Johanna Eleonora De la Gardie
| Johanna Eleonora De la Gardie | |
 | |
| Född | 26 juni 1661[1][2] Hamburg[1] |
|---|---|
| Död | 27 december 1708[1][2] (47 år) Stockholms stad[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Hovdam[1][2], författare[1], poet[2] |
| Make | Erik Stenbock |
| Barn | Beata Elisabeth Stenbock (f. 1693)[3] Fredrika Vilhelmina Stenbock (f. 1701)[3] |
| Föräldrar | Pontus Fredrik De la Gardie[1][2] Beata Elisabet von Königsmarck[2] |
| Släktingar | Ebba Maria De la Gardie (syskon)[1][2] |
| Redigera Wikidata | |
Johanna Eleonora De la Gardie, född 26 juni 1661 i Hamburg, död 27 december 1708 i Stockholm, var svensk grevinna, författare, poet och hovdam.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hon var dotter till greve Pontus Fredrik De la Gardie och Beata Elisabet von Königsmarck. Hon fick en "lärd" bildning med sin syster Ebba Maria De la Gardie, som även hon var omtalad för sin bildning och sin poetiska talang, och sina kusiner Amalia Wilhelmina Königsmarck och Maria Aurora Königsmarck. Johanna Eleonora De la Gardie blev hovfröken hos drottning Ulrika Eleonora den äldre 1680. Både hon och systern uppges som nära vän till och gunstling hos Ulrika Eleonora, men hon var även vän med drottning Hedvig Eleonora.
Under vintern 1683-84 uppfördes den svenska urpremiären av Iphigenie av Racine av en grupp kvinnliga amatörer vid hovet under beskydd och uppmuntran av den svenska drottningen, Ulrika Eleonora. Johanna Eleonora De la Gardie spelade Iphigenie, Amalia Wilhelmina Königsmarck Achilles, Aurora Königsmarck Clitemnestre, Augusta Wrangel Agamemnon och Ebba Maria De la Gardie Eriphile.[4] Detta var troligen den första pjäs som uppfördes exklusivt av kvinnor i Sverige.[5]
Hon gifte sig i Hamburg år 1691 med sin kusin, generallöjtnanten greve Erik Gustaf Stenbock, och följde honom till England, där de var bosatta till 1697, då de återvände till Sverige: under tiden i England blev hon vän till Maria II av England.
Hon skrev Portrait d’Ismène, "en fransysk pastoral i bunden och obunden stil", en minnesteckning över Ulrika Eleonora, samt N:o 225 i Stockholms Gesangbuch: "Weich, Falsche Welt". Hon finansierade andra författare och poeter och uppges som lärare, inspiratör, och gynnare av statsrådet och författaren Samuel Triewald, som en tid var informator i hennes hushåll.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 8, Märta Berendes, Ebba Maria och Joh. Eleonora De la Gardie, Amalia Wilh. och Maria Aurora von Königsmark, Thorsten Rudeen samt Carl och Ulrik Rudenschöld. Upsala: Hanselli. 1867. sid. 35-50. Libris 600769. https://runeberg.org/svsf/8/0039.html
Psalmer[redigera | redigera wikitext]
- Dödens makt och tyranni, eventuellt skriven av Magnus Gabriel De la Gardie.[6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- De la Gardie, Johanna Eleonora i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- De la Gardie, Johanna Eleonora i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- P. Hanselli: , Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin, Volym 18
- A. Munthe: Johanna Eleonora De la Gardie i Svenskt biografiskt lexikon (1931), urn:sbl:17380, hämtad 2015-12-11.]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h] Axel Munthe, Johanna Eleonora De la Gardie, s. 724, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Johanna Eleonora De la Gardie 1661-06-26 — 1708-12-27 Poet, hovdam, läst: 31 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Samlaren / 21:a årgången. 1900
- ^ Lars Löfgren (2003). svensk teater. Stockholm: Natur och Kultur. Sid. 46. ISBN 91-27-09672-6
- ^ 1. Beredelse Psalmar emot döden i Projekt Runeberg
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
|