Interpellation

Interpellation, fråga i riksdagen (eller annan folkvald församling) från enskild ledamot till statsråd. Till skillnad från vanlig fråga får andra ledamöter delta i debatten.

Interpellationen är en fråga som kräver ett utförligare svar därför får statsrådet 4 veckor på sig att besvara frågan ofta genom tillsatta expertkommitéer.

I kommunfullmäktige finns motsvarande begrepp, då ställs frågan av ledamot till en förtroendevald med direkt politiskt ansvar för ett visst område. Det kan vara ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. I Stockholms stad får fullmäktige bestämma att interpellationer bara får ställas till borgarråden. Fullmäktiges regler för interpellationer skall finnas i arbetsordningen.

Exempel på en interpellation: "Enligt TT kommer Kaplan att ställa en interpellation till justitieminister Beatrice Ask (M) med anledning av filmen från Rosengårdskravallerna. Orsaken är en misstanke om att den demokratiska värdegrund som polisen officiellt ställer sig bakom inte i alla lägen har stöd av enskilda polismän."

Interpellation i samband med diskursanalys syftar på "den process varigenom språket konstruerar en social position för individen och därmed gör henne till ett ideologiskt subjekt".

Exempel: Offentligt informationsmaterial om hälsa "interpellerar läsaren som en konsument som personligen ska sörja för sin kropp genom rätt val av livsstil. Genom att acceptera rollen som textens mottagare ansluter vi oss till den subjektsposition som interpelleringen har skapat. Därmed reproducerar vi konsumismens ideologi och oss själva som konsumenter i en konsumtionskultur". (s. 22)

Källor

• Winter Jørgensen och Philips, Diskursanalys som teori och metod

Fotnoter