Beatrice Ask

Från Wikipedia
Beatrice Ask

Beatrice Ask under Almedalsveckan 2014.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
1 januari 2020
Företrädare Liselott Hagberg

Tid i befattningen
6 oktober 2006–3 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Fredrik Reinfeldt
Företrädare Thomas Bodström
Efterträdare Morgan Johansson

Tid i befattningen
4 oktober 1991–7 oktober 1994
Statsminister Carl Bildt
Företrädare Göran Persson
Efterträdare Ylva Johansson

Mandatperiod
1994–1998
1998–2002
2002–2006
2006–2010
2010–2014
2014–2018
2018–2019
Valkrets Stockholms kommun, plats 4

Född Eva Carin Beatrice Ask
20 april 1956 (67 år)
Sveg, Jämtlands län
Politiskt parti Moderaterna
Yrke Politiker
Moderaterna i den avslutande Prideparaden under Stockholm Pride 2014. Från vänster: Fredrik Reinfeldt, Anna Kinberg Batra, Beatrice Ask, Tomas Tobé. I bakgrunden Sten Nordin.

Eva Carin Beatrice Ask, född 20 april 1956 i Sveg,[1] Härjedalen, är en svensk politiker (moderat). Hon är landshövding i Södermanlands län sedan den 1 januari 2020.

Hon var skolminister 1991–1994 och justitieminister 2006–2014. Ask var invald i riksdagen för Stockholms kommuns valkrets 1994–2019 och var ålderspresident i Sveriges riksdag 2018–2019[2]. Hon utsågs till landshövding i Södermanlands län den 6 december 2019 och tillträdde 1 januari 2020.[3]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Ask studerade 1978–1979 vid internationella ekonomlinjen vid Uppsala universitet, men studierna resulterade inte i någon examen.[4]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Tidig karriär (1984–1991)[redigera | redigera wikitext]

Ask var förbundsordförande i Moderata ungdomsförbundet 19841988 och blev skolborgarråd i Stockholms kommun 1988, en post hon innehade fram till valet 1991.

Skolminister (1991–1994)[redigera | redigera wikitext]

Ask blev statsråd i utbildningsdepartementet och skolminister 19911994. Asks kanske mest betydelsefulla politiska åtgärd är friskolereformen som hon lade fram tillsammans med dåvarande utbildningsminister Per Unckel under sin tid som skolminister 1991 och införandet av Lpf 94 1994.

Riksdagsledamot (1994–2019)[redigera | redigera wikitext]

Efter regeringsskiftet 1994 förblev hon riksdagsledamot och var först vice ordförande i Utbildningsutskottet 1994–2002 och därefter ledamot i Justitieutskottet 2002–2006 samt i EU-nämnden 2004–2006. Ask var mellan 2003 och 2006 Moderaternas talesman i rättsfrågor. Ask var efter valet 2018 riksdagens ålderspresident och under 2019 ordförande i försvarsutskottet.

Justitieminister (2006–2014)[redigera | redigera wikitext]

Efter regeringsskiftet 2006 övertog hon (som den tredje icke-juristen genom historien[5]) posten som Sveriges justitieminister. Under hennes tid som justitieminister skärptes straffen för bland annat mord, våldsbrott och sexualbrott. Hon arbetade också för att livstidsstraffet ska utdömas oftare. Hon var även ansvarigt statsråd för den stora omorganisationen av polisen som innebar att 21 lokala polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen slogs samman och ersattes av den nya Polismyndigheten 1 januari 2015.

Under våren 2010 kom hon med ett utspel att misstänkta sexköpare ska få grälla, gredelina kuvert hemskickade till sig: ”Det är lite grann att du får skämmas på torget.” Hon fick kritik för detta av bland annat advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg som sa: ”Det är inte en acceptabel människosyn. Det är en återgång till medeltiden.”[6] Även Lena MellinAftonbladet kritiserade Ask med hänvisning till oskuldspresumtionen i Europakonventionen.[7] Via ett pressmeddelande tog Ask tillbaka uttalandet och sa: ”En viktig utgångspunkt för ett rättssamhälle är att alla ska betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats.”[8]

2012 framkom att Ask hade hemligstämplat alla Säpos utgifter, med hänvisning till att det skulle vara farligt för rikets säkerhet om allt gick att granska.[9][10]

Ask ställde sig bakom det kritiserade projektet Reva, som syftade till att verkställa fler avvisningar av papperslösa invandrare och asylsökande med avvisningsbeslut. ”Varje typ av mediediskussion leder inte till olika typer av åtgärder. Jag tycker att det är bra att frågorna belyses men jag har inga planer på att göra några förändringar i dagsläget. Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan vara väldigt personlig. För att göra en bedömning av om polisen arbetar enligt lagar och regler så måste man ha helhetsperspektivet.”[11]

2014 efterträddes hon på posten av Morgan Johansson. Samtidigt efterträdde hon Johansson som ordförande i riksdagens justitieutskott.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Beatrice Ask var tidigare sammanboende med Christer G. Wennerholm. Sonen Victor har hon tillsammans med honom.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Sverige H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (Kon:sGM12mserafb, 2020) för framstående samhällsinsatser[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ask, E C Beatrice i Vem är det, sid 42, 2007
  2. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Beatrice Ask (M) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/beatrice-ask_d7c31ae1-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55. Läst 1 mars 2019. 
  3. ^ ”Beatrice Ask blir landshövding”. www.aftonbladet.se. 6 december 2019. https://www.aftonbladet.se/a/y30BGA. Läst 15 mars 2024. 
  4. ^ "CV - Beatrice Ask", regeringen.se. Åtkomst den 2 nov 2016. Arkiverad 26 augusti 2014 på Internet Archive från originalet.
  5. ^ ”InfoTorg Juridik - Från Geijer till Ask”. www.infotorgjuridik.se. https://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/article159632.ece. Läst 15 mars 2024. 
  6. ^ TT (19 mars 2010). ”Ask vill att sexköpare skäms öppet”. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ask-vill-att-sexkopare-skams-oppet. Läst 16 december 2012. 
  7. ^ Lena Melin (23 mars 2010). ”Kritiken borde väl kommit tidigare?”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article12247099.ab. Läst 12 april 2012. 
  8. ^ Beatrice Ask (24 mars 2010). ”Uttalande av justitieminister Beatrice Ask”. Regeringens webbplats. Arkiverad från originalet den 27 mars 2010. https://archive.is/20100327131143/http://www.regeringen.se/sb/d/12866/a/142535. Läst 13 april 2012. 
  9. ^ Mattias Carlsson (30 september 2012). ”Ask sätter stopp för granskning av Säpo”. DN. http://www.dn.se/ekonomi/ask-satter-stopp-for-granskning-av-sapo. Läst 16 december 2012. 
  10. ^ Rebecka Martikainen (30 september 2012). ”Vänsterpartiet planerar anmäla Beatrice Ask”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/vasterpartier-planerar-anmala-beatrice-ask/. Läst 16 december 2012. 
  11. ^ ”Riksdagen i debatt om polisens id-kontroller”. Sveriges Radio. 19 april 2013. https://sverigesradio.se/artikel/5509403. Läst 15 mars 2024. 
  12. ^ Riksmarskalkämbetet (6 juni 2020). ”Medaljförläningar 6 juni 2020”. Pressmeddelande. Läst 6 juni 2020. Arkiverad från originalet den 6 juni 2020.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Gunnar Hökmark
Moderata Ungdomsförbundets förbundsordförande
1984–1988
Efterträdare:
Ulf Kristersson
Företrädare:
Göran Persson
Sveriges skolminister
1991–1994
Efterträdare:
Ylva Johansson
Företrädare:
Lena Hjelm-Wallén
Utbildningsutskottets vice ordförande
1994–1998
Efterträdare:
Britt-Marie Danestig
Företrädare:
Thomas Bodström
Sveriges justitieminister
2006–2014
Efterträdare:
Morgan Johansson
Företrädare:
Morgan Johansson
Justitieutskottets ordförande
2014–2017
Efterträdare:
Tomas Tobé
Företrädare:
Åsa Lindestam
Försvarsutskottets vice ordförande
2018–2019
Efterträdare:
Niklas Karlsson
Företrädare:
Krister Örnfjäder
Riksdagens ålderspresident
2018–2019
Efterträdare:
Tuve Skånberg
Företrädare:
Niklas Karlsson
Försvarsutskottets ordförande
2019
Efterträdare:
Pål Jonson
Företrädare:
Liselott Hagberg
Landshövding i Södermanlands län
2020–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten