1918
Wikipedia
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 4 januari - Sverige erkänner Finland.
- 8 januari - USA:s president Woodrow Wilson offentliggör sin 14-punktsplan vilken enligt hans mening bör läggas till grund för ett fredsslut.
- 28 januari
- Inbördeskrig utbryter i Finland och varar till den 4 maj.
- En åländsk delegation framlämnar till Gustaf V en petition om att ögruppen skall anslutas till Sverige.
- 29 januari - Svenska brigaden, en svensk frivilligkår i finska inbördeskriget, håller sitt första möte.
- 13 februari - En jordbävning av styrkan 7,3 på richterskalan inträffar i Guangdong-provinsen i Kina och kräver mer an 10 000 dödsoffer.
- 14 februari - Ryssland inför den gregorianska kalendern.
- 16 februari - Litauen förklarar sig självständigt.
- 23 februari - Svensk trupp skickas till Åland för att förhindra att finska inbördeskriget sprids dit.
- 24 februari - Estland förklarar sig självständigt.
- 3 mars - Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten.
- 5 mars - Ryssland flyttar sin huvudstad från Petrograd till Moskva.
- 6 mars - Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol. Det första planet är skänkt av den svenske etnografen Eric von Rosen (1879-1948), som på sitt plan låtit måla den indiska symbolen svastikan, som sin egen tursymbol.
- 7 mars - Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.
- 14 mars - Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund.
- 21 mars - Den tyska våroffensiven mot väst inleds med starten av andra slaget vid Somme.
- 23 mars - Paris beskjuts med artilleripjäsen Tjocka Berta.
- Våren - Ny uppläggning av statens budget antas av den svenska riksdagen.
- 1 april - Brittiska Royal Air Force RAF bildas.
- 3 april - Tyska trupper landstiger vid Hangö.
- 13 april - Klädransonering införs i Sverige.
- 22 april - Det tyska flygaresset "Röde baronen" skjuts ned under det andra slaget vid Somme.
- 27 april - Andra kammaren antar förslaget om kvinnlig rösträtt och lika kommunal rösträtt, men Första kammaren förkastar det.
- 12 maj - Fästningen Sveaborg överlåts till det självständiga Finland.
- 15 maj - Regelbunden flygpostservice börjar i USA.
- 26 maj - Seglora kyrka på Skansen invigs.
- 14 juni - Riksdagen antar en ny och mänskligare svensk fattigvårdslag. Fattighusen ersätts med ålderdomshem. Klagorätten återinförs och fattigauktioner och rotegång förbjuds.
- Juni - Österrikarnas sista offensiv i Italien slås tillbaka av de allierade.
- 5 juli - Spanska sjukan utbryter i Sverige genom att några fall konstateras i Malmö.
- 12 juli - Några feltryckta frimärken råkar säljas i Värnamo och har sedan dess blivit kända som Värnamomärkena.
- 15 juli - Andra slaget vid Marne börjar.
- 17 juli - I Jekaterinburg (under sovjettiden Sverdlovsk) avrättas tsarfamiljen av bolsjevikerna.
- 30 juli - Potatisransonering införs i Sverige.
- 2 augusti - Svenska lantarbetareförbundet bildas.
- 8 augusti - I slaget vid Amiens börjar en rad av kanadensiska och australiska segrar. Den tyske generalen Erich Ludendorff kallar efter detta dagen för den tyska arméns svarta dag.
- Augusti - Spanska sjukan blir en omfattande epidemi, som skördar ca 25 miljoner offer.
- 18 september - Turkiska fronten bryter samman.
- 21 september - Bulgariska fronten bryter samman.
- 26 september - Franska styrkor under general Ferdinand Fochs befäl tillsammans med amerikanska styrkor gör en sista offensiv i Argonne.
- 1 oktober - Vid tågolyckan i Getå omkommer 41 människor när tåget störtar ned i Bråviken.
- 11 oktober - Nils Dardels målning Den döende dandyn ställs ut på höstsalongen i Stockholm.
- 24 oktober - Italienarnas slutoffensiv får den österrikiska fronten att bryta samman, sedan den drabbats av myterier och politisk upplösning.
- 28 oktober
- Tjeckoslovakien blir självständigt från Österrike-Ungern.
- Myteri utbryter inom tyska flottan.
- 29 oktober - Kungariket Serbien, Kroatien och Slovenien (sedermera Jugoslavien) bildas.
- 30 oktober - Stilleståndsavtal mellan Storbritannien och Osmanska riket ingås.
- 3 november - Österrike-Ungern undertecknar vapenstillestånd.
- 3 november - Polen förklarar sig självständigt.
- 9 november
- Den tyska kejsaren Wilhelm II abdikerar och går i exil till Nederländerna varefter Weimarrepubliken utropas.
- Kommunistledaren Karl Liebknecht utropar en tysk sovjetrepublik.
- Den socialdemokratiske politikern Philipp Scheidemann utropar en tysk republik.
- 11 november
- Första världskriget avslutas med att Tyskland undertecknar ett vapenstilleståndsavtal efter strider, som krävt ca 9 miljoner döda.
- Den österrikiske kejsaren Karl I abdikerar.
- Radikala svenska socialister publicerar ett manifest som får de konservativa att frukta en revolution som i Ryssland.
- 12 november - Österrike blir republik.
- 14 november - Polen blir självständigt.
- 16 november - Ungern blir självständigt.
- 18 november - Lettland förklarar sig självständigt.
- 20 november - 25 personer omkommer när Ångaren Per Brahe förliser på Vättern, däribland konstnären John Bauer med familj.
- 17 december - Det nya svenska rösträttsförslaget antas av en urtima riksdag. Kvinnlig rösträtt införs, den 40-gradiga skalan avskaffas och mildare krav på skattebetalning införs.
- 18 december - Den svenska regeringen begär folkomröstning på Åland om eventuell anslutning till Sverige vilket avvisas av finska regeringen.
- 24 december - Interneringen av besättningen från det 1915 sjunkna tyska fartyget S.M.S. Albatross upphör.
- December - Uppehållstillstånd införs som krav för utländska medborgare att vistas i Sverige. De flyktingar som saknar pass underställs polisens kontroll.
- Två handelsavtal mellan Sverige och ententen tryggar spannmålsförsörjningen mot inskränkningar i järnmalmshandeln med Tyskland.
- Svenska lantarbetareförbundet bildas.
- Stockholms Telegrambyrå uppgår i Nordiska Presscentralen.
- Kommunfullmäktige införs för alla svenska kommuner med fler än 1.000 invånare. Därmed inleds processen som kommer att resultera i kommunstämmornas försvinnande.
- Sverige, Finland och Tyskland sluter avtal om att förstöra befästningarna på Åland.
- Den svenska reglementeringen av prostituerade, som skall förhindra spridandet av veneriska sjukdomar, avskaffas.
- Lex Veneris införs i Sverige. Alla personer, oavsett kön, med könssjukdom, tvingas genomgå medicinsk behandling.
- I en kungörelse ges svenska kvinnor rätt till rektors-, lektors- och adjunktstjänster med lägre lön och 60 år som pensionsålder.
- En parlamentarisk svensk kommitté för skolfrågor tillsätts.
- Fortsättningsskolestadgan införs i Sverige och gör den svenska fortsättningsskolan obligatorisk.
- Ryska soldater, som flytt från Finland, interneras i Fristad i Västergötland.
- LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefon AB går samman.
- En fornminnesinventering, den så kallade Göteborgsinventeringen, genomförs i Västsverige.
- Ett stort samemöte hålls i Östersund, där samerna bland annat antar en resolutione, som kräver "kompletterande undersökningar av statistisk och rasbiologisk art". Anledningen är, att man vill ha en statlig utredning av samernas situation till stånd.
- Kongliga Telegrafverket köper upp Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och har därmed uppnått monopol över det svenska telefonnätet.
[redigera] Födda
- 10 januari - Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
- 12 januari - Bertil Jonasson, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
- 13 januari
- Curt Ericson, svensk skådespelare.
- Guje Lagerwall, svensk skådespelare.
- 15 januari - Gamal Abdel Nasser, egyptisk militär och politiker, president 1956-1970.
- 16 januari - Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent.
- 24 januari - Gottfried von Einem, österrikisk kompositör.
- 26 januari
- Nicolae Ceauşescu, president och diktator i Rumänien 1965-1989.
- Philip Jose Farmer, science fiction-författare.
- 28 januari - Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
- 29 januari - John Forsythe, amerikansk skådespelare.
- 4 februari - Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 7 februari - Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker.
- 9 februari
- Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist.
- Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare.
- 13 februari - Patty Berg, amerikansk golfspelare.
- 14 februari - Jerome Karle, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 20 februari - Vera Valdor, svensk skådespelare.
- 23 februari - Richard Butler, amerikansk extremistledare.
- 26 februari
- Otis R. Bowen, amerikansk republikansk politiker.
- Theodore Sturgeon, amerikansk science fiction-författare.
- 1 mars - Else Fisher, svensk regissör och skådespelare.
- 5 mars
- Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet.
- James Tobin, amerikansk ekonom, nobelpristagare.
- 7 mars - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
- 8 mars - Ingrid Envall, svensk skådespelare.
- 9 mars
- Stina Sorbon, svensk sångare och skådespelare.
- Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare.
- 16 mars
- Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
- Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 25 mars - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
- 29 mars - Pearl Bailey, amerikansk skådespelerska och sångerska.
- 31 mars - Julie Bernby, svensk skådespelare, sångare, författare och sångtextförfattare.
- 3 april - Sixten Ehrling, svensk dirigent.
- 6 april - Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare.
- 9 april
- Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör.
- Jørn Utzon, dansk arkitekt, Sydneys operahus.
- 17 april - William Holden, amerikansk skådespelare.
- 20 april
- Lucian Pulvermacher, ledare för True Catholic Church, motpåve.
- Kai M Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
- 25 april - Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångare.
- 26 april - Fanny Blankers-Koen, nederländsk friidrottare med fyra OS-guld.
- 11 maj
- Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- Sheila Burnford, skotsk-kanadensisk författare.
- 12 maj - Julius Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
- 13 maj - Jim Hughes, amerikansk skådespelare.
- 17 maj - Birgit Nilsson, svensk operasångare, sopran.
- 18 maj - Harald Emanuelsson, svensk skådespelare.
- 20 maj - Edward B. Lewis, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin 1995.
- 29 maj - Erik Strandell, svensk skådespelare.
- 5 juni - Gunnar Helén, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1969-1975.
- 7 juni - Tage Berg, svensk skådespelare.
- 8 juni - Margareta Fahlén, svensk skådespelare.
- 11 juni - Rolf Gregor, svensk skådespelare.
- 13 juni - Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
- 18 juni – Franco Modigliani, italiensk-amerikansk ekonom, nobelpristagare.
- 19 juni - Gunnel Vallquist, svensk författare och översättare.
- 29 juni - Richard Edmund Lyng, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1986-1989.
- 30 juni - Susan Hayward, amerikansk skådespelare.
- 1 juli - Siv Ericks, svensk skådespelare.
- 13 juli – Alberto Ascari, italiensk racerförare, Formel 1.
- 14 juli
- Ingmar Bergman, svensk regissör.
- Arthur Laurents, amerikansk författare, främst verksam som dramatiker och filmmanusförfattare.
- 15 juli – Bertram N. Brockhouse, kanadensisk fysiker, nobelpristagare.
- 18 juli – Nelson Mandela, sydafrikansk politiker, president 1994-1999.
- 23 juli - Anders Franzén, marintekniker som upptäckte regalskeppet Vasa.
- 26 juli - Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör.
- 13 augusti – Frederick Sanger, brittisk mikrobiolog, nobelpristagare.
- 18 augusti - Helen Brinchmann, norsk skådespelare.
- 19 augusti - Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient.
- 24 augusti - Sikander Bakht, indisk politiker.
- 25 augusti – Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
- 28 augusti - Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
- 22 september - Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör.
- 24 september - Lennart Lindberg, svensk skådespelare.
- 2 oktober - Lars Orup, svensk journalist, reporter.
- 4 oktober – Kenichi Fukui, japansk kemist, nobelpristagare.
- 5 oktober – Roland Garros, fransk flygpionjär.
- 10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
- 11 oktober - Jerome Robbins, amerikansk koreograf, regissör och dansare.
- 12 oktober - Olle Tandberg, svensk boxare.
- 13 oktober - Viveka Linder, svensk skådespelare.
- 17 oktober - Rita Hayworth, amerikansk skådespelare och dansare.
- 18 oktober - Bobby Troup, amerikansk skådespelare, jazzpianist och kompositör.
- 23 oktober - Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och musiker (gitarrist).
- 25 oktober - Mimi Nelson, svensk skådespelare.
- 26 oktober - Eric Ericson, svensk dirigent och körledare.
- 27 oktober - Teresa Wright, amerikansk skådespelare.
- 30 oktober - Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare.
- 31 oktober - Griffin B. Bell, amerikansk jurist och politiker, USA:s justitieminister 1977-1979
- 4 november
- Art Carney, amerikansk skådespelare.
- Cameron Mitchell, amerikansk skådespelare.
- 6 november - Evert Karlsson, svensk satirtecknare under signaturen EWK.
- 7 november - Billy Graham, amerikansk väckelsepredikant.
- 9 november
- Spiro Agnew, amerikansk politiker (republikan), vicepresident 1969-1973.
- Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima.
- 20 november - Sven Lindberg, svensk skådespelare
- 21 november - Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- 8 december - Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
- 11 december – Aleksandr Solzjenitsyn, rysk författare, nobelpristagare.
- 12 december - May Sandart, svensk dansare och skådespelare.
- 21 december
- Donald Regan, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1981-1985.
- Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–1992, FNs generalsekreterare 1972-1981.
- 22 december - Eric Marcusson, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker.
- 23 december – Helmut Schmidt, tysk politiker, förbundskansler 1974-1982.
- 25 december
- Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare.
- Anwar Sadat, egyptisk politiker, president 1970-1981.
- 31 december - Gunder Hägg, svensk löpare.
[redigera] Avlidna
- 6 januari - Georg Cantor, tysk matematiker.
- 21 januari - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
- 6 februari - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
- 13 mars - César Ciu, rysk kompositör.
- 21 mars - Warner Miller, amerikansk republikansk politiker.
- 25 mars - Claude Debussy, fransk kompositör.
- 3 april - Olof Palme, svensk historiker.
- 11 april
- Otto Wagner, österrikisk arkitekt.
- William C. McDonald, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Mexico 1912-1917.
- 21 april - Manfred von Richthofen, tysk jaktpilot, Röde Baronen.
- 28 april - Gavrilo Princip, serbisk frihetskämpe alt. terrorist.
- 14 maj - Max Wilms, tysk läkare
- 4 juni - Charles W. Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, senator 1897-1905, USA:s vicepresident 1905-1909.
- 13 juni - Samuel Jean de Pozzi, fransk gynekolog.
- 17 juli
- Nikolaj II, rysk tsar, mördad.
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar, mördad.
- 20 september - Erik Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.
- 9 oktober - Raymond Duchamp-Villon, fransk skulptör.
- 20 november - John Bauer, svensk konstnär (drunknad).
- 27 november - Bohumil Kubišta, tjeckisk konstnär.
- 2 december - Edmond Rostand, fransk författare.
- Abel Ayerza, argentinsk läkare.
[redigera] Nobelpris
- Fysik - Max Planck, Tyskland
- Kemi - Fritz Haber, Tyskland
- Medicin - Inget pris utdelades
- Litteratur - Inget pris utdelades
- Fred - Inget pris utdelades
