Lista över Frankrikes regenter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Frankrikes historia
Frankrikes flagga före 1789 och mellan 1814 och 1830 Frankrikes flagga
Denna artikel är en del av en serie
Tidsaxel
Gallien (–486)
Frankerriket (tidigt400-tal–483)
Frankrike under medeltiden (486–1453)
Hundraårskriget (1337–1453)
Tidigmoderna Frankrike (1453–1789)
Franska revolutionen (1789–1799)
Första republiken (1792–1804)
Första kejsardömet (1804–1814)
Bourbonska restaurationen (1814–1830)
Julimonarkin (1830–1848)
Andra republiken (1848–1852)
Andra kejsardömet (1852–1870)
Tredje republiken (1870–1940)
Vichyregimen (1940–1944)
Frankrikes provisoriska regering (1944–1946)
Fjärde republiken (1946–58)
Femte republiken (1958–)

Frankrike-portalen
Denna lista handlar om Frankrikes regenter från Hugo Capets tillträde 987 till Napoleon III:s avsättning 1870. För frankiska regenter före 987, se Lista över frankiska kungar. För Frankrikes presidenter från och med 1870, se Lista över Frankrikes presidenter.

Lista över Frankrikes regenter omfattar de personer, som har varit kung eller kejsare av Frankrike. Ett rike styrt av en ensam härskare började uppstå i Gallien (nuvarande Frankrike) när det Västromerska riket började falla samman under 400-talet. De saliska frankerna blev den ledande stammen i området och under dem grundades Frankerriket, som blev Frankrikes föregångare. Merovingerna blev den härskande ätten över alla franker i början av 500-talet och kom, både under tider då riket var enat och tider då det var delat, att härska till mitten av 700-talet, då den siste merovingiske kungen blev avsatt av Pippin den lille (som var far till Karl den store). Denne kom därmed att grunda den nya kungaätten Karolingerna, som i sin tur kom att härska över Frankerriket och, efter dess delning genom fördraget i Verdun 843, det Västfrankiska riket fram till slutet av 900-talet. Dessa regenter listas på lista över frankiska kungar.

987 blev Hugo Capet den förste Capetingerkungen och från och med denna tid började riket mer ses som Frankrike, snarare än Västfrankiska riket, eftersom man började överge planerna på att återförena det med Burgund och det Östfrankiska riket. Även om titeln Frankernas konung officiellt fanns kvar fram till början av 1200-talet började den gradvis att användas allt mindre, medan standartiteln blev Kung av Frankrike. Även titeln Kung av Frankrike och Navarra användes från slutet av 1200-talet till början av 1300-talet och från slutet av 1500-talet till franska revolutionens utbrott 1789. Därefter användes, under den korta tiden innan Ludvig XVI avsattes, titeln Fransmännens konung, vilken även återuppstod efter julirevolutionen 1830. Både Napoleon I och Napoleon III var kejsare och bar därför titeln Fransmännens kejsare.

I och med franska revolutionen avskaffades det franska kungadömet och republik infördes, men efter några år gjorde sig Napoleon Bonaparte till kejsare och efter hans tid återupprättades kungadömet i början av 1800-talet. 1848 blev Frankrike på nytt republik, vilken dock avskaffades 1852. Då blev Napoleon III landets kejsare. Sedan han hade blivit avsatt 1870 blev landet ånyo republik och har så förblivit till idag. Listan över Frankrikes statschefer fortsätter därför på lista över Frankrikes presidenter.

Förutom de franska kungarna gjorde även de engelska och sedermera brittiska regenterna 13401360 och 13691801 anspråk på den franska tronen. För en kort tid hade anspråken viss grund, då Karl VI genom fördraget i Troyes 1420 erkände sin svärson Henrik V av England som fransk regent och sin tronarvinge. Henrik V dog före Karl VI och därför efterträdde hans son Henrik VI av England sin morfar Karl VI som kung av Frankrike. Största delen av norra Frankrike var i engelsmännens händer till 1435, men 1453 hade engelsmännen drivits bort från hela Frankrike, utom Calais (och Kanalöarna), och skulle komma att behålla Calais i ytterligare 100 år (till 1558). Emellertid fortsatte de engelska och sedan brittiska regenterna att hävda dessa anspråk fram till grundandet av Förenade kungariket Storbritannien och Irland 1801. Mellan 1337 och 1422 hade engelska kungar också hävdat anspråken, men bara då och då.

Capetingerna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Capetinger

När ståthållaren Hugo Capet blev kung 987 efterträdde Capetingerna de tidigare Karolingerna. De direkta Capetingerna regerade fram till 1328, då Karl IV dog utan barn. Han efterträddes då av sin yngre bror Filip VI, som därmed kom att grunda grenen Valois av den capetingska dynastin.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Hugo Capet
Hugues Capet
King Hugh Capet.jpg Omkring 939 eller 940
i Paris
son till Hugo den store och Hedvig av Sachsen
Kung 3 juli 987
efter Ludvig lättingens död
24 oktober 996
i Paris
Robert II
(den fromme/den vise)
Robert II le Pieux/le Sage
Robert II.jpeg 27 mars 972
i Orléans
son till Hugo Capet och Adelheid av Akvitanien
Kung 24 oktober 996
vid Hugo Capets död
20 juli 1031
i Melun
Henrik I
Henri I
Henry1 head.jpg 4 maj 1008
i Reims
son till Robert II och Constance av Arles
Kung 20 juli 1031
vid Robert II:s död
4 augusti 1060
i Vitry-aux-Loges
Filip I
(den kärleksfulle)
Philippe I l'Amoureux
Filipus1.jpg 23 maj 1052
son till Henrik I och Anna av Kiev
Kung 4 augusti 1060
vid Henrik I:s död
29 juli 1108
i Melun
Ludvig VI
(den tjocke)
Louis VI le Gros
Louis6 fr head.jpg 1 december 1081
i Paris
son till Filip I och Bertha av Holland
Kung 29 juli 1108
vid Filip I:s död
1 augusti 1137
i Béthisy-Saint-Pierre
Ludvig VII
(den unge)
Louis VII le Jeune
Louis7 kopf.jpg 1120
son till Ludvig VI och Adelaide av Savojen
Kung 1 augusti 1137
vid Ludvig VI:s död
18 september 1180
i Saint-Pont
Filip II August
Philippe II Auguste
Philip2 fr head.jpg 21 augusti 1165
i Gonesse
son till Ludvig VII och Alix av Champagne
Kung 18 september 1180
vid Ludvig VII:s död
14 juli 1223
i Mantes-la-Jolie
Ludvig VIII
(Lejonet)
Louis VIII le Lion
Louis8 fr head.jpg 5 september 1187
i Paris
son till Filip II August och Isabella av Hainaut
Kung 14 juli 1223
vid Filip II Augusts död
8 november 1226
i Château Montpensier
Ludvig IX
(den helige)
Saint Louis IX
'Saint Louis, King of France', painting by the Master of Sardoal.jpg 25 april 1214
i Poissy
son till Ludvig VIII och Blanche av Kastilien
Kung 8 november 1226
vid Ludvig VIII:s död
25 augusti 1270
i Tunis i Nordafrika
Filip III
(den djärve)
Philippe III le Hardi
Philip3 fr head.jpg 30 april 1245
i Poissy
son till Ludvig IX och Margareta av Provence
Kung 25 augusti 1270
vid Ludvig IX:s död
5 oktober 1285
i Perpignan
Filip IV
(den sköne)
Philippe IV le Bel
Philip4 fr head.jpg Någon gång mellan april och juni 1268
i Fontainebleau
son till Filip III och Isabella av Aragonien
Kung 5 oktober 1285
vid Filip III:s död
29 november 1314
i Fontainebleau
Ludvig X
(den trätgirige)
Louis X le Hutin
Louis X of France2.jpg 4 oktober 1289
i Paris
son till Filip IV och Johanna I av Navarra
Kung 29 november 1314
vid Filip IV:s död
5 juni 1316
i Vincennes
Johan I
(den postume)
Jean I le Posthume
John I of France.jpg Kung vid födseln 15 november 1316
i Paris
son till Ludvig X och Clemence d'Anjou
20 november 1316
i Paris
Filip V
(den långe)
Philippe V le Long
Philippe V Le Long.JPG Omkring 1292
i Paris
son till Filip IV och Johanna I av Navarra
Kung 20 november 1316
vid Johan I:s död
3 januari 1322
i Paris
Karl IV
(den sköne)
Charles IV le Bel
Karel4Franc.jpg 15, 18 eller 19 juni 1294
i Clermont
son till Filip IV och Johanna I av Navarra
Kung 3 januari 1322
vid Filip V:s död
1 februari 1328
i Vincennes
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Valois[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Huset Valois

När Karl IV dog barnlös övertogs tronen av Filip VI, som var sonson till Filip III. Därmed grundades ätten Valois, som var en sidogren av ätten Capet och kom att sitta på tronen till 1589.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Filip VI
(den lyckosamme)
Philippe VI le Fortuné
Philippe VI.jpg 1293
son till Filip III:s son Karl av Valois och Margareta av Sicilien
Kung 1 april 1328
efter Karl IV:s död
22 augusti 1350
i Nogent-le-Roi
Johan II
(den gode)
Jean II le Bon
Meister des Porträts des Jean le Bon 001.jpg 16 april 1319
i Le Mans
son till Filip VI och Johanna av Burgund
Kung 22 augusti 1350
vid Filip VI:s död
8 april 1364
på slottet Savoy Palace i London i England
Karl V
(den vise)
Charles V le Sage
Charles5orley.jpg 21 januari 1338
i Vincennes
son till Johan II och Bonne av Böhmen
Kung 8 april 1364
vid Johan II:s död
16 september 1380
i Beauté-sur-Marne
Karl VI
(den älskade/den galne)
Charles VI le Bien-aimé/le Fol
Carlo VI di Francia, Maestro di Boucicaut, codice Ms. Français 165 della Biblioteca Universitaria di Ginevra.jpg 3 december 1368
i Paris
son till Karl V och Jeanne av Bourbon
Kung 16 september 1380
vid Karl V:s död
21 oktober 1422
i Paris
Karl VII
(den segerrike/den vältjänade)
Charles VII le Victorieux/le Bien Servi
KarlVII.jpg 22 februari 1403
i Paris
son till Karl VI och Isabella av Bayern
Kung 21 oktober 1422
vid Karl VI:s död
22 juli 1461
i Mehun-sur-Yèvre
Ludvig XI
(den försiktige/den universelle spindeln)
Charles VII le Prudent/l'Universelle aragne
Louis XI of France.jpg 3 juli 1423
i Bourges
son till Karl VII och Marie av Anjou
Kung 22 juli 1461
vid Karl VII:s död
30 augusti 1483
på slottet Château de Plessis-lez-Tours i La Riche
Karl VIII
(den älksvärde)
Charles VIII l'Affable
Charles VIII Ecole Francaise 16th century Musee de Conde Chantilly.jpg 30 juni 1470
slottet i Amboise
son till Ludvig XI och Charlotte av Savoyen
Kung 30 augusti 1483
vid Ludvig XI:s död
7 april 1498
på slottet i Amboise
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Grenen Orléans[redigera | redigera wikitext]

När Karl VIII dog utan manliga arvingar tog Ludvig XII, som var syssling och svärson till Karls far Ludvig XI, över tronen och därmed kom grenen Orléans av ätten Valois på tronen. Denna gren utslocknade dock med Ludvig, varefter grenen Angoulême tog över.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig XII
(Folkets fader)
Louis XII le Père du Peuple
Louis-xii-roi-de-france.jpg 27 juni 1462
slottet i Blois
son till hertig Karl av Orléans (som var sonson till Karl V) och Maria av Kleve
Kung 7 april 1498
vid Karl VIII:s död
1 januari 1515
i Hôtel des Tournelles
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Grenen Angoulême[redigera | redigera wikitext]

Vid Ludvig XII:s död utan manliga arvingar övertogs tronen av hans kusin Frans I och därmed kom grenen Angoulême av ätten Valois på tronen. Denna gren kom att regera till 1589.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Frans I
(Brevens fader och konservator)
François I le Père et Restaurateur des Lettres
Francis1-1.jpg 12 september 1494
slottet i Cognac
son till Karl av Angoulême (som var sonson till Karl V) och Louise av Savojen
Kung 1 januari 1515
vid Ludvig XII:s död
31 mars 1547
slottet i Rambouillet
Henrik II
Henri II
Henry II of France..jpg 31 mars 1519
slottet i Saint-Germain-en-Laye
son till Frans I och Claude
Kung 31 mars 1547
vid Frans I:s död
10 juli 1559
på torget Place des Vosges i Paris
Frans II
François II
FrancoisII.jpg 19 januari 1544
slottet i Fontainebleau
son till Henrik II och Katarina av Medici
Kung 10 juli 1559
vid Henrik II:s död
5 december 1560
i Orléans
Karl IX
Charles IX
CharlesIX.jpg 27 juni 1550
i Saint-Germain-en-Laye
son till Henrik II och Katarina av Medici
Kung 5 december 1560
vid Frans II:s död
30 maj 1574
i Vincennes
Henrik III
Henri III
Anjou 1570louvre.jpg 19 september 1551
på slottet i Fontainebleau
son till Henrik II och Katarina av Medici
Kung 30 maj 1574
vid Karl IX:s död
2 augusti 1589
i Saint-Cloud
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Bourbon[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Huset Bourbon

Henrik III blev mördad med en förgiftad dolk 1589. På dödsbädden utsåg han sin systers man Henrik IV till Frankrikes kung och genom honom kom ätten Bourbon på tronen. Denna ätt förblev på tronen så länge kungadömet varade, från 1589 till 1792 och sedan under den återinförda monarkin 18141848.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Henrik IV
(den gode kungen/den gröne kavaljeren)
Henri IV le Bon Roi/le Vert-Galant
HenriIV.jpg 13 december 1553
i Pau
son till Anton av Bourbon och Johanna III av Navarra
Kung 2 augusti 1589
vid Henrik III:s död
14 maj 1610
i Paris (mördad av François Ravaillac)
Ludvig XIII
(den rättvise)
Louis XIII le Juste
Louis XIII (de Champaigne).jpg 27 september 1601
på slottet i Fonainebleau
son till Henrik IV och Maria av Medici
Kung 14 maj 1610
vid Henrik IV:s död
14 maj 1643
i Paris
Ludvig XIV
(den store/Solkungen)
Louis XIV le Grand/le Roi Soleil
Louis-xiv-lebrunl.jpg 5 september 1638
på slottet i Saint-Germain-en-Laye
son till Ludvig XIII och Anna av Österrike
Kung 14 maj 1643
vid Ludvig XIII:s död
1 september 1715
slottet i Versailles
Ludvig XV
(den älskade)
Louis XV le Bien-Aimé
Louis XV by Maurice-Quentin de La Tour.jpg 15 februari 1710
på slottet i Versailles
son till Ludvig XIV:s sonson Ludvig och Marie-Adélaïde av Savojen
Kung 1 september 1715
vid Ludvig XIV:s död
10 maj 1774
på slottet i Versailles
Ludvig XVI
(den siste)
Louis XVI le Dérnier
Louis XVI of France.jpg 23 augusti 1754
på slottet i Versailles
son till Ludvig XV:s son Ludvig och Maria Josefa av Sachsen
Kung 10 maj 1774
vid Ludvig XV:s död
21 september 1792
avsatt under franska revolutionen
21 januari 1793
avrättad genom giljotinering på Place de la Revolution i Paris
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Omstridd pretendent[redigera | redigera wikitext]

När Ludvig XVI avrättades 1793 erkände rojalisterna omedelbart hans son som kung under namnet Ludvig XVII. De ansåg honom vara fransk kung till hans egen död 1795, men han hade i praktiken ingen reell makt, eftersom nationalkonventet hade makten och kungadömet var avskaffat. Dessutom satt den unge Ludvig fängslad under hela sin tid som "kung".

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig XVII
Louis XVII
Louis Charles of France6.jpg 27 mars 1785
på slottet i Versailles
son till Ludvig XVI och Marie Antoinette
Titulärkung (erkänd av rojalister) 21 januari 1793
vid Ludvig XVI:s avrättning
8 juni 1795
i fängelse i slottet Temple i Paris
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Första republiken[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 1789 utbröt revolution i Frankrike mot det kungliga styret och de adliga privilegierna. Redan samma år blev kungen Ludvig XVI fängslad, men inte avsatt. Hans titel ändrades dock från Kung av Frankrike till Fransmännens konung. Sedan han med hustrun Marie Antoinette och deras barn den 20 juni 1791 hade gjort ett misslyckat försök att fly från Paris, med hjälp av drottningens svenske älskare Axel von Fersen, hårdnade dock bevakningen och fler och fler krav på att kungen skulle avsättas och republik införas hördes. Den 20 september 1792 tillträdde nationalkonventet, som blev Frankrikes konstituerande och lagstiftande makt och vars första ärende blev att avsätta kungen dagen därpå. Politikern Maximilien de Robespierre blev dess ledande medlem (17931794) och kom att styra Frankrike närmast som diktator, innan han störtades och så småningom avrättades.

Nationalkonventet upplöstes den 2 november 1795 och efterträddes samma dag av direktoriet med Paul Barras som ledande medlem. Detta ägde bestånd fram till 9 november 1799, då Napoleon I tog makten genom Brumairekuppen och enligt gammal romersk sed istället lät införa ett konsulat med sig själv som främste konsul. Detta avskaffades i sin tur den 18 maj 1804, då Napoleon lät utropa sig själv till kejsare.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Tillträde Frånträde Källor
Nationalkonventet
med Maximilien de Robespierre som främste medlem
Convention nationale
Maximilien de Robespierre 20 september 1792 2 november 1795
Direktoriet
med Paul Barras som främste medlem
Directoire
Paul Barras 2 november 1795 9 november 1799
Konsulatet
med Napoleon Bonaparte som förste konsul
Consulat
Napoleon Bonaparte 9 november 1799 18 maj 1804
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Tillträde Frånträde Källor

Första kejsardömet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Första kejsardömet

1804 utropade sig Napoleon till kejsare och blev därmed Frankrikes statschef för de kommande tio åren. Under hans tid vid makten rasade de så kallade Napoleonkrigen då Frankrike var i krig med större delen av övriga Europa och hade Storbritannien som huvudfiende. 1814 avsattes Napoleon och förpassades till medelhavsön Elba och kungadömet återupprättades genom att Ludvig XVIII (bror till den avrättade Ludvig XVI) blev kung.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Napoleon I
(den store)
Napoléon I le Grand
Ingres, Napoleon on his Imperial throne.jpg 15 augusti 1769
i AjaccioKorsika
son till advokaten Carlo Buonaparte och Letizia Ramolino
Kejsare 18 maj 1804
då han avskaffade konsulatet
11 april 1814
avsatt
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Bourbon[redigera | redigera wikitext]

1814 återupprättades monarkin och Ludvig XVI:s bror Ludvig XVIII blev kung. Redan året därpå blev han dock avsatt av Napoleon, som återvände från Elba och på nytt utropade sig till kejsare.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig XVIII
Louis XVIII
Louis XVIII of France.png 17 november 1755
på slottet i Versailles
son till kronprins Ludvig och Maria Josefa av Sachsen
Kung 11 april 1814
vid Napoleons avsättning
20 mars 1815
avsatt av Napoleon
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Första kejsardömet[redigera | redigera wikitext]

1815 återkom Napoleon till makten, men var på nytt kejsare i endast knappt 100 dagar. Den 18 juni detta år led han sitt stora nederlag i slaget vid Waterloo och fyra dagar senare abdikerade han till förmån för sin son Napoleon II. Denne tillträdde dock i praktiken aldrig (han befann sig under de dagar han räknades som kejsare i Wien hos sin mor) och den 7 juli återupprättades monarkin på nytt, genom att Ludvig XVIII ånyo blev kung. Napoleon sändes denna gång till ön Sankta Helena i Sydatlanten, där han avled 1821.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Napoleon I
(den store)
Napoléon I le Grand
Ingres, Napoleon on his Imperial throne.jpg Kejsare 20 mars 1815
vid Ludvig XVIII:s avsättning
22 juni 1815
abdikerad till förmån för sin son Napoleon II
5 maj 1821
Sankta Helena i Sydatlanten
Napoleon II
Napoléon II
Nap-receis 50.jpg 20 mars 1811
på slottet Tuilerierna i Paris
son till Napoleon I och Marie Louise av Österrike
Kejsare 22 juni 1815
vid Napoleon I:s abdikation
7 juli 1815
avsatt vid återupprättandet av monarkin
17 december 1847
i Parma i Italien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Bourbon[redigera | redigera wikitext]

1815 återupprättades monarkin på nytt och Ludvig XVIII blev åter kung. Vid hans död 1824 efterträddes han av sin bror Karl X. Denne blev dock avsatt under julirevolutionen 1830. Rojalister erkände både hans son Ludvig Anton som Ludvig XIX under de 20 minuter som förflöt mellan Karl X:s undertecknande av abdikationshandlingarna och hans eget undertecknande, och hans sonson Henrik som Henrik V i en vecka efter detta. Dessa båda är dock ifrågasatta, eftersom de inte erkändes av den franska staten och aldrig tillträdde i praktiken.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig XVIII
Louis XVIII
Louis XVIII of France.png Kung 7 juli 1815
vid återupprättandet av monarkin
16 september 1824
på slottet Louvren i Paris
Karl X
Charles X
Karel X-Koning der Fransen-2.jpg 9 oktober 1757
på slottet i Versailles
son till kronprins Ludvig och Maria Josefa av Sachsen
Kung 16 september 1824
vid Ludvig XVIII:s död
2 augusti 1830
avsatt under julirevolutionen
6 november 1836
i Gorizia i Italien
Ludvig XIX
Louis XIX
Louis antoine artois.jpg 6 augusti 1775
på slottet i Versailles
son till Karl X och Maria Teresa av Savojen
Kung (erkänd av rojalister) i 20 minuter under 2 augusti 1830
vid Karl X:s abdikation, innan han själv "abdikerade" (skrev under abdikationshandlingarna)
3 juni 1844
i Gorizia i Italien
Henrik V
Henri V
Henri dArtois by Adeodata Malatesta.jpg 29 september 1820
på slottet Tuilerierna i Paris
son till Karl X:s son Karl Ferdinand och Carolina av Bägge Sicilierna
Kung (erkänd av rojalister, men aldrig tillträdd) 2 augusti 1830
vid Ludvig XIX:s "abdikation"
9 augusti 1830
nationalförsamlingen istället utsåg Ludvig Filip I till kung
24 augusti 1883
i Frohsdorf i Österrike
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Grenen Orléans[redigera | redigera wikitext]

Efter julirevolutionen 1830 blev istället Ludvig Filip I kung. Han var avlägset släkt med Ludvig XVIII och Karl X och dessutom ättling till Ludvig XIII. Han var kung i 18 år och hans styre kom efter revolutionen att kallas julimonarkin. 1848 utbröt på nytt revolution i Frankrike (kallad februarirevolutionen), vilken spred sig till större delen av Europa. Under denna blev Ludvig Filip avsatt och Frankrike fick för första gången en president.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig Filip I
(medborgarkungen)
Louis Philippe I le Roi Citoyen
Louis-Philippe de Bourbon crop.jpg 6 oktober 1773
på slottet Palais-Royal i Paris
son till hertig Ludvig Filip av Orléans och Louise Marie Adelaide av Bourbon
Kung 9 augusti 1830
då han utnämndes av nationalförsamlingen
24 februari 1848
avsatt under februarirevolutionen
26 augusti 1850
på residenset Claremont i Surrey i England
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Andra republiken[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Andra franska republiken

Genom februarirevolutionen 1848 störtades monarkin och efter att Frankrike under större delen av året hade styrts av tillförordnade ledare valdes Napoleons brorson Louis-Napoléon Bonaparte istället till president i Frankrikes första presidentval någonsin. 1851 genomförde han en statskupp och lät året därpå utropa sig till kejsare under namnet Napoleon III.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Jacques-Charles Dupont de l'Eure Jacques-Charles Dupont de L'Eure.jpg 27 februari 1767
i Neubourg i Normandie
President i republikens provisoriska regering 24 februari 1848
vid Ludvig Filip I:s avsättning
9 maj 1848
avgick till förmån för verkställande kommissionen
3 mars 1855
Verkställande kommissionen Republiken Frankrikes statsvapen 10 maj 1848
efter Jacques-Charles Dupont de l'Eures avgång
24 juni 1848
upplöst av nationalförsamlingen genom misstroendeförklaring
Louis Eugène Cavaignac Cavaignac.jpg 15 oktober 1802
i Paris
Ministerrådets president 28 juni 1848
efter att Verkställande kommissionen hade blivit upplöst
20 december 1848
avgick till förmån för den nyvalde presidenten
28 oktober 1857
i Sarthe
Louis Napoléon Bonaparte Napoleon III of France - Project Gutenberg etext 13103.jpg 20 april 1808
i Paris
son till Napoleon I:s bror Louis Bonaparte och Hortense de Beauharnais
President 20 december 1848
vid Cavaignacs avgång
2 december 1852
utropad till kejsare
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Andra kejsardömet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Andra kejsardömet

Louis-Napoléon lät utropa sig till kejsare 1852. Han förblev sedan på denna post fram till 1870, då han under fransk-tyska kriget blev tillfångatagen av preussarna i slaget vid Sedan den 2 september. Två dagar senare blev han avsatt av de franska styrkorna.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Napoleon III
Napoléon III
Napoleon3.PNG Kejsare 2 december 1852
efter en statskupp året innan
4 september 1870
avsatt av militären sedan han två dagar tidigare hade blivit tillfångatagen av preussarna
9 januari 1873
i Chislehurst i Kent i Storbritannien
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Under kriget blev det uppror i Paris (den så kallade Pariskommunen). Den nationella försvarsregeringen, som var en del av kommunen, styrde sedan Frankrike i ett år, innan en ny president tillträdde 1871. Sedan dess har Frankrike varit republik och haft presidenter som statschefer och listan fortsätter därför på lista över Frankrikes presidenter.