Jan Rydberg

Från Wikipedia
Version från den 1 januari 2018 kl. 19.22 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))

Helge Jan Arnold Rydberg, född 1923 i Malmö[1], död 1 mars 2015,[2][3] var en svensk professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola.

Jan Rydberg disputerade 1955 vid Stockholms högskola på en avhandling[4] som behandlade vätske-vätskeextraktion av metallkelater. Han var mellan 1947 och 1963 anställd vid Försvarets Forskningsanstalt (FOA), från 1961 som forskningschef. Han byggde där upp ett plutoniumlaboratorium och medverkade till att små mängder plutonium kunde isoleras i Sverige redan 1954[5]. År 1962 blev han utnämnd till professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola[6]. Han utvecklade vätskeextraktions-metoder för att separera och studera radioaktiva metaller, en metodik som sedan även kunnat tillämpas för att skilja ut metaller ur råmaterial eller avfall.

Rydberg har tagit ett flertal patent, och tillsammans med sin dåvarande doktorand, civ. ing. Hans Reinhardt utvecklade han H-centrifugen och AKUFVE-systemet[7] som framgångsrikt använts inom forskning om vätskeextraktion[3]. Han har författat och varit medförfattare till ett flertal läroböcker, samt kartlagt möjliga kemiska processer vid slutförvaring i berg av radioaktivt avfall.[8][9]

Rydberg var ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

Rydberg belönades 2009 med Carl Hanson Award[10][11] för sina framstående insatser inom vätskeextraktion.

Bibliografi (urval)

Referenser

  1. ^ GID-nummer: 100012.167.17300
  2. ^ Christian Ekberg (2015). ”En riktig forskare är död”. Kemivärlden Biotech (4): sid. 30. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222095747/http://ebook.mentorcommunications.se/KEM_Nr_4_2015/index.html#/30/. Läst 15 juni 2015. 
  3. ^ [a b] Ken Nash & Bruce Moyer (2015). ”Obituary Professor Emeritus Jan Rydberg 1923–2015”. Journal of Solvent Extraction and Ion Exchange 33 (4). doi:https://doi.org/10.1080/07366299.2015.1063263. ISSN 0736-6299. http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/07366299.2015.1063263. Läst 23 november 2017. 
  4. ^ Rydberg, Jan (1955) (på engelska). Studies of complex formation by means of a liquid-liquid distribution method: Application to some actinide complexes of acetylacetone. Stockholm: [förf.]. Libris 1446629 
  5. ^ Lindell, Bo (2003). Herkules storverk: Strålningens, radioaktiviteten och strålskyddets historia. Del 3, Åren 1950-1966, sid 202. Libris 9065435. ISBN 91-7486-744-X 
  6. ^ ”Tre professorer utnämnda - fem fick professors namn”. Svenska Dagbladet: s. 7. 15 december 1962. https://www.svd.se/arkiv/1962-12-15/7. Läst 14 december 2017. 
  7. ^ Hans Reinhardt and Jan Rydberg (1969). ”Solvent Extraction Studies by the AKUFVE Method”. Acta Chemica Scandinavica 23 (1969) 2773-2780. http://www.actachemscand.dk/pdf/acta_vol_23_p2773-2780.pdf. Läst 24 mars 2015. 
  8. ^ Rydberg, J. (1981-09-01). Groundwater Chemistry of a Nuclear Waste Repository in Granite Bedrock. doi:10.2172/5292997. https://www.osti.gov/scitech/biblio/5292997. Läst 23 november 2017. 
  9. ^ Liljenzin, Jan-Olov; Rydberg, Jan (1996-11-01). Risks from Nuclear Waste. SKI - Statens Kärnkraftinspektion. ISSN 1104-1374 Libris 2282940. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/6d5fb75367594703be77ae7502824f67/199670-risks-from-nuclear-waste. Läst 23 november 2017 
  10. ^ ”Han lade grunden till Chalmers satsning på materialåtervinning”. http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/han-lade-grunden-till-chalmers-satsning-pa-materialatervinning.aspx. Läst 24 mars 2015. 
  11. ^ Michael Cox (2009). ”Jan Rydberg Receives Carl Hanson Award 2008”. Journal of Solvent Extraction and Ion Exchange 27 (2). doi:https://doi.org/10.1080/07366290802672154. ISSN 0736-6299. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07366290802672154?journalCode=lsei20. Läst 23 november 2017. 

Externa länkar