Borgarråd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Borgarrådet Yngve Larsson på sitt tjänsterum i Stockholms stadshus, kring 1930-talet.

Borgarråd är en titel för heltidsarvoderade politiker utsedda av Stockholms stad sedan Stockholms författningsreform 1920.

Borgarråden var ursprungligen sex till antalet. För närvarande (2014) utser den styrande majoriteten nio borgarråd. Tillsammans bildar borgarråden borgarrådsberedningen, vilken förbereder ärenden för kommunstyrelsen. Därtill utser oppositionen fyra oppositionsborgarråd.

De borgarråd som utsetts av majoriteten i kommunfullmäktige har så kallad fördragsskyldighet, vilket innebär att de är chef för en rotel (förvaltningsgren). Dessa är för närvarande (2014) Finansborgarrådet, Arbetsmarknads- och idrottsborgarrådet, Bostads- och demokratiborgarråd Miljöborgarrådet, Skolborgarrådet, Socialborgarrådet, Stadsbyggnads- och kulturborgarrådet, Trafikborgarrådet samt Äldre- och personalborgarrådet.

Finansborgarrådet har sedan Stockholms författningsreform 1940 en särställning bland borgarråden, och är sedan 1994 även ordförande i kommunstyrelsen. Oppositionsborgarråden har inte fördragsskyldighet, det vill säga är inte chef för en rotel. Borgarrådens politiska sekreterare kallas borgarrådssekreterare. Bland tidigare borgarrådssekreterare märks bland andra sedermera partiledarna Gösta Bohman och Fredrik Reinfeldt[1].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Termen borgarråd myntades av stadshusarkitekten Ragnar Östberg,[2] och systemet med borgarråd och rotlar infördes infördes genom Stockholms förvaltningsreform 1920 då den tidigare drätselkammaren avskaffades. Antalet rotlar har förändrats över tiden, och likaså vilka ansvarsområden som ligger på respektive rotel. Senare har borgarrådens titlar kommit att få rotelnamnet som förled; borgarrådet som leder stadsbyggnadsroteln kallas därför ofta stadsbyggnadsborgarråd.

Från och med Stockholms författningsreform 1940 har finansborgarrådet haft en särställning bland borgarråden. Borgarrådsberedningen formaliserades då med finansborgarrådet som ordförande, och sedan dess har finansborgarrådet alltid tillsatts av den politiska majoriteten i fullmäktige. Funktionen som kommunens högste tjänsteman ersattes av en stadsdirektör 1994.[källa behövs] Vid denna tidpunkt blev finansborgarrådet även kommunstyrelsens ordförande. Dagens finansrotel benämndes drätselroteln fram till 2002.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Snittlönen för byråkraterna: 79.000 kr” dn.se Dagens Nyheter. Publicerad 22 januari 2007.
  2. ^ Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Sid. 111 ff. Libris 7751621. ISBN 91-85676-00-4  (PDF, s. 1–342)

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]