Johannes Paulson

Johannes Paulson, född 1855, död 1918, var en svensk filolog och högskolelärare.

Paulson blev filosofie doktor i Lund 1887 på avhandlingen Studia Hesidea. Han blev 1889 docent vid samma universitet och var 1891-1913 professor vid Göteborgs högskola och 1893-1899 högskolans rektor.

Paulson var en mångsidig och lärd forskare med huvudvikten lagd på litterär analys. Bland hans skrifter märks Oidipus-sagan i den grekiska tragedien (1895), Ismene (1898), Komedier af Aristophanes (två band, 1901-1903; analyser med inlagda tolkningar av det grekiska originalet), en översättning av Euripiden Bachantinnorna (1907) samt Från antiken och från senare tider (1911). Till Paulons 50-årsdag utkom en festskrift, Commentationes philologæ in honorem Iohannis Paulson (Wettergren & Kerber, 1905).

Skrifter (urval)

Notice sur un manuscrit de saint Jean Chrysostome utilisé par Érasme et conservé à la bibliothéque royale de Stockholm (Gleerup, 1890)
Latinska skalder i urval (till skolans tjänst utg. af Johannes Paulson och Knut Wintzell) (Gleerup, 1891-1892)
Oidipus-sagan i den grekiska tragedien (Wettergren & Kerber, 1895)
Fragment (1904)
Från antiken och från senare tider: populära uppsatser och föredrag (Norstedt, 1911)
"Fallfrukt": epigram, inskriptioner etc. (1916)

Översättningar

Marcus Minucius Felix: Octavius: en dialog (den äldsta kristna skrift på latin) (Göteborgs högskola, 1901)
Vergilius: Tvänne ekloger af Vergilius (II,III) i svensk tolkning (1903)
Euripides: Bakkantinnorna: sorgespel (Göteborgs högskola, 1907)
Vergilius: Vergilii herdedikter (ekloger) (Bucolica) (Norstedt, 1912)

Källor

Svensk uppslagsbok. Malmö 1937.