Karlstad
- För andra betydelser, se Karlstad (olika betydelser).
| Karlstad | |
| Tätort Centralort Residensstad |
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Karlstads kommun |
| Församlingar | Karlstads domkyrkoförsamling, Norrstrands församling, Västerstrands församling |
| Koordinater | 59°23′N 13°32′Ö / 59.383°N 13.533°V |
| Area | |
| - tätort | 3 030,63 hektar (2010)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 61 685 (2010)[2] |
| - kommun | 87 071 (2013)[3] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 20 inv./hektar |
| Grundad | 1584 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | Karlstad |
| Postnummer | 65X XX |
| Riktnummer | 054 |
| Tätortskod | 5704 |
Karlstad (uttal: [kɑːɭsta]), i äldre tid stavat Carlstad, är en tätort i Värmland, belägen vid Vänerns norra strand. Karlstad är centralort för Karlstads kommun, residensstad för Värmlands län och stiftsstad för Karlstads stift samt sedan 1999 universitetsstad. Karlstad är Sveriges 17:e största tätort med 61 685 invånare (2010)[2]. I Karlstads kommun bor det 87 071 invånare (2013)[3]
Karlstad, eller Tingvalla som det hette då, har varit en viktig handelsplats sedan vikingatiden. 1584 fick orten stadsrättigheter av Karl IX, som även gav staden dess nuvarande namn. Karlstad ligger vid den övre sidan av Vänerns strand, på ett deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Värmland är känt som skaldernas landskap och i Karlstad har flera av dem verkat. En av de mest uppskattade är Gustaf Fröding. Karlstads symbol är en glad sol, bekant genom statyn med det namnet, 'Sola i Karlstad', rest över en populär servitris på ett av stadens värdshus.
Innehåll |
Geografi [redigera]
Karlstad ligger på delar av Klarälvens delta och också delvis vid Vänern. Deltat breder ut sig – förutom i Karlstad, också i Karlstads omgivningar, söder om staden, ner till bland annat Skoghall. En av älvarmarna (den västra) omger den ö (Tingvallaön) centrala Karlstad är byggt på. Deltat leder till att det finns mycket vatten i staden i form av olika älvarmar, sjöar och vikar på grund av ett typfall av korvsjöbildning. Deltalandskapet leder också till att landskapet vid älvarmarna är förhållandevis platt, men det finns en del höjder och höjdformationer i staden, som inte har koppling till älvens avlagringar. Det gäller särskilt norr och öster om deltat, liksom söder om deltat på Hammarö. Domkyrkan ligger dessutom på en högre punkt (det så kallade Lagberget) på Tingvallaön mitt i deltat, mellan alla älvarmar.
Tätorten sträcker sig över en yta på 3031 hektar (2010), vilket ger en befolkningstäthet på 2 035 invånare per kvadratkilometer.[2]
Historia [redigera]
Karlstads stad grundades år 1584 av Karl IX och hade då bara 45 hushåll. Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Efter branden 1865 har det historiska centrala Karlstad byggts upp med ovanligt breda gator i ett rutnätsmönster och ett mycket stort torg. Meningen är att brandgator skall hindra elden att sprida sig om det skulle bli en stor brand.
I Karlstad hölls Karlstadskonferensen 1905, där unionen mellan Sverige och Norge upplöstes.
Militärstaden [redigera]
Fram till den 31 juni 1994 fanns Värmlands regemente och försvarsområde (I 2/Fo 52) och Värmlandsbrigaden (IB 2) i Karlstad, lokaliserade till Kasernhöjden. Förbanden kom genom försvarsbeslutet 1992 att samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente (A 9) och Artilleriets skjutskola (ArtSS) inom Kristinehamns garnison. Staden har även rymt ett antal viktigare militära staber som Bergslagens militärområdesstab (Milo B) och 16.arméfördelningensstaben, vilka var lokaliserade till fastighetskomplexet Karolinen.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Karlstads stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Karlstads socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1934 Karlstads socken/landskommun och 1967 Östra Fågelviks socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Karlstads kommun med Karlstad som centralort.[5]
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1934 till Karlstads stadsförsamling och Karlstads landsförsamling, och från 1934 till 1962 till Karlstads församling. 1962 delades denna i Karlstads domkyrkoförsamling och Norrstrands församling. 1992 utbröts så Västerstrands församling.[6]
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Karlstads rådhusrätt. Från 1971 till 2005 ingick orten i Karlstads tingsrätts domsaga och den ingår från 2005 i Värmlands tingsrätts domsaga.[7]
Befolkningsutveckling [redigera]
Under mitten av 1800-talet var Karlstad en relativt stor stad, jämfört med resten av Sverige, med ca 3 500 invånare. Genom den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet ökade Karlstads befolkning kraftigt, från 8 716 invånare 1890, till 20 911 1930, blev det en ökning på ca 140 procent. Under industrins nedgång på den andra hälften av 1900-talet minskade ökningen av befolkningskurvan ned till mer blygsamma nivåer[8]. På senare år har efterfrågan på bostäder ökat och kommunen planerar stora nya bostadsområden vid Järpetan, Stockfallet, Zakrisdal, Välsviken och Eriksberg[9].
Kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998 hade visionen "Karlstad 100 000". Denna vision talar om att hela Karlstads kommun skulle uppnå 100 000 invånare. Kommunen hade då knappt 80 000 invånare[10], dagens folkmängd ligger runt 87 000 invånare[11], vilket är en ökning på ca 7,5 procent. I januari 2008 omarbetade man visionen till "Livskvalitet Karlstad 100 000". Anledningen till omarbetningen var att man ville förtydliga att visionen leder till ökad livskvalitet, och att tillväxten ger mer arbeten, ökad välfärd och en långsiktig hållbar livsmiljö[12].
| Befolkningsutvecklingen i Karlstads tätort | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1800 | 2 165 | |||
| 1810 | 2 219 | |||
| 1820 | 2 583 | |||
| 1830 | 2 676 | |||
| 1840 | 3 108 | |||
| 1850 | 3 807 | |||
| 1860 | 4 514 | |||
| 1870 | 5 608 | |||
| 1880 | 7 772 | |||
| 1890 | 8 716 | |||
| 1900 | 11 869 | |||
| 1910 | 17 192 | |||
| 1920 | 19 248 | |||
| 1930 | 20 911 | |||
| 1940 | 28 878 | |||
| 1950 | 35 625 | |||
| 1960 | 42 710 | |||
| 1970 | 52 044 | |||
| 1980 | 51 867 | |||
| 1990 | 52 933 | |||
| 2000 | 56 480 | |||
| 2005 | 58 544 | |||
| 2010 | 61 685 | |||
| Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2010, Historisk statistik för Sverige.
|
||||
Stadsdelar [redigera]
- Fördjupningsartikel: Lista över stadsdelar i Karlstad
Utöver att det finns en mängd stadsdelar i Karlstad sker, som i många andra städer, en utvidgning av huvudorten så att mindre närliggande tätorter upptas i området.
Kommunikationer [redigera]
Vägar [redigera]
Området kring Karlstad är en mycket viktig knutpunkt för Värmlands vägnät. Genom Karlstad passerar E18 som stadsmotorväg, vilken invigdes 1967, och fortsätter sedan österut till Skattkärr med en motorväg som öppnades 2008. Västerut mellan Bergvik och Björkås planeras även där motorväg inom de närmsta åren[13].
Riksvägarna 61, 62 och 63 samt den primära länsvägen 236 har sin början i Karlstad. Standarden på dessa vägar inom Karlstads tätort är 2+1-väg på väg 61 och 62, bred landsväg, separerad från bebyggelse, på väg 63 och fyrfältsväg, dock ett avsnitt vanlig väg genom bebyggelse, på väg 236.
Buss [redigera]
Värmlandstrafik driver omfattande länstrafik där Karlstad är navet. Karlstadsbuss förbinder stadsdelarna med stadscentrum. Ett nytt system med bättre helgtrafik infördes 2007.
Ytterligare kommunikationer inkluderar Swebus Express och GoByBus (tidigare Säfflebussen) med transregionala förbindelser.
Stadsbussarna avgår från Stora torget medan Värmlandstrafiks, Swebus och Säfflebussen avgår från busstationen.
Tåg [redigera]
Från Karlstad centralstation har SJ AB tåg mot Stockholm , Göteborg och Oslo. Värmlandstrafik har regional tågtrafik mot Arvika-Charlottenberg-Oslo, Säffle-Åmål, Sunne-Torsby, Kristinehamn samt Ställdalen-Ludvika (via Kristinehamn). Den privata aktören Tågab kör även tåg till Göteborg och från Falun via Karlstad.
Flyg [redigera]
Karlstad flygplats, med reguljärtrafik till Stockholm, Köpenhamn, Barcelona, Alicante, Teneriffa och Las Palmas samt chartertrafik till varierande destinationer, ligger en dryg mil utanför staden, nära Hynboholm.
Båt [redigera]
Vänertrafik kör viss båttrafik på Vänern med utgång från Inre hamn. Sedan sommaren 2008 är även båtbussar en del av lokaltrafiken, som bland annat kör mellan Karlstad och Hammarö.
Näringsliv och offentlig verksamhet [redigera]
Nedan följer ett urval arbetsplatser i Karlstad med fler än hundra anställda. Företagen är indelade efter inriktning på verksamhet.
Bygg och fastighet [redigera]
Bravida är ett av Nordens största installations- och serviceföretag med 8 300 medarbetare och cirka 200 avdelningar i Norge, Sverige och Danmark. Personal: Cirka 120 anställda i Karlstad.
NCC Construction Sverige utvecklar och bygger hus- och infrastrukturprojekt som till exempel vägar, broar, tunnlar, kraftverk, sport- och kulturarenor, industrilokaler och skolor. Personal: Cirka 65 tjänstemän och 190 yrkesarbetare.
Peab är ett bygg och anläggningsföretag. Peabs regionkontor i Karlstad har ansvar för Värmland. I koncernen ingår även Lambertsson Sverige AB. Peab har även en utvecklad byggserviceavdelning. Cirka 30 procent av verksamheten avser projektutveckling. Personal: Cirka 140 hantverkare och 50 tjänstemän verksamma i hela Värmland.
Skanskas svenska affärsverksamhet är en av Skanskas nio hemmamarknader. Här utvecklas, byggs och underhålls den fysiska miljön för människor att bo, resa och arbeta i. Personal: Region Väg och Anläggning Väst cirka 45 personer. Region Hus Väst cirka 130 anställda i Karlstad.
Handel och industri [redigera]
AB Anders Löfberg är moderbolag för ett antal helägda dotterbolag, varav Löfbergs Lila AB är dominerande. Man satsar på att utvidga marknaden bland annat genom ett samarbetsavtal med det danska bolaget Peter Larsens Kaffe A/S. Personal: Cirka 200 anställda, varav cirka 95 i Karlstad.
Outokumpu Stainless är ett företag, som ingår i Outokumpu-koncernen, bildades under 1997-98 genom en sammanslagning av tidigare Avesta Calamo AB och Avesta Nords AB. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför rostfria rör, rördelar och fläns. Outokumpu Stainless är Europaledande inom sitt område. Personal: Cirka 120 anställda.
Konsum Värmland är landets största konsumentförening och en av de största arbetsgivarna i länet. Föreningen består av ett sextiotal butiker, ett Coop forum (hette Obs! fram till hösten 2007) samt en egen livsmedelsindustri som består av en lagercentral, färskvarucentral, transportcentral, charkuterifabrik och bageri. Konsum Värmland har även tre optikerbutiker i Värmland, Domus optik. Sedan 1999 ingår även detaljhandelsbolaget Pekås som ett dotterbolag till Konsum Värmland. Personal: Cirka 525 anställda inom Karlstads kommun.
Helmia är en värmländsk koncern bestående av Helmia Bil AB, Helmia Lastbilar AB, Toria AB, Helmia Motorsport AB och Helmia Fastigheter AB. Koncernen omsätter cirka 1 600 mkr per år och har cirka 400 medarbetare. Helmia ägs och drivs av familjen Walfridson. Koncernen grundades av Helmer Walfridson. Koncernchef är Lars Erik Walfridson. Helmia Bil är ett bilhandelsföretag som säljer Volvo, Renault, Ford och Dacia (bilmärke). Företaget har åtta anläggningar i Värmland. Anläggningen i centrala Karlstad har genomgått omfattande till- och ombyggnader de senaste åren och anses numera vara en av Sveriges finaste bilanläggningar.
Lecab är en företagsgrupp där företagen Lecabgruppen AB, Lecab Bil AB och Lecab Fastigheter KB ingår. Huvudverksamheten är att bedriva bilhandel och därmed verksamheter såsom verkstäder och försäljning av reservdelar och tillbehör. Lecab Bil AB innehar agenturerna för Scania, Volkswagen och Audi Skoda i Karlstad med omnejd. Verkstäderna för samtliga märken bedrivs av Lecab Bil AB. Omsättningen är cirka 300 mkr per år. Personal: Cirka 120 anställda.
IT [redigera]
TeliaSonera har i Karlstad en nätdriftscentral som servar TeliaSoneras nät över hela världen, en kundtjänst för privatpersoner och en säljkår som jobbar mot större nyckelkunder. Personal: Cirka 340 anställda i Karlstad
Tieto är ledande inom telekommunikation och utveckling av mobila lösningar.[källa behövs] I Karlstad är utveckling av signaleringstjänster en viktig del av verksamheten. Denna kunskap byggdes upp då företaget hörde till Ericssonkoncernen. Idag är både Ericsson och Nokia kunder till företaget. Personal: Cirka 500 anställda
Logica (fd WM-data) är ett av Nordens ledande IT-företag[källa behövs]. Företaget erbjuder tjänster och lösningar inom hela IT-området. Personal: Cirka 200 anställda i Karlstad.
Sogeti, gamla Värmlandsdata som blev Programator 1986[14] sedan Capgemini och idag är ett bolag inom Capgeminigruppen. Personal: Cirka 70 anställda i Karlstad.
Massa och papper [redigera]
Metso Fiber i Karlstad är en världsledande leverantörer av kompletta produktionsanläggningar för massa och papperstillverkning. Bolaget har cirka 1 000 anställda i Karlstad vilket gör dem till en av de största privata arbetsgivarna i kommunen. Företaget grundades 1920 under namnet Kamyr och som ett samarbete mellan Karlstads Mekaniska Werkstad och Myrens Verkstäder Norge. Bolaget byggdes upp helt på Ingenjör Johan Richters uppfinningar (nära 800 patent!) för kontinuerling blekning av papper och senare kontinuerlig kokning av pappersmassa. Bolaget är ännu denna dag - och under nytt ägarskap - dominerande i världen.
Metso Paper Karlstad AB ägs av det svenska holdingbolaget, Metso Svenska AB, som i sin tur ägs av Metso Corporation i Finland. Företaget i Karlstad tillverkar mjukpappersmaskiner och i Karlstad ligger koncernansvaret för delar av utvecklingsarbetet. Personal: Omkring 500 anställda
I Stora Enso-koncernen ingår Skoghalls Bruk, som är en av världens främsta tillverkare av förpackningskartong, med en årsproduktion på 725 000 ton. Delar av kartongproduktionen plastbeläggs vid Skoghalls Bruks anläggning i Forshaga. Ett av koncernens forskningscentra, Stora Enso Research, är liksom Stora Enso Skogs Region Väst beläget i Karlstad. Stora Enso är därmed en av de största enskilda arbetsgivarna i Karlstadsregionen. Personal: Cirka 130 anställda i Karlstad, cirka 1 000 i Skoghall och cirka 150 i Forshaga.
Mötesindustrin [redigera]
Karlstad CCC är ett av nordens största och mest moderna kongressanläggningar med sina 24 000 kvadratmeter med plats för 4 500 personer. Karlstad Congress Culture Centre huserar även Kommunledningskontoret inom Karlstads Kommun, Konsumentverket, Konsument Europa, TV4 och Great Event of Karlstad.
Offentlig verksamhet [redigera]
- Karlstads kommun har cirka 7 000 anställda.
- Konsumentverket. Verket har successivt flyttat verksamheten från Stockholm till Karlstad. Idag är cirka 170 anställda i Karlstad.
- Landstinget i Värmland har drygt 8 000 anställda, varav 5 500 akademiker. Centralsjukhuset i Karlstad har 3 200 anställda och är länets största arbetsplats.
- Länsstyrelsen har cirka 150 anställda i Karlstad.
- Rekryteringsmyndigheten har cirka 100 anställda i Karlstad.
- Posten har cirka 400 anställda i Karlstad.
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har cirka 330 anställda i Karlstad.
- Värmlands tingsrätt
- Förvaltningsrätten Sammanslagning av länsrätterna i Karlstad och Örebro. Cirka 60 anställda.
- Hovrätten för Västra Sverige
Utbildning [redigera]
Karlstads universitet utbildar och bedriver forskning inom områdena teknik, samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap, undervisning och vård. Forskningen har fått en allt större vikt och uppgår nu till en tredjedel av omsättningen och bygger till stor del på samarbete med näringsliv och offentlig sektor. År 1999 fick Högskolan i Karlstad universitetsstatus. Den 26 mars 2009 fick universitetet även status som handelshögskola.
Personal: Omkring 1 150 anställda. Studenter: Omkring 10 000 studenter.[15]
Kultur [redigera]
Teater [redigera]
- Värmlandsoperan har gjort sig vida känd genom sina framgångsrika uppsättningar inom genrerna opera, operett och musikal. Föreställningarna ges dels på Karlstads teater och dels på turnéer. Operans orkester, Värmlands Sinfonietta ger även konserter med framstående solister och dirigenter. De har 65 fast anställda samt 300 årsverkande, däribland en del frilansare.
- Scalateatern i Karlstad har främst shower, musikföreställningar och teater.
- Värmlandsteatern är en organisation som producerar teater i olika lokaler bland annat teatern Tempelriddaren som tidigare varit Tempelriddarhuset och nyinreddes 2008.[16]
- Karlstads Teaterförening, ansluten till Riksteatern.
Bibliotek [redigera]
Film [redigera]
- Film i Värmland Regionalt resurscentrum för film.
- Värmlands Filmförbund Filmförening som startade 1975, med lokal på Gjuteriet i stadsdelen Herrhagen.
Biografer [redigera]
- Filmstaden Visar film alla dagar i veckan.
- Arenan, som ligger i bibliotekshuset, specialiserar sig på mer alternativa filmer.[17]
- Det går att boka in en egen visning av film på ungdomens hus, UNO.[18]
Museum [redigera]
- Alsters herrgård (Gustaf Frödings minnesgård)
- Brigadmuseum i Värmland (planerat till 2012)
- Sandgrund Lars Lerin konstmuseum
- Värmlands museum
Media [redigera]
- NWT-koncernen är en av Sveriges största tidningskoncerner, som förutom Nya Wermlands-Tidningen ger ut elva dagstidningar samt bedriver fastighetsförvaltning. NWT har en upplaga på cirka 51 900 exemplar. Koncernens lönsamhet är god vilket möjliggjort stora satsningar i ny teknik, bland annat finns ett av Europas modernaste tryckerier och tidningshus i Karlstad. NWT är hälftenägare av NST/HD, vilken är Sveriges femte största morgontidning samt delägare i Norges näst största morgontidning Bergens Tidende. NWT-koncernen har en omsättning på 521 miljoner kronor. De har cirka 446 anställda i hela koncernen, varav 165 arbetar på NWT i Karlstad eller på någon av lokalredaktionerna.
- Värmlands Folkblad AB ägs av Värmlands Arbetarrörelse samt 300 privatpersoner. VF-koncernens verksamhet består av tidningsutgivning, legotryck och fastighetsförvaltning. Länstidningen Värmlands Folkblad har en upplaga på 17 800 exemplar. VF-tryck, svarar för legoverksamheten. De har cirka 120 anställda, varav cirka 10 personer arbetar på lokalredaktionerna i Värmland.
- Karlstads-Tidningen utkommer en gång i veckan (torsdagar) och har en upplaga på knappt 3 000 exemplar. Gustaf Fröding arbetade på Karlstads-Tidningen under ett par perioder i slutet av 1800-talet.
- Sveriges Television har ett regionkontor i Karlstad som producerar Värmlandsnytt.
- I Karlstad finns även TV4 Värmland som producerar nyhetssändningar från länet.
- Det finns ett antal radiostationer i området. P4 Värmland har sitt huvudkontor i Karlstad. Mix Megapol, Rix FM och även en helt lokal radiostation 92,2 Radio Solsta där Karlstads Nya Radio sänder på dagtid och bland andra KarlstadRocks på kvällar och helger.[19]
Sport [redigera]
Issporter [redigera]
Stadens stolthet är ishockeylaget Färjestad BK. Laget har vunnit 9 SM-guld (och 8 SM-silver) under perioden 1981-2011. Klubben är en av Sveriges rikaste föreningar alla kategorier.
IF Boltic var länge ett av Sveriges bästa lag i bandy och herrarna debuterade i Sveriges högsta division säsongen 1976/1977. Under 1980-talet dominerade klubben, och herrarna vann nio SM-guld under perioden 1979-1995, medan damerna under perioden 1982-1989 vann sex SM-guld. År 2000 slogs IF Boltic ihop med IF Göta, och bildade BS BolticGöta. Säsongen 2006/2007 degraderades BS BolticGöta ner från Sveriges högsta division. Säsongen 2007/2008 misslyckades man med att ta sig tillbaka till högsta division.
Västerstrands AIK vann under perioden 1991-2002 sex SM-guld i bandy för damer, och dominerade då tillsammans med AIK.
Karlstad Curlingklubb: På meritlistan finns bland annat över 50 förstaplatser i olika Svenska Mästerskap, VM-guld och VM-silver, OS-silver, Junior-VM-guld och -silver, fyra EM-guld och flertalet elitserieguld i både herr- och damklassen. 1977 stod klubben som arrangör för herrarnas världsmästerskap.
Fotboll [redigera]
QBIK spelade i Damallsvenskan i fotboll åren 2005-2007.
Karlstad BK, grundad 1923, är den mest framgångsrika fotbollsklubben i Karlstad, och den näst mest framgångsrika i Värmland efter Degerfors IF, med 33 säsonger i näst högsta serien och med två andraplatser, en tredjeplats och två fjärdeplatser som bästa resultat. Klubben bedriver en stor ungdomsverksamhet. Under 2012 spelade laget i division 1.
Fotbollslaget Carlstad United BK blev 3:a i division 1 för herrar 2008.
Carlstad Crusaders har varit i SM-final i amerikansk fotboll åtta gånger (2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2009 och 2010). Efter sju förluster i finalmatcherna så vann Crusaders till slut över Tyresö Royal Crowns i finalen med 37-15 2010. Man blev även svenska mästare 2011 och 2012.
Friidrott och orientering [redigera]
IF Göta är en av Sveriges främsta friidrottsklubbar och håller i augusti varje år Götagalan.
OK Tyr är Värmlands dominerande orienteringsklubb med Tiomila- och SM-segrar på meritlistan. Tyrstugan ligger i skogen norr om Färjestad och klubben genomför nu den mycket populära friskvårdssatsningen Friska Karlstad.
Budō [redigera]
Karlstad-Karlskoga är värmländska centralorter för ett par framgångsrika stilar av Shitō ryüskolans karatestilar, Kuniba-kai och Inoue-ha Shitō ryū[20].
Övrigt [redigera]
Sjöstads IF vann SM i innebandy för damer 1994. Det numera bästa laget är Karlstad IBF, där herrlaget 2012/2013 åter spelar i Svenska superligan efter tio år. Även damlaget spelar i den högsta divisionen.
Karlstads Vattenskidklubb (KVSK) bildades 1960 och var av de tidigaste klubbarna i Sverige. Först med att arrangera Svenska och Nordiska Mästerskap (se Fengersfors avsnitt om Vattenskidsport). KVSK var även pionjärer i Europa inom Skidhopp och att flyga Vattenskiddrake. Många meriterade åkare genom åren med topp-placeringar inom SM, NM, EM och i VM.
Demografi [redigera]
Invånare med utländsk bakgrund [redigera]
Andelen invånare av utländsk bakgrund, alltså personer födda utomlands eller med två föräldrar födda utomlands, var år 2007 11,4% för hela Karlstads kommun. De största nationalitetsgrupperna kommer från Irak och Norge följt av Finland. Övriga stora grupper är iranier, bosnier och jugoslaver. Stadsdelarna med de högsta andelarna personer med utländsk bakgrund är Kronoparken (32 %), Gruvlyckan (25 %) och Våxnäs (20 %).[källa behövs]
Kända personer anknutna till Karlstad [redigera]
| Om personerna i denna lista verkligen har en relation till detta område behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
|
|
Vänorter [redigera]
Moss, Norge
Nokia, Finland
Horsens, Danmark
Blönduós, Island
Jõgeva, Estland (1992)[21]
Ljubljana, Slovenien (2008)[22]
Gaziantep, Turkiet (2008)[23]
Se även [redigera]
- Karlstads socken
- Värmlandsnytt - Regionalnyheter
- Personer från Karlstad
- Lista över fasta fornminnen i Karlstad (för omfattning av detta område, se Karlstads stad#Sockenkod)
Bildgallerier [redigera]
Allmänna bilder [redigera]
-
Östra bron från slutet av 1700-talet med Karlstads domkyrkas tornspira i bakgrunden
Byggnader som överlevt branden 1865 [redigera]
-
Biskopsgården, som också klarade sig undan branden 1865
Karlstads domkyrka [redigera]
-
Karlstads domkyrka från sydväst
-
En gammal bild på Karlstads domkyrka i gamla Nordisk Familjebok
Statyer [redigera]
-
En staty över Sola i Karlstad
-
En staty över Gustaf Fröding på Västra Torggatan söder om Stora torget
-
En staty över Nils Ferlin på Västra Torggatan norr om Stora torget
-
Staty rest 1955 till åminnelse av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge i Karlstad 1905. Bakom statyn skymtar rådhuset.
-
Staty av Selma Lagerlöf i Klara.
Länkar till kartor [redigera]
- Tingvallaön - Historiska kartor, främst Tingvallaön.
- Vektorbaserad GIS karta med olika information.
Referenser [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ [a b c] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Denna karta över Karlstad hämtades ursprungligen på Värmlandsarkivs hemsida på adressen http://www.ra.se/vla/bilder/Skola/Ovning01/Karta.htm, nu är adressen till Värmlandsarkiv istället http://www.riksarkivet.se/default.asp?id=2239&refid=1246.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ CyberCity / Karlstad / Befolkning
- ^ Karlstads kommun - Översiktsplan 2006
- ^ Statistiska centralbyrån
- ^ Statistiska centralbyrån
- ^ Nya Wermlands-Tidningen - Halv miljon till visionen
- ^ Kommunen vill snabba på bygget av E18 över Sörmon - Nya Wermlands-Tidningen
- ^ http://www.compare.se/foretag/sogeti
- ^ [1]
- ^ Lord, Harry (2 juni 2008). ”Värmlandsteatern flyttade”. NWT. http://www.nwt.se/ArticlePages/200806/01/20080601233011_717/20080601233011_717.dbp.asp. Läst 7 september 2008.
- ^ ”Film på Arenan”. Karlstad Kommun. http://www.karlstad.se/ku/arenan/filmarenan.shtml. Läst 2007-09-18.
- ^ ”Bio för tio”. Kulturhuset Uno. http://www.unoversum.se/content/blogcategory/17/135/. Läst 2008-02-16.
- ^ ”Radio Solsta - Föreningar - Karlstad närradioförening”. Radio Solsta. http://www.radiosolsta.se/?P=Foreningar. Läst 2011-01-11.
- ^ Inoue-ha Shitō ryū karate, Karlstads Karateförening.
- ^ Twin Towns of Jõgeva
- ^ Klubbat i kommunstyrelsen Karlstad
- ^ ”Karlstad vänort med turkisk miljonstad”. Nya Wermlands-Tidningen. 2008-10-10. http://nwt.se/karlstad/article67825.ece. Läst 2009-05-13.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Karlstad.
|
|||||||
|
||||||||||