Johan von Beijer

Johan von Beijer
Född	1606 Berlin
Död	1669 Stockholm
Nationalitet	Tyskland
Yrke/uppdrag	Postmästare
Företrädare	Gese Wechel
Efterträdare	Margareta Beijer
Utmärkelser	Adlad 1654

Johan von Beijer var av tysk härkomst, född den 10 maj 1606 i Berlin, död den 13 september 1669. Han kom i svensk tjänst 1632-33 som kanslist hos rikskanslern Axel Oxenstierna, och flyttade 1636 till Sverige. Oxenstierna befordrade honom 1637 till sekreterare i Kommerskollegium och 1642 till rikspostmästare, vilket innebar förvaltningen av postväsendet såväl i det egentliga Sverige som i provinserna. Beijer hade bostad på flera adresser vid Storkyrkobrinken i Stockholm bland annat i Beijerska huset i nummer 4 och det gamla apotekshuset i nummer 3. Han ägde även två tomter på Södermalm Beijerska malmgården och den betydligt större Beijerska trädgården, där han uppförde ett stenhus, båda utmed Götgatan.

Det svenska postverket var vid den här tiden en nyskapelse, och breven befordrades mellan stationerna av löpande postdrängar. Beijer införde dock flera förbättringar, bland annat ridande postbud efter de större postlinjerna. Som postmästare fick han även i uppdrag att införskaffa och förmedla nyheter från utlandet, och blev därigenom den förste att utge en svensk tidning: 1643 och 1644 enstaka extraktskrivelser och från 1645 Ordinari Post Tijdender.

En underlighet inträffade 1653 då drottning Kristina gav tjänsten som rikspostmästare i förläning till riksrådet friherre Wilhelm Taube samtidigt som Johan Beijer fått förnyat förordnande i ytterligare två år, det vill säga till 1655. Att Beijer förlorade tjänsten som rikspostmästare är underligt på flera sätt. Missnöjd med hans tjänster var man definitivt inte, det visar bland annat att han sedan Taube övertagit tjänsten blev adlad. År 1653 vistades Beijer i tre månader i Tyskland för att kurera en sviktande hälsa. Men när han återvänder är han i full vigör och det är knappast heller detta som föranlett chefsombytet. Därefter inledde en långvarig schism mellan Beijer och Taube. Den 9 juli 1655 bestämde Karl X Gustav att återinsätta Beijer som generalpostmästare. Men eftersom han inte fullgjorde sina ekonomiska förpliktelser så avsattes han igen den 8 maj 1658 och Taube var åter chef för postväsendet.

År 1660 ordnar Beijer en egen privat post vilken är snabbare än den ordinarie svenska posten. Beijers post utnyttjades mycket av köpmän och väckte mycken irritation hos Taube som förlorade inkomster och klagade hos regeringen. Men trots Taubes klagomål anlitades Beijers post av personer i hög ställning. Så anlitade till exempel drottning Kristina Beijers post när hon 1661 var på besök i Sverige. Taube var nu sjuklig och avgick den 13 september 1661, redan följande år avled han.

Nu skrev Beijer, den 20 december 1662, ett nytt avtal med kronan om arrende av postväsendet, bortsett från Östersjöprovinserna och de tyska provinserna. Beijer utnämndes den 15 december 1668 till hovråd och därmed upphörde hans postarrende. Samtidigt flyttades postväsendets högsta administration från Stockholms postkontor till kanslikollegiet. Beijer kvarstod dock som postmästare för Stockholms postkontor fram till sin död den 13 september 1669.

Johan von Beijer var från 1641 gift med Margareta Weiler, dotter till assessorn i Bergskollegium Hans Weiler, och blev i äktenskapet med henne far till åtta barn, däribland postdirektören Johan Gustaf von Beijer och Margareta, stammoder till ätten Rehnberg.

Källor

• Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
• Fredrik Ulrik Wrangel, Stockholmiana anteckningar III, Stockholm 1904

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Beijer, Johan von  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
• Forssell, Nils: Svenska Postverkets Historia, Stockholm, 1936

Vidare läsning

• Jacobson, G.: Johan von Beijer i Svenskt biografiskt lexikon (1922)