Italiens Grand Prix 1978

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flag of Italy.svg Italiens Grand Prix 1978
Datum 10 september 1978
Bana Autodromo Nazionale Monza
Sträcka 52 × 5,800 = 301,600 km (planerad)
40 × 5,800 = 232,000 km (körd)
Vinnare Niki Lauda, Brabham-Alfa Romeo
Pole position Mario Andretti, Lotus-Ford
Snabbaste varv Mario Andretti, Lotus-Ford, 1:38,230
Övrigt Ronnie Peterson avled efter olycka

Italiens Grand Prix 1978 var det fjortonde av 16 lopp ingående i formel 1-VM 1978.

Rapport[redigera | redigera wikitext]

Ronnie Peterson i Lotus-Ford startade här som femte bil och blev strax efter start inblandad i en seriekrock. Ronnies Lotus började brinna och han fick hjälp att komma ur bilen men avled dagen efter på grund av fettemboli (fett från benmärgen) i hans svårt sargade ben.

Olyckan skedde direkt efter starten då Riccardo Patrese ofrivilligt prejade James Hunt, som igen kolliderade med Ronnies Lotus 78 som körde rakt in i skyddsräcket på höger sida av banan. Petersons Lotus studsade sedan tillbaka ut på banan och krockade med Didier Pironi och fattade eld. Flera andra förare tvingades köra av banan, bland annat Hans-Joachim Stuck, Brett Lunger, Patrick Depailler och Vittorio Brambilla, då Petersons bil blev ett eldhav. James Hunt och Patrick Depailler var de som drog Ronnie ur den brinnade bilen för att rädda hans liv.

Efter dödsolyckan ansågs föraren Riccardo Patrese skyldig till olyckan och åtalades därför för dråp på Peterson, men friades senare.[1]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

  1. Niki Lauda, Brabham-Alfa Romeo, 9 poäng
  2. John Watson, Brabham-Alfa Romeo, 6
  3. Carlos Reutemann, Ferrari, 4
  4. Jacques Laffite, Ligier-Matra, 3
  5. Patrick Tambay, McLaren-Ford, 2
  6. Mario Andretti, Lotus-Ford, 1
  7. Gilles Villeneuve, Ferrari
  8. Emerson Fittipaldi, Fittipaldi-Ford
  9. Nelson Piquet, BS Fabrications (McLaren-Ford)
  10. Derek Daly, Ensign-Ford
  11. Patrick Depailler, Tyrrell-Ford
  12. Jody Scheckter, Wolf-Ford
  13. Alan Jones, Williams-Ford
  14. Bruno Giacomelli, McLaren-Ford

Förare som bröt loppet[redigera | redigera wikitext]

Förare som ej kvalificerade sig[redigera | redigera wikitext]

Förare som ej förkvalificerade sig[redigera | redigera wikitext]

Noteringar[redigera | redigera wikitext]

VM-ställning[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet

  1. Flag of the United States.svg Mario Andretti, Lotus-Ford, 64
  2. Flag of Sweden.svg Ronnie Peterson, Lotus-Ford, 51
  3. Flag of Austria.svg Niki Lauda, Brabham-Alfa Romeo, 44

Konstruktörsmästerskapet

  1. Flag of the United Kingdom.svg Lotus-Ford, 86
  2. Flag of the United Kingdom.svg Brabham-Alfa Romeo, 53
  3. Flag of Italy.svg Ferrari, 40


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aftonbladet (Sportbladet) 22 maj 2010: Riccardo Patrese tävlar i Sverige

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Italiens Grand Prix 1977 Italiens Grand Prix 1978 Italiens Grand Prix 1979