Berlin

För andra betydelser, se Berlin (olika betydelser).

Berlin
Stad
Centrala Berlin
Flagga Stadsvapen
Land	Tyskland
Delstat	Berlin
Flod	Spree
Höjdläge	34 - 115 m ö.h.
Koordinater	52°30′1″N 13°23′56″O
Area	891,54 km² (31 december 2008)
- storstadsområde	5 437,26 km² (31 december 2008)
Folkmängd	3 431 675 (31 december 2008)
- storstadsområde	4 427 508 (31 december 2008)
Befolkningstäthet	3 849 invånare/km²
- storstadsområde	814 invånare/km²
Grundad	1244
Borgmästare	Klaus Wowereit (SPD)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	10001-14199
Riktnummer	030
ISO 3166-kod	DE-BE
Bilregistrering	B
Berlin markerat på kartan över Tyskland.
Webbplats: www.berlin.de

Berlin är huvudstad i Tyskland och dess folkrikaste stad med 3,4 miljoner invånare (2009). Med förorter har staden 4,4 miljoner invånare. Berlin utgör förbundslandet Berlin och är med sina 892 kvadratkilometer Tysklands största stad till ytan.

Berlin är genom sitt kulturella och historiska arv en av Europas mest kända och besökta metropoler. Berlin är en betydande trafikknutpunkt och ett viktigt ekonomiskt och kulturellt centrum i Tyskland och Europa. Institutioner som universitet, forskningscentrum, teatrar, museer men också festivaler, nattlivet och arkitekturen i Berlin har ett världsrykte. Historiskt har Berlin varit huvudstad i flera tidiga historiska tyska stater, som Mark Brandenburg, Preussen, Tyska kejsardömet, Weimarrepubliken, Nazityskland och Östtyskland. Berlin är sedan 1991 det återförenade Tysklands huvudstad. Från krigsslutet hade Bonn fungerat som huvudstad i Västtyskland och Östberlin som huvudstad i Östtyskland.

Geografi

Berlin på natten.

Berlin ligger i Tysklands östra del, ungefär 90 kilometer väster om gränsen till Polen. Staden omsluts helt av förbundslandet/delstaten Brandenburg. Landskapet kring Berlin skapades under den senaste istiden och själva staden ligger i en sänka mellan platåerna Barnim och Teltow.

Genom sänkan rinner floden Spree och Berlins centrum ligger vid sänkans smalaste ställe. I Berlins västra delar mynnar Spree ut i floden Havel, som i sin tur rinner genom ett flertal sjöar. De flesta stadsdelarna ligger idag på de nämnda platåerna. Berlins högsta platå är Teufelsberg (115 meter över havet), som är en ansamling av rasmassor från andra världskriget, och Müggelberg (115 meter över havet) i stadsdelen Köpenick.

Historia

Berlin växte fram som en dubbelstad med namnet Berlin-Cölln. Staden Cölln fick stadsprivilegium år 1237 och låg på ön Spreeinsel i floden Spree, medan Berlin låg intill på fastlandet. År 1307 fick båda städerna ett gemensamt rådhus och senare lades namnet Cölln ner. Namnet Berlin uppstod troligtvis ur det slaviska ordet berl som betyder träsk.

Berlin blev år 1451 residensstad för Brandenburgs markgreve och kurfurste. Medlemmar av släkten Hohenzollern regerade i Berlin fram till 1918: först som markgrevar av Brandenburg, senare som kungar av Preussen och slutligen som tyska kejsare. Den lutherska reformationen genomfördes 1539 i Berlin. Under det trettioåriga kriget mellan 1618 och 1648 förstördes en tredjedel av Berlins bebyggelse och befolkningen minskade med hälften. Kurfursten Fredrik Vilhelm av Brandenburg lockade därefter många utlänningar till Berlin och staden växte snabbt.

Karta över Berlin från 1737.

Potsdamer Platz den 9 juli 1945. Berlin var en av flera städer i Tyskland som skadades svårt under andra världskrigets bombningar.

Fredrik I kröns år 1701 till kung av Preussen i Königsberg och Berlin blir rikets huvudstad. Senare ansluter sig några närliggande orter till Berlin och 1871 blir Berlin även huvudstad för det nya Tyska riket. Vid slutet av första världskriget omstöpte man i Berlin det Tyska riket till republik (den så kallade Weimarrepubliken). 1920 utvidgades staden till sin nuvarande storlek, ("Stor-Berlin").

1933 valdes Adolf Hitler till tysk rikskansler och senare Führer, med högkvarter i Berlin. Tre år senare stod Berlin värd för de olympiska spelen 1936. Nazisterna utnyttjade såväl olympiaden som Berlins 700-årsjubileum för sin politiska propaganda. Det fanns även planer att bygga om Berlin till Welthauptstadt Germania (världshuvudstaden Germania), men projektet fullföljdes inte på grund av andra världskriget.

Under andra världskrigets förstördes stora delar av Berlin genom flygbombningar och även under slutstriden. Röda armén intog slutligen Berlin 1945 och Tyskland kapitulerade. Berlin delades administrativt in i fyra sektorer mellan de allierade USA, Storbritannien och Frankrike samt Sovjetunionen. På grund av det spända politiska läget med de allierade genomförde Sovjetunionen åren 1948-1949 en blockad, den så kallade Berlinblockaden, av alla transporter genom den sovjetiska ockupationszonen i östra Tyskland till de allierades sektorer i västra Berlin. De allierade svarade med att försörja västra Berlin med kontinuerliga flygtransporter, den så kallade luftbron.

1949 delades staden i två delar. De amerikanska, brittiska och franska sektorerna bildade Västberlin som politiskt knöts till Förbundsrepubliken Tyskland eller Västtyskland, trots att den delen var avskärmad från övriga delar av Förbundsrepubliken Tyskland och låg isolerad inne i den Tyska demokratiska republiken eller Östtyskland. 1953 ägde Folkupproret i Östtyskland rum, vilket kulminerade i Berlin den 17 juni. Enligt befintliga källor dog minst 34 personer i demonstrationerna, som nedkämpades med militär och stridsvagnar, och ungefär 20 personer dog i andra sammanhang i anslutning till upproret. Flera personer dömdes till döden och avrättades i efterdyningarna av denna folkresning, som ännu inte är helt utredd. Den 13 augusti 1961 började Berlinmuren att byggas av östtyska trupper och polis. Från denna dag och fram till november 1989 bevakades gränsen av östtyska gränssoldater ur den nationella folkarmén NVA. USA:s president Kennedy besökte 1963 Berlin och höll det berömda talet "Ich bin ein Berliner". Även den senare presidenten Ronald Reagan besökte Berlin, och höll talet Tear down this wall - "riv denna mur".

Den kommunistiska regimen i Östtyskland föll 1989 på grund av kraftigt ökande opposition från folket och kort därefter började muren att rivas. Som följd av detta återförenades 1990 de tyska staterna och även de två delarna av Berlin. Det tyska parlamentet, förbundsdagen, beslutade 1991 att göra Berlin till huvudstad i det återförenade Tyskland. Beslutet var fullt genomfört 1999 och Tysklands Förbundsregering samt förbundsdag inrättades i Berlin från 1 september 1999.

Administrativ indelning

Se även Lista över städer i Berlin.

Se även Kategori:Stadsdelar i Berlin.

Berlin består av ett flertal äldre städer, förorter och byar, som efter hand vuxit samman och slagits samman till nya administrativa enheter inom Berlin, med den senaste reformen 2001. Av detta skäl sammanfaller Berlins historiska stadsdelar och de i dagligt tal använda kvartersnamnen inte alltid med den nuvarande administrativa indelningen i stadsdelsområden. Efter en reform som beslutades 1998 och som genomfördes den 1 januari 2001 består Berlin av 12 stadsdelsområden (Bezirk). Dessa är:

Berlins stadsdelsområden.

Stadsdelsområde	Invånare 31 maj 2008	Yta i km²
Charlottenburg-Wilmersdorf	317 276	64,72
Friedrichshain-Kreuzberg	269 027	20,16
Lichtenberg	258 870	52,29
Marzahn-Hellersdorf	248 902	61,74
Mitte	329 590	39,47
Neukölln	307 755	44,93
Pankow	365 965	103,01
Reinickendorf	241 642	89,46
Spandau	223 570	91,91
Steglitz-Zehlendorf	290 678	102,50
Tempelhof-Schöneberg	331 955	53,09
Treptow-Köpenick	238 590	168,42

Befolkning

Berlins befolkningsutveckling 1880-2006.

Berlin har idag omkring 3,5 miljoner invånare. Fram till 1600-talet var befolkningen i området kring Berlin inte så talrik och under trettioåriga kriget halverades stadens invånarantal. Kurfursten Fredrik Vilhelm av Brandenburg övertalade därför många hantverkskunniga hugenotter från Frankrike att invandra och sysselsätta sig i regionen. Från 1648 ökade Berlins befolkning från cirka 6 000 invånare till 57 000 invånare året 1709. År 1740 utnämndes Berlin till storstad och 1875 hade staden över en miljon invånare. På grund av Berlins ställning som administrativt och kulturellt centrum så lockades många tyskar och även utlänningar att bosätta sig i staden. Under mitten av 1800-talet och i samband med den industriella revolutionen invandrade många människor från Östeuropa, bland annat från Polen och Ryssland.

1920 blev många intilliggande städer och byar som var förut självständiga en del av Berlin och invånarantalet ökade till över fyra miljoner. På grund av andra världskriget minskade Berlins befolkning och låg därefter konstant mellan 3,1 och 3,5 miljoner invånare. Många valde dessutom att lämna Västberlin då stadens framtid var oviss och kom att ligga som en utsatt enklav i Östtyskland. Unga män från Västtyskland flyttade däremot till Västberlin på grund av att staden inte krävde värnplikt.

Med början från 1960-talet påbörjades en stor arbetskraftsinvandring av turkar till Västberlin, samtidigt som Östberlin tog emot ett stort antal vietnameser. Idag dominerar den turkiska delen av Berlins befolkning främst stadsdelen Kreuzberg. Från 1980-talet och framåt har invandrare även kommit till Berlin från Afrika och Mellanöstern. Precis som under 1800-talet har också en rysk minoritet åter vuxit fram i staden, tillsammans med flera andra befolkningsgrupper. Efter murens fall (räknat från 1991) lämnade 1,7 miljoner personer staden och samtidigt flyttade 1,8 miljoner från andra regioner till Berlin.

Storstadsområdet

Berlin är ett viktigt centrum för sysselsättning, handel, kultur och utbildning, vilket gör att många människor i den omgivande regionen dagligen pendlar in till staden och dess närmaste omgivningar. Stadens huvudsakliga pendlingsområde omfattar Berlin, Potsdam samt ytterligare 66 städer och kommuner, med totalt över 4,4 miljoner invånare. Större förorter är bland annat Potsdam samt Bernau bei Berlin, Falkensee, Königs Wusterhausen och Oranienburg.

Områdestyp	Areal (km²)	Invånarantal 31 december 2008	Densitet (inv/km²)
Kärnstäder (Berlin och Potsdam)	1 078,91	3 584 641	3 322,47
Kärnstädernas närområden	529,24	314 586	594,41
Närliggande pendlingsområden	3 829,11	528 281	137,96
Totalt	5 437,26	4 427 508	814,29

Politik

Reichstag

Kupolen på Riksdagshuset

Nya Bundeskanzleramt

Rotes Rathaus

Berlins parlament, representanthuset, kallas Abgeordnetenhaus von Berlin och i dagsläget har partierna SPD, CDU, Linkspartei, Bündnis 90/Die Grünen och Piratenpartei representanter i parlamentet. Sedan november 2011 styrs regeringen av en koalition mellan partierna SPD och CDU. Regeringen, Berlins senat, består av den regerande borgmästaren (tyska Regierender Bürgermeister) och upp till åtta senatorer. Nuvarande borgmästare är Klaus Wowereit.

1996 genomfördes en folkomröstning om ett förslag till sammangående med förbundslandet/delstaten Brandenburg. På grund av att förslaget röstades ner i Brandenburg är Berlin fortfarande ett självständigt förbundsland/delstat. Diskussionen kring förslaget pågår dock fortfarande, inte minst på grund av Berlins prekära ekonomiska situation.

Regerande borgmästare

(Till 1991 endast för Västberlin. För Östberlins överborgmästare samt för överborgmästare före 1948, se länken till huvudartikeln närmast ovan.)

• Ernst Reuter (SPD) 1948-1953
• Walther Schreiber (CDU) 1953-1955
• Otto Suhr (SPD) 1955-1957
• Willy Brandt (SPD) 1957-1966
• Heinrich Albertz (SPD) 1966-1967
• Klaus Schütz (SPD) 1967-1977
• Dietrich Stobbe (SPD) 1977-1981
• Hans-Jochen Vogel (SPD) 1981
• Richard von Weizsäcker (CDU) 1981-1984
• Eberhard Diepgen (CDU) 1984-1989, 1991-2001
• Walter Momper (SPD) 1989-1991
• Klaus Wowereit (SPD) 2001-

Sevärdheter

Siegessäule

Tiergarten

Brandenburger Tor, juni 2004

Potsdamer Platz

Unter den Linden, omkring 1900

Berliner Dom

Gedächtniskirche 2006

Charlottenburgs slott

Rester av Muren vid East Side Gallery

Klassiska sevärdheter

Brandenburger Tor byggdes mellan 1788 och 1791 efter ritningar av Carl Gotthard Langhans och står idag som en världskänd symbol för Berlin. Triumfbågen hämtar inspiration från propyléerna i Aten och kröns av en staty av Johann Gottfried Schadow, föreställande en quadriga vilken framförs av segergudinnan Victoria. Fram till återföreningen låg Brandenburger Tor vid gränsmuren mellan de bägge stadshälfterna. Väster om porten finns Berlins stora stadspark Tiergarten och monumentet Siegessäule som man även kan gå upp i. Strax norr om Brandenburger Tor ligger riksdagshuset samt alla nybyggda kvarter som inhyser de tyska regeringsdepartementen. Den 27 februari 1933 brann riksdagshuset med förödande politiska konsekvenser som följd, och låg även i ruiner 1945. Tysklands förbundspresident har sitt säte i Schloss Bellevue invid floden Spree. I öster ansluter paradgatan Unter den Linden, som sträcker sig fram till torget Schloßplatz och kyrkan Berliner Dom.

Längs Unter den Linden ligger även Madame Tussauds vaxkabinett, som också har en omdiskuterad figur av den kontroversielle Hitler. Andra platser av intresse är Bebelplatz, operan Deutsche Staatsoper som byggdes 1743 i rokokostil, Tysklands största bibliotek, den stora vapenkammaren (Zeughaus) som idag inrymmer Deutsches Historisches Museum samt kyrkan Hedwigs-Kathedrale som är säte för Berlins katolska stift. Här finns även Berlins första universitet, Humboldt-Universität, där många världskända tyska vetenskapsmän har studerat eller forskat. En bit längre söderut ligger torget Gendarmenmarkt med bl.a. ett konserthus och två kyrkor som under 1600-talet var centrum för stadens hugenotter.

Den välkända avenyn Kurfürstendamm (Ku'damm) erbjuder talrika hotell, affärer och restauranger. I den östra änden står Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche kvar med de stora skador som kyrkan fick under andra världskriget. I närheten hittar man KaDeWe (Kaufhaus des Westens), som är Europas näst största varuhus efter Harrod's i London. Området mellan KaDeWe på Wittenbergplatz förbi Breitscheidplatz och ner på Kurfürstendamm är det kommersiella centrat i västra Berlin. Många turister besöker även djurparken Zoologischer Garten som ligger bredvid järnvägsstationen med samma namn.

Runt Oranienburger Straße i stadsdelen Mitte levde före andra världskriget många judar och deras andliga centrum var synagogan från 1866. Byggnaden fick stora skador under Andra världskriget men återuppbyggdes. Norr om synagogan ligger Berlins äldsta judiska begravningsplats. Jüdisches Museum Berlin hittar man däremot i stadsdelen Kreuzberg. I närheten av Oranienburger Straße ligger torget Hackescher Markt med många restauranger, uteserveringar och evenemang.

Öster om floden Spree ligger det stora torget Alexanderplatz (i folkmun "Alex") med många affärer och restauranger. En välkänd mötesplats är världstidsklockan (Weltzeituhr) och alldeles bredvid reser sig TV-tornet (Fernsehturm), som med sina 368 meter Tysklands högsta byggnad. Alexanderplatz var centrum i Östberlin under DDR-tiden. Även Berlins parlamentsbyggnad (Rotes Rathaus) finns i området och kvarteret Nikolaiviertel tillhör stadens äldsta delar. Den som vill uppleva vardagen i den östtyska kommuniststaten DDR hittar till DDR-Museum. I hotellet SAS Radisson kan man åka hiss igenom ett jättestort akvarium. I dagsläget är trendiga Prenzlauer Berg med affärsgatan Schönhauser Allee samt även Friedrichshain i östra Berlin några av de mest populära stadsdelarna.

Potsdamer Platz anlades under Fredrik Vilhelm I av Preussen och var länge en knutpunkt för de större vägarna mellan Berlins olika delar. Andra världskrigets bombningar lade området i ruiner och under fyrtio år låg det helt öde i det så kallade ”ingenmansland” invid Berlinmuren. Idag ser man murens sträckning genom en linje med gatstenar som har placerats i asfalten. Under 1990-talet började Potsdamer Platz åter att resa sig med nya postmodernistiska skyskrapor och shoppingcenter i betong och glas. Området har blivit Berlins eget ”Manhattan”, med bl.a. det spektakulära Sony Center, och ännu fler byggnader är under uppförande. I närheten hittar man Topographie des Terrors som är en utställning om nazismens brott.

I området mellan Potsdamer Platz och Pariser Platz, där Brandenburger Tor är beläget, ligger det enorma Denkmal für die ermordeten Juden Europas. Det är ett spektakulärt minnesmärke över Europas mördade judar, bestående av ett stort antal rektangulära betongblock. Längs gatan In den Ministergärten ligger flera tyska förbundsländers/delstaters representationskontor. I det östra hörnet av samma gata visar en skylt var under de intilliggande bostadshusen Hitlers bunker fortfarande döljer sig. Närmaste tunnelbanestation heter Mohrenstraße och det påstås att perrongen är utsmyckad med röd marmor från Hitlers ökända nya rikskansli, som revs efter andra världskriget.

Av Berlinmuren finns idag bara några korta avsnitt kvar. Mest känd är sträckan mellan Warschauer Straße och Ostbahnhof, som bär namnet East Side Gallery och är utsmyckad med målningar av olika konstnärer. Den berömda gränsstationen Checkpoint Charlie har monterats ned från sitt ursprungliga läge och står nu utanför Mauermuseum, som visar alla flyktförsök under och över muren, på Friedrichsstraße.

I stadsdelen Charlottenburg finns Charlottenburgs slott med en stor park i anslutning samt Berlins Olympiastadion från 1936. Bredvid slottet Charlottenburg finns även flera mindre slott i stadsdelen Zehlendorf. Dessa blev 1990 tillsammans med olika slott kring staden Potsdam upptagna på Unescos världsarvslista. Andra världsarv i staden är Berlins modernistiska bostadsområden som består av 6 olika kvarter samt Museumsinsel (se under museer).

Loxx Miniatur Welten är en utställning med ett Berlin uppbyggt i miniatyr med modelljärnvägar och ligger på plan 4 i shoppinggallerian Alexa, nära Alexanderplatz.

Shopping

KaDeWe

I väst finns Berlins största och längsta shoppingboulevard Kurfürstendamm. Centrumet på denna gata ligger vid Minneskyrkan. Även närliggande gator såsom Uhlandstrasse och Fasanenstrasse har mycket shopping. På Tauentzienstrasse finns även Europas näst största varuhus KaDeWe. Friedrichstrasse är den största affärsgatan i stadsdelen Mitte. I östra Berlin, i närheten av Alexanderplatz finns Berlins största inomhusgalleria Alexa Shoppingcenter i fem plan samt även varuhuset Galeria Kaufhaus. Östra Berlins präktigaste shoppingboulevard är Schönhauser Allee som även den har en stor inomhusgalleria. Mycket shopping finns även vid Potsdamer Platz och gallerian Arkaden. I södra Berlin är Schlosstrasse den längsta shoppinggatan. Ett av de större affärscentrumen i södra Berlin är Mehringdamm. På torg och närliggande gator finns mycket att välja på. Gropiuspassagen vid Johannisthaler Chaussee är en av Berlins största gallerior. I väst finns även Wilmersdorfer Strase med flera butiker samlade. Second hand och lite mer udda affärer finns i Kreuzberg. I norra Berlin finns en lång shoppinggalleria vid station Gesundbrunnen.

Parker

I Berlins östra och västra stadsdelar finns stora skogsområden och i stadens centrum förekommer stora parkanläggningar. Vid de flesta gator finns träd längs vägkanten och på så sätt är Berlin en förvånansvärt grön stad.

Tiergarten är med 210 hektar Berlins största park och ligger väster om Brandenburger Tor. Parken var tidigare en skog där preussiska adelsmän red eller jagade. Under Fredrik II av Preussen blev området omgestaltad och liknar idag mer en trädgård. Parken genomskärs från öst till väst av en stor väg, Straße des 17. Juni, som korsar vid rondellen Großer Stern några mindre vägar. I rondellens mitt står minnesmärket Siegessäule som restes efter Tysklands enande och de tre krig som fördes 1864-1871. Straße des 17. Juni var under många år platsen där technofestivalen Love Parade ägde rum.

En annan betydande parkanläggning är Treptower Park i Berlins sydöstra delar. I denna park ligger ett stort sovjetiskt monument över stupade soldater i röda armén under andra världskriget.

Ett viktigt rekreationsområde är Berlins botaniska trädgård i stadsdelen Dahlem. Med en yta av över 43 hektar och ungefär 22 000 olika växter är denna park Europas största botaniska trädgård. Här finns även världens största växthus. Byggnaden är 60 meter lång, 30 meter bred och 25 meter hög.

Populära mål i Berlins närhet

Sydväst om Berlin ligger den gamla preussiska kungliga residensstaden Potsdam, vars palats och parker av Unesco utnämnts till världsarv.

Söder om Berlin ligger det stora och oerhört populära grönområdet Spreewald, som bl.a. erbjuder rogivande båtfärder genom lummig växtlighet på smala kanaler samt god mat och dryck på otaliga idylliska små platser.

Norr om Berlin ligger äventyrsbadet TURM i staden Oranienburg samt även Sachsenhausen, ett av de koncentrationsläger som nazisterna upprättade.

Söder om Berlin finns Europas största äventyrsbad och nöjeskomplex, Tropical Islands, i orten Brand samt äventyrsbadet Spreewelten i Lübbenau, där man kan bada med pingviner.

När berlinarna vill bada utomhus och roa sig med vattensporter beger de sig gärna till Wannsee.

Kommunikationer

Berlin Hauptbahnhof

Berlins pendeltåg

Berlins tunnelbana

Berlin har ett av världens mest utbyggda kollektivtrafiksystem med pendeltåg, tunnelbana, spårvagnar och bussar. Hela systemet liknar ett spindelnät med många knutpunkter mellan de olika linjerna.

Några år testades i Berlin den så kallade M-Bahn (Magnetbahn).

Pendeltåg (S-bahn)

Berlins pendeltåg kallas för S-Bahn (Stadtbahn). Namnet kommer ursprungligen från banan som går genom centrala Berlin och som har samma namn, Stadtbahn. Stora stationer är bland annat Zoologischer Garten, Berlin Hauptbahnhof (Europas största centralstation och tillika världens modernaste centralstation), Alexanderplatz, Potsdamer Platz samt Ostbahnhof. I nord-syd riktning går flera pendeltågslinjer i en lång tunnel genom centrala staden. Runt innerstaden går pendeltåglinjer i en ringbana som kallas Ringbahn. Berlins pendeltågsnät är ett av världens största med sina 15 linjer.

Tunnelbana (U-bahn)

Berlins tunnelbana kallas för U-Bahn (Untergrundbahn) och är också den en av världens största med sina 10 tunnelbanelinjer. Stora knutpunkter är Zoologischer Garten, Alexanderplatz, Nollendorfplatz och Wittenbergplatz. Den senaste linjen går mellan Berlin Hauptbahnhof och Brandenburger Tor.

Spårvagn (Tram)

Berlins spårvagnar (Tram eller Straßenbahn) går främst i östra Berlin men det finns några få linjer som går in i västra delen av Berlin. Stora knutpunker är Hackescher Markt och Alexanderplatz. Berlin har 22 spårvagnslinjer.

Tåg

Berlins nya centralstation Berlin Hauptbahnhof är stadens knutpunkt för tåg till olika destinationer runt om i Europa. Centralstationen stod klar våren 2006 och är en av de största i Europa. Vad som kännetecknar den nya stationen är att den till stor del täckt av glas och att den delvis bedrivs med en solenergianläggning som är inbyggd i fasaden.

Motorvägar

Treptowers och Molekylmännen

I Berlins västra delar finns en halvcirkelformad motorväg som ligger fullständig i tätt bebyggda områden. Utanför staden ligger Berliner Ring som går i en ring runt Berlin. Mellan dessa motorvägar finns olika förbindelser. En anmärkningsvärd motorväg i Berlin är motorvägen A115 som också har nummer E51. Denna motorväg är känd under namnet AVUS och räknas ofta som världens första motorväg. Den planerades redan 1907 och bygget av denna påbörjades 1913. Bygget blev något försenat och den öppnade 1921. AVUS används fram till 1998 tidvis som racerbana.

Flygplatser

Berlin hade fram till 30 oktober 2008 tre internationella flygplatser: Berlin-Tegel (TXL), Schönefeld (SXF) och Berlin-Tempelhof (THF). Den sistnämnda stängdes enligt tidigare beslut i stadens senat. Under tiden fram till murens fall 1989 nyttjades Berlins flygplatser endast av segermakterna: Tegel (fransk), Schönefeld (sovjetisk), Tempelhof (amerikansk) och ytterligare en liten flygplats Gatow (engelsk). Gatow lades ner 1994 och hyser idag bl. a. ett flygmuseum.

2006 inleddes utbyggnaden av Schönefeld till Berlins nya internationella storflygplats Berlin Brandenburg International (BBI) - planerat klar i mitten av 2012. Denna flygplats kommer att bli en av Europas största och är tänkt att ersätta de nuvarande flygplatserna. En ny pendeltågslinje samt en ny tunnelbanelinje planeras att dras fram mellan Berlin Hauptbahnhof och flygplatsen. I Berlins stadsdel Johannisthal fanns en numera nedlagd flygplats som var Tysklands första, se Johannisthals flygplats.

Kultur

Konserthuset på Gendarmenmarkt

Berlin är idag en av Europas mest vitala storstäder, som trots stora ekonomiska problem, hela tiden förnyar sig och skapar utrymme för innovativ kultur och kreativa samspel mellan konst- och kulturformer. Berlins stora fördel gentemot många andra städer är att kulturen i Berlin växer underifrån - de folkliga och de kommersiella kulturformerna är vitalare än någonsin samtidigt som de offentliga kulturinstitutionerna är traditionellare än någonsin och brottas med många problem, flera av ekonomisk art.

Teater, film, musik

Berlinale

Neues Museum, Nefertiti

Berlin är känt för sina talrika teaterhus och mindre scener. Bland de mest kända finns Berliner Ensemble, Berliner Volksbühne, Schaubühne am Lehniner Platz och Deutsches Theater Berlin. Det finns dessutom tre operahus, Staatsoper, Deutsche Oper och Komische Oper. Varje år äger i Berlin de internationella filmfestspelen, Berlinale rum, där guldbjörnen delas ut. Utöver Berlinfilharmonikerna och Berlins symfoniorkester finns flera andra orkestrar och körer i staden. Dessa orkestrar och körer uppträder ofta tillsammans i konserhuset, i filharmonin eller i andra byggnader i Tyskland eller på turnéer runt om i världen. I Berlins sångarförbund finns 236 amatörkörer med tillsammans 10 000 medlemmar.

Museer

Bodemuseum

Det finns ett stort antal museer i Berlin. Redan 1841 bestämdes att den så kallade museiön (Museumsinsel) som omges av Spree och Kupfergraben skulle vigas åt konst och filologi. Ett flertal museer uppstod där med åren av vilka Pergamonmuseet hör till de mest kända. Dessa museer ställer framför allt ut exponat från antiken. Andra museer på museiön är Altes Museum, Neues Museum, Alte Nationalgalerie och Bodemuseum. Området blev 1999 upptagen på Unescos världsarvslista.

Även utanför museiön finns talrika övriga museer. Det är konstmuseer som Neue Nationalgalerie och Gemäldegalerie och arkitekturmuseet Bauhaus-Archiv. Judiska museet visar en stående utställning om 2000 år av judisk-tysk historia och i stadsdelen Dahlem finns talrika etnologiska museer. I stadsdelen Lichtenberg har ett Stasi-museum upprättats. Museet vid Checkpoint Charlie är även känt som "murmuseum" och dokumenterar den tyska delningens historia. Deutsches Technikmuseum Berlin är ett mycket påkostat teknikmuseum, i stadsdelen Kreuzberg.

Sport

Olympiastadion.

I Berlin finns ett stort antal idrottsföreningar. De flesta är avsedda för den allmänna befolkningen men det finns även professionella föreningar. Här kan fotbollsföreningarna Hertha BSC och 1. FC Union Berlin, ishockeyföreningen Eisbären Berlin, handbollsföreningen Füchse Berlin, basketföreningen Alba Berlin och föreningen Berlin Thunder för amerikansk fotboll nämnas. I Tysklands högsta volleybollserie finns till och med tre föreningar från Berlin. Standen har även ett lag i högsta serien (1.Bundesliga) i innebandy, SG Eisbären/SGBA Tempelhof.

Stora årliga evenemang är Berlin-Marathon, finalen av tyska fotbollscupen (DFB-Pokal) och idrottsgalan Internationales Stadionfest. Berlin var arrangörsort vid de olympiska sommarspelen 1936 och 1974 var Berlin en av värdorterna under VM i fotboll. Finalen och några gruppspel av Fotbolls-VM 2006 spelades på Berlins Olympiastadion, vilket är den största idrottsarenan i hela Tyskland. Arenan genomgick omfattande restaureringar lagom till VM 2006. 2009 hölls Friidrotts-VM i Berlin.

Nattlivet

Friedrichshain

Berlin är vida känt för sitt intensiva och översvallande nattliv med klubbar och barer som i många fall är öppna intill sena morgontimmar, även så på vardagar. Det finns mängder av klubbar med högst varierande utbud, stil och musik. Berlin annses i många kretsar vara technomusikens huvudstad. I staden finns tillexempel klubben Tresor. De östra stadsdelarna Prenzlauer Berg, Friedrichshain och Mitte, som efter murens fall genomgått en omfattande stadsförnyelse och restaurering, utgör några av stadens främsta nöjes- och nattlivscentra. Tidigare samlades årligen över en miljon människor, främst ungdomar, från hela Europa till världens största techno/rave/house festival - Love Parade. Denna har dock från 2007 åtminstone tillfälligt flyttats från Berlin och kommer de närmaste åren istället att äga rum i olika städer i Ruhrområdet.

Fetischer

Berlin är även ett Mekka för alla som gillar olika typer av sexuella fetischer. Få städer i världen har lika många fetischklubbar med så många olika inriktningar. Redan på 1920-taler blev Berlin känt för sitt dekadenta nattliv. Berlin har flera fetischaffärer såsom RoB, MrB samt gummibutiken Blackstyle. Varje år hålls fetischfestivalen Berlin Fetish Weekend, Folsom Europe Berlin samt BLF:s Easter in Berlin. Icke att förglömma den relativt nytillkomna German Fetish Ball (GFB) som hålls i tre dagar under pingsthelgen. Då bjuds på både fester och mässor. En stor utställning som kallas Fetisch Area, ingår varje år i världens största erotikmässa, Venus Berlin.

Homosexualitet i Berlin

Berlin anses vara något av en huvudstad för homo/bi/transkretsen. Enligt Spartacusguiden har Berlin flest antal gayställen av alla världens städer. Berlins största gaykvarter ligger vid tunnelbanestationen Nollendorfplatz i västra Berlin. I östra Berlin finns det flest gayställen vid tunnelbana/pendeltåg Schönhauser Allee. Denkmal für die im Nationalsozialismus verfolgten Homosexuellen är ett minnesmärke i Tiergarten för alla homosexuella som förföljdes under Nazityskland. I södra Berlin ligger många gayställen i Kreuzberg (Görlitzer Bahnhof eller Kottbusser Tor) och vid Mehringdamm. Vid Mehringdamm ligger Schwuz - en av Berlins mest kända klubbar. Här finns även Schwules Museum (gaymuseum). Även vid Hermannplatz finns flera gaybarer.

Utbildning och forskning

Humboldt-Universität zu Berlin

Universitet

• Freie Universität Berlin
• Humboldt-Universität zu Berlin
• Technische Universität Berlin
• Charité, är Europas största universitetssjukhus är en del av Humboldt-Universität zu Berlin och Freie Universität Berlin
• Universität der Künste

Högskolor

• Fachhochschule für Technik und Wirtschaft Berlin
• Technische Fachhochschule Berlin
• med flera

Näringsliv

Ett stort problem för Berlin under senare år har varit bristen på stora industrier och staden har en hög arbetslöshet. Många av de industrier som tidigare fanns i Östberlin har försvunnit. Det som tidigare var Västberlin hade efter Andra världskriget svårt att attrahera stora företag att etablera sig på grund av det geografiska läget. Ett undantag är den stora läkemedelskoncernen Schering som varit kvar i Berlin genom alla år. Andra företag lämnade delvis Berlin, bland annat Siemens som grundades här flyttade huvudkontoret till München. Siemens har dock kvar stora delar i Siemensstadt. En tidigare storindustri var Borsig som idag förlorat sin roll. Sedan 1969 tillverkar BMW sina motorcyklar i Berlin.

Sedan Berlin återförenats och blivit huvudstad har flera storkoncerner flyttat sina huvudkontor hit. Statliga departement har flyttat från Bonn. Arbetsmarknaden i Berlin finns i huvudsak inom tjänstesektorn.

Högtalartillverkaren ADAM Audio och förlaget Axel Springer AG är baserad i Berlin.

Kända personer från Berlin

Bland de personer som har levt och verkat i Berlin finns politiker som förbundspresidenten Theodor Heuss, Willi Stoph som var en av Östtysklands statsöverhuvuden, rikskanslern och mottagaren av Nobels fredspris Gustav Stresemann. Konstnärer som Martin Gropius, Käthe Kollwitz, Bauhausskaparen Walter Gropius, impressionisten Max Liebermann och Berlinkarikatyristen Heinrich Zille, Adolph Menzel som skapade många historiska målningar verkade i staden. Författare som Anna Seghers, Nelly Sachs och Alfred Döblin, skådespelerskan Marlene Dietrich, dirigenten Herbert von Karajan, sångaren Dietrich Fischer-Dieskau och vetenskapsmän som Alexander von Humboldt och Rudolf Virchow, filmregissören Carl Heinz Wolff. Även mindre kända som Christiane Vera Felscherinow som är känd för sin biografi om sitt liv som prostituerad vid Bahnhof Zoo.

Vänorter

Enligt Berlins webbplats från 29 oktober 2008:

	Los Angeles, USA (sedan 1967)		Budapest, Ungern (1991)		Tokyo, Japan (1994)
	Paris, Frankrike (1987)		Bryssel, Belgien (1992)		Buenos Aires, Argentina (1994)
	Madrid, Spanien (1988)		Jakarta, Indonesien (1993)		Prag, Tjeckien (1995)
	Istanbul, Turkiet (1988)		Tasjkent, Uzbekistan (1993)		Windhoek, Namibia (2000)
	Moskva, Ryssland (1990)		Mexico City, Mexiko (1993)		London, Storbritannien (2000)
	Warszawa, Polen (1991)		Peking, Kina (1994)

• några stadsdelsområden har egna vänorter

Se även

• Berlinmuren
• Berlins Olympiastadion
• Berlin Love Parade
• Berlinerbroderi
• Filmpark Babelsberg - Tysklands egna Hollywood i Potsdam, sydväst om Berlin

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Berlin.
  Bilder & media
• www.berlin.de¨
• Svensk guide till Berlin
• Svensk sida om Berlin
• Dmoz - Berlin
• sida om Östberlin (tyska/engelska)
• Karta över Berlins kollektivtrafik
• Fotoshow: Berlin i det 20. århundrade (tyska)