Johan II av Frankrike

Jean le Bon

Johan II (franska: Jean II) född 16 april 1319 i Orléans, död 8 april 1364 i London, även kallad Johan den gode (franska: Jean le Bon), var kung av Frankrike 1350-1364.

Johan II var son till Filip VI och Johanna av Burgund. Han fullföljde faderns ridderligt feodala regeringsideal. Hans oöverlagda och våldsamma uppträdande mot kung Karl II av Navarra och några högadliga vasaller ledde till ett förnyande av hundraårskriget med England. Johan blev trots mångdubbel övermakt besegrad i slaget vid Poitiers och tillfångatogs av prinsen av Wales.

Han frigavs ur fångenskapen, men återvände dit för att ej bryta ridderskapets lagar då hans son Ludvig, vilken lämnats som gisslan rymt, och dog i England. Under hans regering blev gapet mellan feodaladeln och övriga befolkningsgrupper alltmer påfallande och landet skakades av flera uppror.

Gift 1332 med Bonne av Luxemburg (1316-1349), som dog av pesten. Syster till Kejsar Karl IV.

1. Karl V av Frankrike
2. Marie av Frankrike, gift med en hertig av Bar.
3. Ludvig, hertig av Anjou, född 1339, greve av Provence 1381–1384 och titulärkonung av Jerusalem, gift med Marie av Bretagne.
4. Johan av Berry
5. Filip II av Burgund, (?-1404) gift med Margareta av Flandern.
6. Jeanne, gift med Karl II av Navarra.
7. Isabella av Frankrike, (?-1371) 23 år gammal, gift med Gian Galeazzo av Milano.

Gift 1350 med Johanna I av Auvergne (1326-1361), som dog av pesten.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Johan II av Frankrike.
  Bilder & media

Företrädare: Filip VI	Kung av Frankrike 1350–1364	Efterträdare: Karl V
Företrädare: Filip av Rouvres	Hertig av Burgund (regent) 1361–1363	Efterträdare: Filip den djärve