Italiens Grand Prix
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 Italiens Grand Prix | |
 | |
|---|---|
| Autodromo Nazionale Monza |
Italiens Grand Prix är en deltävling i Formel 1-VM som körs på Autodromo Nazionale Monza, tio kilometer nordost om Milano i Italien. År 1980 kördes det dock på Autodromo Enzo e Dino Ferrari i Imola.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Italiens Grand Prix är det Grand Prix-loppet som körts flest gånger på samma bana, vilket är högfartsbanan Autodromo Nazionale Monza. Banan var den första relativt korta banan som byggdes på permanent basis för att hålla tävlingar, och redan innan andra världskriget var den tillsammans med Tysklands Grand Prix det Grand Prix-loppet som var mest prestigefyllt. Förkrigstidens största förare tillhörde vinnarna i Italiens Grand Prix, och Alfa Romeo vann tävlingen flera gånger med Tazio Nuvolari och Luigi Fagioli som förare. Efter det dominerades den senare halvan av 1930-talet av tyska bilar, innan både Tyskland och Italien gick ut i andra världskriget.
Efter krigsslutet hade Italien inte alls samma sanktioner mot sig som den styckade tyska nationen, och redan 1947 hölls Italiens Grand Prix igen. Dock dröjde det till 1949 innan Monza fick tillbaka tävlingen, och då kunde Alberto Ascari ta den första segern för Ferrari som konstruktör. 1950 grundades ett världsmästerskap för förare, senare känt som Formel 1-VM, och Monza stod som värd för finalen, där Alfa Romeos Giuseppe Farina kunde säkra VM-titeln genom segern.
Italien har arrangerat Formel 1 varje år sedan världsmästerskapet instiftades, och Ferrari har alltid varit det mest populära teamet. Det är tradition på Monza att publiken invaderar banan inför prisutdelningen, vilket genomförs utan bråk trots den stora folksamlingen. Det gör att tävlingen och prisutdelningen får en unik atmosfär, och tävlingen är det race där publiken kommer närmast förarna.
Monza som bana har med sina höga farter varit scen för fyra dödsolyckor inom Formel 1. Den första var 1961, när Wolfgang von Trips kolliderade med Jim Clark, och körde in i en folkmassa som var olämpligt placerade vid sidan av banan, vilket dödade von Trips och ett flertal åskådare. 1970 förlorade Jochen Rindt bromsförmågan på sin Lotus och kraschade handlöst i ett räcke, och avled. Det gjorde att Lotus bannlystes från deltagande i 1971 års tävling, ett race som kom att bli Formel 1:s allra snabbaste ända fram till att rekordet slogs 2003. Peter Gethin vann med en hundradel av en sekund före Ronnie Peterson, och de fem första gick i mål inom en sekund. De enorma farterna gjorde att tre chikaner installerades året efter, men 1978 skedde en tragedi igen, då ovan nämna Peterson, som var trefaldig vinnare av tävlingen, blev påkörd bakifrån efter att bilar längst bak blivit startflaggade medan de fortfarande rullade fram till starten. Peterson drabbades av komplicerade benbrott, och drabbades av emboli under natten på sjukhuset och avled. I 2000 års tävling träffades funktionären Piero Ghislimberti av ett hjul i huvudet från en masskrasch på första varvet, vilket fick honom att avlida efteråt.
Trots dessa olyckor har säkerheten kring Monza förbättras, och även om avåkningszonerna är begränsade så är bilarna tillräckligt säkra för att förare ska klara sig från högfartsolyckor relativt oskadda.
I juli 2020 bestämdes det att Formel 1 skulle arrangera tre lopp i Italien. Förutom Monza genomfördes Emilia-Romagnas Grand Prix på Imola och Toscanas Grand Prix på Mugello.
Vinnare Italiens Grand Prix[redigera | redigera wikitext]
Ljusröd bakgrund betyder att loppet inte ingick i Formel 1-VM.
Ljusgul bakgrund betyder att loppet ingick i Europamästerskapet för Grand Prix-förare.
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||
