Juno (rymdsond)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Juno
Juno vid Jupiter
Juno vid Jupiter
Status På väg mot mål
Organisation NASA
Kostnad $700 miljoner (FY03)
Typ Kretsare
Satellit till Jupiter
Gick in i bana Går in 2016
Uppskjutning 5 augusti 2011
16:25 UTC
Uppskjutningsfarkost Atlas V
Uppdragets varaktighet 2016 - 2017
NSSDC-ID JUNO
Webbplats Junouppdragets webbplats
Massa 1 500 kg
Dimensioner höjd: 3,5 m
diameter: 3,5 m
Effekt 400 W

Juno är en rymdsond från NASA som sköts upp den 5 augusti 2011, med avsikten att några år senare, 2016, gå in i bana runt Jupiter. Rymdsonden kommer att placeras i en bana runt polerna för att studera planetens magnetiska fält. Juno kommer också att leta efter bevis för att Jupiter har en stenkärna och utforska hur mycket vatten som finns i atmosfären. Den kommer även att studera Jupiters vindar (som kan nå hastigheter upp till 600 km/h).

Juno kommer att vara den första sonden till Jupiter som drivs av solenergi. En av anledningarna till detta är att Nasa fått kritik av kärnkraftsmotståndare för att tidigare rymdsonder som skickats ut till solsystemets yttre planeter (till exempel Voyager 1, Galileo, Cassini–Huygens) använt sig av plutonium som kraftkälla i radioisotopgeneratorer. Tidigare har det varit omöjligt att framställa solceller som kunde fungera väl långt ifrån solen, men senare tiders framsteg i tekniken har möjliggjort användandet av solpaneler även där.

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Juno, som sköts upp den 5 augusti 2011,[1] är en rymdsond i New Frontiers-programmet. Juno kommer att på sin väg till Jupiter att passera jorden för att öka hastigheten, en så gravitationsslunga. Denna förbiflygning ska ske två år efter uppskjutning. När den anländer till Jupiter 2016, ungefär 5 år efter uppskjutning, så kommer rymdsonden att tända raketmotorerna för att minska Junos hastighet tillräckligt mycket för att den ska kunna lägga sig i omloppsbana runt Jupiter. Rymdsonden kommer sedan att kretsa runt Jupiters poler omkring 1 varv var elfte dag. Uppdraget kommer att vara slutfört 2017, efter att ha kretsat 32 varv. Datanalyser kommer att pågå under 2018.

Instrumentering[redigera | redigera wikitext]

Ombord finns en mängd vetenskapliga instrument:

  • Mikrovågsradiometer (Microwave Radiometer, MWR)
Instrumentet kommer att undersöka Jupiters atmosfär i radiovåglängder från 1,3 cm till 50 cm. Data från instrumentet kommer att kunna ge en bättre bild av Jupiters inre och hur mycket energi som strålar ut från planeten.
  • Infraröd kartläggning av Jupiters aurora (Jovian Infrared Auroral Mapper, JIRAM)
JIRAM kommer att mäta utstrålad värmeenergi (våglängder mellan 2 och 5 μm) i de övre lagren av atmosfären ner till ett djup av 5 till 7 bar.
  • Fluxmagnetometer (Fluxgate Magnetometer, FGM)
Instrumentet kommer att ha tre mål - kartläggning av Jupiters magnetfält, information om planetens inre, samt att bestämma den tredimensionella strukturen hos magnetosfären vid polerna.
  • Avancerad stjärnkompass (Advanced Stellar Compass, ASC)
Instrumentet kommer att likt en GPS kunna användas för precisa positionsbestämningar run Jupiter, och således tillåta noggranna kartläggningar.
  • Distributionsexperiment för Jupiters aurora (Jovian Auroral Distribution Experiment, JADE)
Instrumentet kommer att ge information om partikeldistribution och energier i magnetosfärerna runt Jupiters poler.
  • Detektering av högenergipartiklar (Jovian Energetic Particle Detector Instrument, JEDI)
JEDI kommer att mäta distributionen av väte, helium, syre, svavel och joner i magnetosfärerna runt Jupiter poler.
  • Sensor för radio- och plasmavågor (Radio and Plasma Wave Sensor, WAVES)
Genom att mäta radio och plasmavågor runt Jupiters poler kan WAVES identifiera de områden som utgör radiokällor.
  • Ultraviolett spektrograf (Ultraviolet Imaging Spectrograph, UVS)
Varje gång rymdsonden roterar kommer instrumentets slits att detektera egenskaper hos utstrålade ultravioletta fotoner.
  • JunoCam (JCM)
Detta är en vanlig kamera som kommer att fotografera planeten i synligt ljus. Den beräknas inte kunna användas mer än 7 varv runt Jupiter eftersom strålning och det kraftiga magnetfältet kommer att påverka den negativt

Last[redigera | redigera wikitext]

Ombord finns det tre Legofigurer föreställande Jupiter, Juno och Galileo[2]. Figurerna tillverkades av aluminium och väger 10 gram per figur.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Juno (spacecraft)
  1. ^ Juno probe heads for Jupiter from Cape Canaveral, BBC den 5 augusti 2011.
  2. ^ Legofigurer ombord Juno