Jönssonligan får guldfeber

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jönssonligan får guldfeber
Genre(r) Komedi, kriminalare
Regissör Mikael Ekman
Producent Ingemar Ejve, Björn Henricson
Manus Rolf Börjlind
Skådespelare Gösta Ekman
Ulf Brunnberg
Björn Gustafson
Birgitta Andersson
Originalmusik Ragnar Grippe
Produktionsbolag Svensk Filmindustri m.fl.
År 1984
Speltid 97 minuter
Land Sverige, Danmark
Språk Svenska
Föregångare Jönssonligan & Dynamit-Harry
Uppföljare Jönssonligan dyker upp igen
IMDb SFDb

Jönssonligan får guldfeber är en svensk film från 1984 regisserad av Mikael Ekman.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Sickan har fått nys om den hemliga generalplanen där Sverige i framtiden ska delas in i ett boendeområde, ett försvarsområde och ett fritidsområde. Planen finns endast på ett datachip hos Försvarsmakten och Sickan vill stjäla chipet och sälja det till sin ärkefiende Wall-Enberg.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen är den tredje i serien om Jönssonligan. Intrigen köptes från den tionde danska filmen Olsen-banden går i krig (1978). Sekvensen då chipet stjäls ur den Franz Jaeger-designade skåpbilen är dock hämtad från den fjärde danska filmen Olsen-bandens store kup (1972).

I den danska förlagan avslutas filmen med att huvudrollsfigurerna klättrar i tornuret på Köpenhamns rådhus, en scen inspirerad av den berömda scenen ur Harold Lloyds stumfilm Upp genom luften (1923). De svenska filmmakarna valde att förlägga tornursscenen till Stockholms stadshus som dock saknar klocka med visare, detta löstes med rekvisita och trickfilmning.

Nils Brandt som spelade ligans tredje medlem i de två första Jönssonligan-filmerna, lämnade filmserien, och karaktären Rocky ersattes av Dynamit-Harry (Björn Gustafson). Denna rollfigur hade för övrigt redan presenterats för publiken i föregångaren Jönssonligan & Dynamit-Harry (1982).

Rollista (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]