan vara nedsatt fysisk rörlighet, medicinsk eller neurologiska åkommor, urinvägsinfektioner, att östrogenmängden minskar i samband med klimakteriet, graviditet och efter förlossningen, övervikt etc.

Olika typer av inkontinens[redigera | redigera wikitext]

  • Ansträngningsinkontinens
  • Trängningsinkontinens och överaktiv blåsa
  • Blandinkontinens
  • Neurogen inkontinens
  • Analinkontinens/avföringsinkontinens

Egenvård och behandling[redigera | redigera wikitext]

När det kommer till förebyggande av inkontinens så vet man inte så mycket om effekterna men troligen har motion och knipövningar positiv effekt. Toalettvanorna påverkar också där man ska eftersträva en regelbundhet, varken gå för ofta eller hålla sig för länge. När det kommer till egenvård rekommenderas knipträning vid alla olika inkontinenstyper hos kvinnor.

Våga ta kontakt om du lider av inkontinens eftersom det idag finns både hjälpmedel, behandlingsalternativ och enkla ingrepp som kan minska besvären.

Om du har blod i urinen, svårt att tömma urinblåsan, plötsliga och starka träningar eller en neurologisk sjukdom bör du söka hjälp hos husläkare, kontinensmottagningar på vårdcentraler och sjukhus eller gynekolog omgående.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]