Joachim Beck-Friis (riksråd)
| Joakim Beck-Friis | |
| Född | 18 juli 1722[1][2][3] |
|---|---|
| Död | 3 augusti 1797[1][2][3] (75 år) Börringeklosters slott[2][3][4], Sverige |
| Begravd | Jäders kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet  |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Befattning | |
| Landshövding i Kronobergs län (1763–1769) Riksråd (1769–1772) Riksråd (1772–1789) | |
| Politiskt parti | |
| Hattpartiet | |
| Maka | Wilhelmina Beck-Friis |
| Föräldrar | Corfitz Ludvig Beck-Friis |
| Släktingar | Johan Beck-Friis (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Nordstjärneorden (1769) Kungliga Serafimerorden (1770) | |
| Redigera Wikidata | |
Joachim Beck-Friis, född 17 juli 1722, död 3 augusti 1797 på Börringeklosters slott, var en svensk greve och ämbetsman.
Beck-Friis studerade vid Lunds universitet och ingick i statlig tjänst 1740. Han avancerade ganska snabbt, och blev hovrättsråd 1757 och revisionssekreterare 1761. Som en nitisk medlem av hattpartiet vid riksdagarna, upphöjdes Beck-Friis vid partiets seger 1769 till riksråd och erhöll 1770 serafimerbandet. I rådet utsattes han för motpartiets hat genom att i första hand privilegiera partikamrater vid ämbetsutnämningar och blev av det samma avlägsnad från sin plats vid mössornas maktövertagande i maj 1772, men fick återkomma till samma position i augusti efter Gustav III:s statskupp. Beck-Friis satt kvar som riksråd fram till 1789, då Gustav III gjorde slut på institutionen med kungliga råd. Han överflyttades nu till rikets allmänna ärenders beredning, men lämnade helt statens tjänst 1793.
Beck-Friis har dock främst gjort sig känd som instiftare av ett eget grevskap – det enda i sitt slag i Sverige. Vid faderns död blev han innehavare av de stora Friiska fideikommissegendomarna i Danmark, och erhöll av Kristian VII tillåtelse att sälja dem mot utbyte av andra gods i Sverige. Han inköpte då Fiholm och sökte hos Gustav III rätt, vilket beviljades honom 1791, att inrätta grevskap av Fiholm tillsammans med egendomen Börringekloster. Den som träder i besittning av egendomen tilldelas automatiskt namn och vapen av grevliga ätten Beck-Friis. Då Joakim Beck-Friis dog utan arvingar 1797, gick grevskapet i arv till hans brorson Corfitz Ludvig Beck-Friis.
Joachim Beck-Friis var son till majoren Corfitz Ludvig Beck-Friis och Maria Sofia Skogh, av den skånska adelssläkten Beck-Friis. Han gifte sig 1745 med friherrinnan Wilhelmina, född Staël von Holstein.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Beck-Friis, Joakim Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Joachim Beck-Friis, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Nordisk familjebok : Armatoler - Bergsund, vol. 2, 1904, s. 1149, Joakim B., läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 64, Beck-Friis, Joakim, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 1 A-B, vol. 1, Albert Bonniers Förlag, 1942, s. 188, Beck-Friis, Joachim, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
| Företrädare: Peter von Psilander |
Landshövding i Kronobergs län 1763–1769 |
Efterträdare: Adam Johan Raab |