Nämndeman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om nämndemän i Sverige. Se lekmannadomare för motsvarigheter i andra länder.

En nämndeman är en lekmannadomare i svensk rätt.

Nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare härads- och rådhusrätterna sedan 1300-talet.[1] I Bergslagen kallades de bisittare vid bergstingen eller bergsnämndemän, och var åldermän. Vid häradsrätterna kallades de ofta tolvmän [2]

Numera finns nämndemän även inom hovrätt, förvaltningsrätt (tidigare länsrätt), kammarrätt och fastighetsdomstol. Nämndemän medverkar dock inte i Högsta Domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och inte heller i vissa specialdomstolar som Marknads- och Arbetsdomstolen.

I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjemål och i förvaltningsdomstolarna i en rad olika måltyper, till exempel socialförsäkringsmål och mål om olika former av tvångsvård. I tingsrätt och förvaltningsrätt är nämndemännen i majoritet, medan i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet.

Nämndemännen är helt jämlika med de lagfarna domarna - alla har varsin individuell röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta. Nämndemän har även rätt att bifoga reservation med motivering till domen. Detta skiljer nämndemän från de jurymedlemmar som finns i många andra länder, som till en början ofta endast medverkar i brottmål, och då vanligen bara tar ställning i skuldfrågan, medan det är domaren som fastställer påföljden. Dock får juryn i några länder också fastställa straffet. I Sverige förekommer jury enbart i tryckfrihetsmål.

En nämndeman får ett grundarvode för varje sammanträdesdag. Om en nämndeman får löneavdrag eller annan inkomstförlust betalas ersättning för inkomstförlusten som uppkommer på grund av uppdraget. Arvodet grundar rätt till sjukpenning och allmän pension. En nämndeman har rätt till ledighet från anställning i den utsträckning som behövs för att han eller hon ska kunna utföra sitt uppdrag.[3]

Nämndemän till tingsrätt utses av kommunfullmäktige och nämndemän till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt utses av landstingsfullmäktige, i samtliga fall för en period på fyra år, i samband med de allmänna valen. Rekryteringen av nämndemän sker genom de politiska partier som är representerade i fullmäktige, varför de flesta nämndemän är medlemmar i ett parti. Nämndemannauppdraget är dock opolitiskt - att ta politiska hänsyn när man dömer strider mot lagen och domareden - varför några hinder för att utse icke-medlemmar inte finns. Tvärtom uttalade både Regeringen och Riksdagen under 2006 att det är viktigt att rekryteringen breddas utanför de politiska partierna.

Nämndeman får inte vara underårig eller satt under förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken.[4] Har nämndeman ändå trots att han har förvaltare deltagit i rättegång måste rättegången tas om part invänder mot hans deltagande.[5] Samma gäller om nämndeman ifall varit jävig, vilket uppmärksammats i flera rättegångar under 2012 som till exempel Mangsrättegången och Södertäljenätverket.

En undersökning publicerad 2012 visade att nämndemän har mycket liten inverkan på de domar som avkunnas i de svenska domstolarna.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Häradsrätt)
  2. ^ http://www.jernkontoret.se/om_oss/vart_bibliotek/bergwerkslexicon/index.php?char=%C3%A5
  3. ^ http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Arbeta-i-Sveriges-Domstolar/Arbetsomraden/Namndeman/Rattigheter-och-krav/
  4. ^ https://lagen.nu/1949:381#K11P7
  5. ^ http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.891862-omyndigforklarad-blev-namndeman
  6. ^ Anna Frey. "http://www.svt.se/nyheter/varlden/litet-inflytande-for-namndeman 'Litet inflytande för nämndemän'", SVT.se och SVT Text, 28 juni 2012. Läst den 28 juni 2012.

Se även[redigera | redigera wikitext]