Johannes Andersson i Lysvik

Från Wikipedia
Johannes Andersson i Lysvik
Andersson i Lysvik fotograferad 1882 av
Axel Rudin.
Född14 april 1834[1]
Brunskogs församling[1], Sverige
Död4 juli 1917[2][1] (83 år)
Kristinehamns församling[2][1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1], folkskollärare[2][1], klockare[2][3]
Befattning
Andrakammarledamot, Fryksdals domsagas nedre tingslags valkrets (1882–1887)[1]
Andrakammarledamot, Fryksdals domsagas valkrets (1891–1899)[1]
Politiskt parti
Gamla lantmannapartiet ()[1]
politisk vilde ()[1]
Bondeska diskussionsklubben ()[1]
Redigera Wikidata

Johannes Andersson (i riksdagen kallad Andersson i Lysvik), född 14 april 1834 i Gryttom, Brunskogs socken, Värmlands län[4], död 4 juli 1917 i Kristinehamns församling, Värmlands län[5], var en svensk folkskollärare och politiker.

Johannes Anderssons föräldrar var bonden och nämndemannen Anders Pehrsson och hans hustru Brita Jansdotter. Johannes Andersson tog folkskollärareexamen och kantorsexamen i Karlstad 1859, och var folkskollärare i Alster 1859–1866 och därefter organist och klockare i Lysvik 1866–1895.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren i två omgångar: 1882–1887 för Fryksdals domsagas nedre tingslags valkrets och 1891–1899 för Fryksdals domsagas valkrets. I riksdagen tillhörde han Gamla lantmannapartiet 1891–1894, varefter han betecknade sig som vilde 1895–1897 innan han 1898 anslöt sig till Bondeska diskussionsklubben. Han var bland annat suppleant i bevillningsutskottet 1891–1894. Som riksdagsledamot engagerade han sig bland annat i skolfrågor och för ökad livsmedelskontroll[6] I riksdagen skrev han 27 egna motioner, bland annat om spritdrycksförsäljning, lagstadgad undersökning av importerat fläsk och kött samt "s k konserver" (1883), kungliga teatrarnas avskaffande[7]. Flera motioner behandlade anslag till lärarlöner[8] , nytt tullsystem och ökad bevillning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 382

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 382, Andersson i Lysvik, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Kristinehamns kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VA/13289/F I/9 (1907-1922), bildid: 00035869_00157, sida 153, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 25 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens protokoll 1891. Andra Kammaren. N:o 1., CO9O1, läst: 5 april 2022, ”Klockaren Johannes Andersson i Lysvik.”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brunskog(S) församlings födelsebok CI:3 sida 353 Arkiv Digital
  5. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  6. ^ Riksdagsdokument CQ2O56 / txt filformat - Motioner i Andra Kammaren, N:o 56 , 26 januari 1893 - Af herr J. Andersson i Lysvik, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utsträckt rätt för sterbhusdelegare att erhålla gemensam expedition i lagfartsärenden.
  7. ^ Riksdagsdokument CG2O89 / txt filformat - Motion 1883:89 Andra kammaren , 27 Januari 1883 - Af Herr Johan Andersson i Lysvik: Om inställande af Kongl. teatrarnes verksamhet för statens räkning samt användande af teaterbyggnaderna och deras tomter för andra statens ändamål.
  8. ^ Riksdagsdokument CK2U81 / txt filformat - Motion 1887:81 Andra kammaren , 14 maj 1887. - Af herr J. Andersson i Lysvik, om ökadt statsbidrag till lärarepersonalen vid mindre folkskolor m. m