Karlstad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Karlstad (olika betydelser).
Koordinater: 59°23′N 13°32′Ö / 59.383°N 13.533°Ö / 59.383; 13.533
Karlstad
Tätort
Centralort
Residensstad
Stiftsstad
Karlstad court.jpg
Land  Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Karlstads kommun
Församlingar Karlstads domkyrkoförsamling, Norrstrands församling, Västerstrands församling
Koordinater 59°23′N 13°32′Ö / 59.383°N 13.533°Ö / 59.383; 13.533
Area
 - tätort 3 030,63 hektar (2010)[1]
Folkmängd
 - tätort 61 685 (2010)[2]
 - kommun 87 797 (2014)[3]
Befolkningstäthet
 - tätort 20 inv./hektar
Grundad 1584
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Karlstad
Postnummer 65X XX
Riktnummer 054
Tätortskod 5704
Karlstads läge i södra Sverige
Red pog.svg
Karlstads läge i södra Sverige

Karlstad (uttal: ['kɑːɭsta]), i äldre tid stavat Carlstad, är en tätort i Värmland, belägen vid Vänerns norra strand. Karlstad är centralort för Karlstads kommun, residensstad för Värmlands län och stiftsstad för Karlstads stift samt sedan 1999 universitetsstad. Karlstad är Sveriges 17:e största tätort med &&&&&&&&&&061685.&&&&&061 685 invånare (2010)[2]. I Karlstads kommun bor det &&&&&&&&&&087797.&&&&&087 797 invånare. (2014)[3]

Karlstad, eller Tingvalla som det hette då, har varit en viktig handelsplats sedan vikingatiden. 1584 fick orten stadsrättigheter av Karl IX, som även gav staden dess nuvarande namn.[4] Karlstad ligger vid den övre sidan av Vänerns strand, på ett deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Värmland är känt som skaldernas landskap och i Karlstad har flera av dem verkat. En av de mest uppskattade är Gustaf Fröding. Karlstads symbol är en glad sol, bekant genom statyn med det namnet, 'Sola i Karlstad', rest över en populär servitris på ett av stadens värdshus.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karlstad ligger på delar av Klarälvens delta och också delvis vid Vänern. Deltat breder ut sig – förutom i Karlstad, också i Karlstads omgivningar, söder om staden, ner till bland annat Skoghall. En av älvarmarna (den västra) omger den ö (Tingvallaön) centrala Karlstad är byggt på. Deltat leder till att det finns mycket vatten i staden i form av olika älvarmar, sjöar och vikar på grund av ett typfall av korvsjöbildning. Deltalandskapet leder också till att landskapet vid älvarmarna är förhållandevis platt, men det finns en del höjder och höjdformationer i staden, som inte har koppling till älvens avlagringar. Det gäller särskilt norr och öster om deltat, liksom söder om deltat på Hammarö. Domkyrkan ligger dessutom på en högre punkt (det så kallade Lagberget) på Tingvallaön mitt i deltat, mellan alla älvarmar.

Tätorten sträcker sig över en yta på 3031 hektar (2010), vilket ger en befolkningstäthet på &&&&&&&&&&&02035.&&&&&02 035 invånare per kvadratkilometer.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Denna gamla karta över Karlstad från före branden 1865, från Värmlandsarkiv, visar de trängre gatorna och torgen i det gamla Karlstad[5]
Karlstad på 1600-talet i Suecia Antiqua et Hodierna.
Karlstad på 1860-talet.
Xylografi ur bildverket Nordiska taflor 1866.
Huvudartikel: Karlstads historia

Karlstads stad grundades år 1584 av Karl IX och hade då bara 45 hushåll. Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Efter branden 1865 har det historiska centrala Karlstad byggts upp med ovanligt breda gator i ett rutnätsmönster och ett mycket stort torg. Meningen är att brandgator skall hindra elden att sprida sig om det skulle bli en stor brand.

I Karlstad hölls Karlstadskonferensen 1905, där unionen mellan Sverige och Norge upplöstes.

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

Fram till den 31 juni 1994 fanns Värmlands regemente och försvarsområde (I 2/Fo 52) och Värmlandsbrigaden (IB 2) i Karlstad, lokaliserade till Kasernhöjden. Förbanden kom genom försvarsbeslutet 1992 att samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente (A 9) och Artilleriets skjutskola (ArtSS) inom Kristinehamns garnison. Staden har även rymt ett antal viktigare militära staber som Bergslagens militärområdesstab (Milo B) och 16.arméfördelningensstaben, vilka var lokaliserade till fastighetskomplexet Karolinen.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Karlstads stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Karlstads socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1934 Karlstads socken/landskommun och 1967 Östra Fågelviks socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Karlstads kommun med Karlstad som centralort.[6]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1934 till Karlstads stadsförsamling och Karlstads landsförsamling, och från 1934 till 1962 till Karlstads församling. 1962 delades denna i Karlstads domkyrkoförsamling och Norrstrands församling. 1992 utbröts så Västerstrands församling.[7]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Karlstads rådhusrätt. Från 1971 till 2005 ingick orten i Karlstads tingsrätts domsaga och den ingår från 2005 i Värmlands tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Vid mitten av 1800-talet var Karlstad en relativt stor stad, jämfört med resten av Sverige, med ca 3 500 invånare. Genom den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet ökade Karlstads befolkning kraftigt, från 8 716 invånare 1890, till 20 911 1930, blev det en ökning på ca 140 procent. Under industrins nedgång på den andra hälften av 1900-talet minskade ökningen av befolkningskurvan ned till mer blygsamma nivåer[9]. På senare år har efterfrågan på bostäder ökat och kommunen planerar stora nya bostadsområden vid Järpetan, Stockfallet, Zakrisdal, Välsviken och Eriksberg[10].

Kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998 hade visionen "Karlstad 100 000". Denna vision talar om att hela Karlstads kommun skulle uppnå 100 000 invånare. Kommunen hade då knappt 80 000 invånare[11], dagens folkmängd ligger runt 87 000 invånare[12], vilket är en ökning på ca 7,5 procent. I januari 2008 omarbetade man visionen till "Livskvalitet Karlstad 100 000". Anledningen till omarbetningen var att man ville förtydliga att visionen leder till ökad livskvalitet, och att tillväxten ger mer arbeten, ökad välfärd och en långsiktig hållbar livsmiljö[13].

Befolkningsutvecklingen i Karlstads tätort
År Invånare
1800
  
2 165
1810
  
2 219
1820
  
2 583
1830
  
2 676
1840
  
3 108
1850
  
3 807
1860
  
4 514
1870
  
5 608
1880
  
7 772
1890
  
8 716
1900
  
11 869
1910
  
17 192
1920
  
19 248
1930
  
20 911
1940
  
28 878
1950
  
35 625
1960
  
42 710
1970
  
52 044
1980
  
51 867
1990
  
52 933
2000
  
56 480
2005
  
58 544
2010
  
61 685
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2010, Historisk statistik för Sverige.



Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Fördjupningsartikel: Lista över stadsdelar i Karlstad

Utöver att det finns en mängd stadsdelar i Karlstad sker, som i många andra städer, en utvidgning av huvudorten så att mindre närliggande tätorter upptas i området.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Karakteristiska orange bussar på Stora torget i Karlstad. Bakom skymtar Karlstads rådhus
Järnvägsstationen i Karlstad

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Området kring Karlstad är en mycket viktig knutpunkt för Värmlands vägnät. Genom Karlstad passerar E18 som stadsmotorväg, vilken invigdes 1967, och fortsätter sedan österut till Skattkärr med en motorväg som öppnades 2008. Västerut mellan Bergvik och Björkås planeras även där motorväg inom de närmsta åren[14].

Riksvägarna 61, 62 och 63 samt den primära länsvägen 236 har sin början i Karlstad. Standarden på dessa vägar inom Karlstads tätort är 2+1-väg på väg 61 och 62, bred landsväg, separerad från bebyggelse, på väg 63 och fyrfältsväg, dock ett avsnitt vanlig väg genom bebyggelse, på väg 236.

Buss[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Karlstadsbuss

Värmlandstrafik driver omfattande länstrafik där Karlstad är navet. Karlstadsbuss förbinder stadsdelarna med stadscentrum. Ett nytt system med bättre helgtrafik infördes 2007.

Ytterligare kommunikationer inkluderar Swebus Express och GoByBus (tidigare Säfflebussen) med transregionala förbindelser.

Stadsbussarna avgår från Stora torget medan Värmlandstrafiks, Swebus och Säfflebussen avgår från busstationen.

Tåg[redigera | redigera wikitext]

Från Karlstad centralstation har SJ AB tåg mot Stockholm , Göteborg och Oslo. Värmlandstrafik har regional tågtrafik mot Arvika-Charlottenberg-Oslo, Säffle-Åmål, Sunne-Torsby, Kristinehamn samt Ställdalen-Ludvika (via Kristinehamn). Den privata aktören Tågab kör även tåg till Göteborg och från Falun via Karlstad.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Karlstad flygplats, med reguljärtrafik till Stockholm, Köpenhamn, Barcelona, Alicante, Teneriffa och Las Palmas samt chartertrafik till varierande destinationer, ligger en dryg mil utanför staden, nära Hynboholm.

Båt[redigera | redigera wikitext]

Vänertrafik kör viss båttrafik på Vänern med utgång från Inre hamn. Sedan sommaren 2008 är även båtbussar en del av lokaltrafiken, som bland annat kör mellan Karlstad och Hammarö. Det finns även förbindelser mellan Karlstad och Kristinehamn

Näringsliv och offentlig verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer ett urval arbetsplatser i Karlstad med fler än hundra anställda. Företagen är indelade efter inriktning på verksamhet.

Bygg och fastighet[redigera | redigera wikitext]

Rami Rent är ett av Nordens största installations- och serviceföretag med 8 300 medarbetare och cirka 200 avdelningar i Norge, Sverige och Danmark. Personal: Cirka 120 anställda i Karlstad.

NCC Construction Sverige utvecklar och bygger hus- och infrastrukturprojekt som till exempel vägar, broar, tunnlar, kraftverk, sport- och kulturarenor, industrilokaler och skolor. Personal: Cirka 65 tjänstemän och 190 yrkesarbetare.

Peab är ett bygg och anläggningsföretag. Peabs regionkontor i Karlstad har ansvar för Värmland. I koncernen ingår även Lambertsson Sverige AB. Peab har även en utvecklad byggserviceavdelning. Cirka 30 procent av verksamheten avser projektutveckling. Personal: Cirka 140 hantverkare och 50 tjänstemän verksamma i hela Värmland.

Skanskas svenska affärsverksamhet är en av Skanskas nio hemmamarknader. Här utvecklas, byggs och underhålls den fysiska miljön för människor att bo, resa och arbeta i. Personal: Region Väg och Anläggning Väst cirka 45 personer. Region Hus Väst cirka 130 anställda i Karlstad.

Handel och industri[redigera | redigera wikitext]

AB Anders Löfberg är moderbolag för ett antal helägda dotterbolag, varav Löfbergs Lila AB är dominerande. Man satsar på att utvidga marknaden bland annat genom ett samarbetsavtal med det danska bolaget Peter Larsens Kaffe A/S. Personal: Cirka 200 anställda, varav cirka 95 i Karlstad.

Outokumpu Stainless är ett företag, som ingår i Outokumpu-koncernen, bildades under 1997-98 genom en sammanslagning av tidigare Avesta Calamo AB och Avesta Nords AB. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför rostfria rör, rördelar och fläns. Outokumpu Stainless är Europaledande inom sitt område. Personal: Cirka 120 anställda.

Konsum Värmland är landets största konsumentförening och en av de största arbetsgivarna i länet. Föreningen består av ett sextiotal butiker, ett Coop forum (hette Obs! fram till hösten 2007) samt en egen livsmedelsindustri som består av en lagercentral, färskvarucentral, transportcentral, charkuterifabrik och bageri. Konsum Värmland har även tre optikerbutiker i Värmland, Domus optik. Sedan 1999 ingår även detaljhandelsbolaget Pekås som ett dotterbolag till Konsum Värmland. Personal: Cirka 525 anställda inom Karlstads kommun.

Helmia är en värmländsk koncern bestående av Helmia Bil AB, Helmia Lastbilar AB, Toria AB, Helmia Motorsport AB och Helmia Fastigheter AB. Koncernen omsätter cirka 1 600 mkr per år och har cirka 400 medarbetare. Helmia ägs och drivs av familjen Walfridson. Koncernen grundades av Helmer Walfridson. Koncernchef är Lars Erik Walfridson. Helmia Bil är ett bilhandelsföretag som säljer Volvo, Renault, Ford och Dacia (bilmärke). Företaget har åtta anläggningar i Värmland. Anläggningen i centrala Karlstad har genomgått omfattande till- och ombyggnader de senaste åren och anses numera vara en av Sveriges finaste bilanläggningar.

Lecab är en företagsgrupp där företagen Lecabgruppen AB, Lecab Bil AB och Lecab Fastigheter KB ingår. Huvudverksamheten är att bedriva bilhandel och därmed verksamheter såsom verkstäder och försäljning av reservdelar och tillbehör. Lecab Bil AB innehar agenturerna för Scania, Volkswagen och Audi Skoda i Karlstad med omnejd. Verkstäderna för samtliga märken bedrivs av Lecab Bil AB. Omsättningen är cirka 300 mkr per år. Personal: Cirka 120 anställda.

IT[redigera | redigera wikitext]

TeliaSonera har i Karlstad en nätdriftscentral som servar TeliaSoneras nät över hela världen, en kundtjänst för privatpersoner och en säljkår som jobbar mot större nyckelkunder. Personal: Cirka 340 anställda i Karlstad

Tieto är ledande inom telekommunikation och utveckling av mobila lösningar.[källa behövs] I Karlstad är utveckling av signaleringstjänster en viktig del av verksamheten. Denna kunskap byggdes upp då företaget hörde till Ericssonkoncernen. Idag är både Ericsson och Nokia kunder till företaget. Personal: Cirka 400 anställda

Logica (fd WM-data) är ett av Nordens ledande IT-företag[källa behövs]. Företaget erbjuder tjänster och lösningar inom hela IT-området. Personal: Cirka 200 anställda i Karlstad.

Sogeti, gamla Värmlandsdata som blev Programator 1986[15] sedan Capgemini och idag är ett bolag inom Capgeminigruppen. Personal: Cirka 70 anställda i Karlstad.

Massa och papper[redigera | redigera wikitext]

Metso Fiber i Karlstad är en världsledande leverantörer av kompletta produktionsanläggningar för massa och papperstillverkning. Bolaget har cirka 1 000 anställda i Karlstad vilket gör dem till en av de största privata arbetsgivarna i kommunen. Företaget grundades 1920 under namnet Kamyr och som ett samarbete mellan Karlstads Mekaniska Werkstad och Myrens Verkstäder Norge. Bolaget byggdes upp helt på ingenjör Johan Richters uppfinningar (nära 800 patent!) för kontinuerling blekning av papper och senare kontinuerlig kokning av pappersmassa. Bolaget är ännu denna dag - och under nytt ägarskap - dominerande i världen.

Metso Paper Karlstad AB ägs av det svenska holdingbolaget, Metso Svenska AB, som i sin tur ägs av Metso Corporation i Finland. Företaget i Karlstad tillverkar mjukpappersmaskiner och i Karlstad ligger koncernansvaret för delar av utvecklingsarbetet. Personal: Omkring 500 anställda

I Stora Enso-koncernen ingår Skoghalls Bruk, som är en av världens främsta tillverkare av förpackningskartong, med en årsproduktion på 725 000 ton. Delar av kartongproduktionen plastbeläggs vid Skoghalls Bruks anläggning i Forshaga. Ett av koncernens forskningscentra, Stora Enso Research, är liksom Stora Enso Skogs Region Väst beläget i Karlstad. Stora Enso är därmed en av de största enskilda arbetsgivarna i Karlstadsregionen. Personal: Cirka 130 anställda i Karlstad, cirka 1 000 i Skoghall och cirka 150 i Forshaga.

Mötesindustrin[redigera | redigera wikitext]

Karlstad CCC är en kongressanläggning med 24 000 kvadratmeter med plats för 4 500 personer. Karlstad Congress Culture Centre huserar även Kommunledningskontoret inom Karlstads Kommun, Konsumentverket, Konsument Europa, TV4 och Great Event of Karlstad.

Offentlig verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Karlstads universitet

Karlstads universitet utbildar och bedriver forskning inom områdena teknik, samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap, undervisning och vård. Forskningen har fått en allt större vikt och uppgår nu till en tredjedel av omsättningen och bygger till stor del på samarbete med näringsliv och offentlig sektor. År 1999 fick Högskolan i Karlstad universitetsstatus. Den 26 mars 2009 fick universitetet även status som handelshögskola.

Personal: Omkring 1 150 anställda. Studenter: Omkring 10 000 studenter.[16]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Teater Tempelriddaren efter renoveringen 2008.
  • Värmlandsoperan har gjort sig vida känd genom sina framgångsrika uppsättningar inom genrerna opera, operett och musikal. Föreställningarna ges dels på Karlstads teater och dels på turnéer. Operans orkester, Värmlands Sinfonietta ger även konserter med framstående solister och dirigenter. De har 65 fast anställda samt 300 årsverkande, däribland en del frilansare.
  • Scalateatern i Karlstad har främst shower, musikföreställningar och teater.
  • Värmlandsteatern är en organisation som producerar teater i olika lokaler bland annat teatern Tempelriddaren som tidigare varit Tempelriddarhuset och nyinreddes 2008.[17]
  • Karlstads Teaterförening, ansluten till Riksteatern.

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Film[redigera | redigera wikitext]

Biografer[redigera | redigera wikitext]

Filmstaden
  • Filmstaden Visar film alla dagar i veckan.
  • Arenan, som ligger i bibliotekshuset, specialiserar sig på mer alternativa filmer.[18]
  • Det går att boka in en egen visning av film på ungdomens hus, UNO.[19]

Museum[redigera | redigera wikitext]

Media[redigera | redigera wikitext]

  • NWT-koncernen är en av Sveriges största tidningskoncerner, som förutom Nya Wermlands-Tidningen ger ut elva dagstidningar samt bedriver fastighetsförvaltning. NWT har en upplaga på cirka 51 900 exemplar. Koncernens lönsamhet är god vilket möjliggjort stora satsningar i ny teknik, bland annat finns ett av Europas modernaste tryckerier och tidningshus i Karlstad. NWT är hälftenägare av NST/HD, vilken är Sveriges femte största morgontidning samt delägare i Norges näst största morgontidning Bergens Tidende. NWT-koncernen har en omsättning på 521 miljoner kronor. De har cirka 446 anställda i hela koncernen, varav 165 arbetar på NWT i Karlstad eller på någon av lokalredaktionerna.
  • Värmlands Folkblad AB ägs av Värmlands Arbetarrörelse samt 300 privatpersoner. VF-koncernens verksamhet består av tidningsutgivning, legotryck och fastighetsförvaltning. Länstidningen Värmlands Folkblad har en upplaga på 17 800 exemplar. VF-tryck, svarar för legoverksamheten. De har cirka 120 anställda, varav cirka 10 personer arbetar på lokalredaktionerna i Värmland.
  • Karlstads-Tidningen utkommer en gång i veckan (torsdagar) och har en upplaga på knappt 3 000 exemplar. Gustaf Fröding arbetade på Karlstads-Tidningen under ett par perioder i slutet av 1800-talet.
  • Sveriges Television har ett regionkontor i Karlstad som producerar Värmlandsnytt.
  • I Karlstad finns även TV4 Värmland som producerar nyhetssändningar från länet.
  • Det finns ett antal radiostationer i området. P4 Värmland har sitt huvudkontor i Karlstad. Mix Megapol, Rix FM och även en helt lokal radiostation 92,2 Radio Solsta där Karlstads Nya Radio sänder på dagtid och bland andra KarlstadRocks på kvällar och helger.[20]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Issporter[redigera | redigera wikitext]

Ishockeyarenan i Karlstad, Löfbergs Lila Arena

Stadens stolthet är ishockeylaget Färjestad BK. Laget har vunnit 9 SM-guld (och 8 SM-silver) under perioden 1981-2011. Klubben är en av Sveriges rikaste föreningar alla kategorier.

IF Boltic var länge ett av Sveriges bästa lag i bandy och herrarna debuterade i Sveriges högsta division säsongen 1976/1977. Under 1980-talet dominerade klubben, och herrarna vann nio SM-guld under perioden 1979-1995, medan damerna under perioden 1982-1989 vann sex SM-guld. År 2000 slogs IF Boltic ihop med IF Göta, och bildade BS BolticGöta. Säsongen 2006/2007 degraderades BS BolticGöta ner från Sveriges högsta division. Säsongen 2007/2008 misslyckades man med att ta sig tillbaka till högsta division.

Västerstrands AIK vann under perioden 1991-2002 sex SM-guld i bandy för damer, och dominerade då tillsammans med AIK.

Karlstad Curlingklubb: På meritlistan finns bland annat över 50 förstaplatser i olika Svenska Mästerskap, VM-guld och VM-silver, OS-silver, Junior-VM-guld och -silver, fyra EM-guld och flertalet elitserieguld i både herr- och damklassen. 1977 stod klubben som arrangör för herrarnas världsmästerskap.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

QBIK spelade i Damallsvenskan i fotboll åren 2005-2007.

Karlstad BK, grundad 1923, är den mest framgångsrika fotbollsklubben i Karlstad, och den näst mest framgångsrika i Värmland efter Degerfors IF, med 33 säsonger i näst högsta serien och med två andraplatser, en tredjeplats och två fjärdeplatser som bästa resultat. Klubben bedriver en stor ungdomsverksamhet. Under 2012 spelade laget i division 1.

Fotbollslaget Carlstad United BK blev 3:a i division 1 för herrar 2008.

Carlstad Crusaders har varit i SM-final i amerikansk fotboll åtta gånger (2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2009 och 2010). Efter sju förluster i finalmatcherna så vann Crusaders till slut över Tyresö Royal Crowns i finalen med 37-15 2010. Man blev även svenska mästare 2011 och 2012.

Friidrott och orientering[redigera | redigera wikitext]

IF Göta är en av Sveriges främsta friidrottsklubbar och håller i augusti varje år Götagalan.

OK Tyr är Värmlands dominerande orienteringsklubb med Tiomila- och SM-segrar på meritlistan. Tyrstugan ligger i skogen norr om Färjestad och klubben genomför nu den mycket populära friskvårdssatsningen Friska Karlstad.

Budō[redigera | redigera wikitext]

Karlstad-Karlskoga är värmländska centralorter för ett par framgångsrika stilar av Shitō ryüskolans karatestilar, Kuniba-kai och Inoue-ha Shitō ryū[21].

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Sjöstads IF vann SM i innebandy för damer 1994. Det numera bästa laget är Karlstad IBF, där herrlaget 2012/2013 åter spelar i Svenska superligan efter tio år. Även damlaget spelar i den högsta divisionen.

Karlstads Vattenskidklubb (KVSK) bildades 1960 och var av de tidigaste klubbarna i Sverige. Först med att arrangera Svenska och Nordiska Mästerskap (se Fengersfors avsnitt om Vattenskidsport). KVSK var även pionjärer i Europa inom Skidhopp och att flyga Vattenskiddrake. Många meriterade åkare genom åren med topp-placeringar inom SM, NM, EM och i VM.

Carlstad Crusaders är ett av Sveriges bästa amerikanska fotbollslag. De har tagit sju SM-silver och fyra raka SM-Guld, 2010-2013.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Invånare med utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Andelen invånare av utländsk bakgrund, alltså personer födda utomlands eller med två föräldrar födda utomlands, var år 2007 11,4% för hela Karlstads kommun. De största nationalitetsgrupperna kommer från Irak och Norge följt av Finland. Övriga stora grupper är iranier, bosnier och jugoslaver. Stadsdelarna med de högsta andelarna personer med utländsk bakgrund är Kronoparken (32 %), Gruvlyckan (25 %) och Våxnäs (20 %).[källa behövs]

Kända personer anknutna till Karlstad[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Karlstads vänorter på en Europakarta.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bildgallerier[redigera | redigera wikitext]

Panoramabilder[redigera | redigera wikitext]

Allmänna bilder[redigera | redigera wikitext]

Byggnader som överlevt branden 1865[redigera | redigera wikitext]

Karlstads domkyrka[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Karlstads domkyrka

Statyer[redigera | redigera wikitext]

Länkar till kartor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  4. ^ Karlstad i Projekt Runeberg
  5. ^ Denna karta över Karlstad hämtades ursprungligen på Värmlandsarkivs hemsida på adressen http://www.ra.se/vla/bilder/Skola/Ovning01/Karta.htm, nu är adressen till Värmlandsarkiv istället http://www.riksarkivet.se/default.asp?id=2239&refid=1246.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ CyberCity / Karlstad / Befolkning
  10. ^ Karlstads kommun - Översiktsplan 2006
  11. ^ Statistiska centralbyrån
  12. ^ Statistiska centralbyrån
  13. ^ Nya Wermlands-Tidningen - Halv miljon till visionen
  14. ^ Kommunen vill snabba på bygget av E18 över Sörmon - Nya Wermlands-Tidningen
  15. ^ http://www.compare.se/foretag/sogeti
  16. ^ [1]
  17. ^ Lord, Harry (2 juni 2008). ”Värmlandsteatern flyttade”. NWT. http://www.nwt.se/ArticlePages/200806/01/20080601233011_717/20080601233011_717.dbp.asp. Läst 7 september 2008. 
  18. ^ ”Film på Arenan”. Karlstad Kommun. http://www.karlstad.se/ku/arenan/filmarenan.shtml. Läst 2007-09-18. 
  19. ^ ”Bio för tio”. Kulturhuset Uno. http://www.unoversum.se/content/blogcategory/17/135/. Läst 2008-02-16. 
  20. ^ ”Radio Solsta - Föreningar - Karlstad närradioförening”. Radio Solsta. http://www.radiosolsta.se/?P=Foreningar. Läst 2011-01-11. 
  21. ^ Inoue-ha Shitō ryū karate, Karlstads Karateförening.
  22. ^ Twin Towns of Jõgeva
  23. ^ Klubbat i kommunstyrelsen Karlstad
  24. ^ ”Karlstad vänort med turkisk miljonstad”. Nya Wermlands-Tidningen. 2008-10-10. http://nwt.se/karlstad/article67825.ece. Läst 2009-05-13. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]