Justina Casagli

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Justina Casagli
Födelsenamn Justina Kristina Wässelius
Född 4 oktober 1794
Död 1841
Dödsort Parma
Bakgrund Stockholm
Genre(r) opera
Roll sopran
År som aktiv 18121831

Justina Kristina Casagli, född Wässelius 4 oktober 1794 i Stockholm, död 1841 i Parma i Italien, var en svensk skådespelare och operasångare. Hon anses vara Sveriges första internationella sångerska.

Biografi och karriär[redigera | redigera wikitext]

Casagli var barn av en tapetfabrikör och syster till Jeanette Wässelius. Hon blev elev vid Dramatens elevskola 1805 och anställdes vid Operan och Dramaten 1812. Samma år gifte hon sig med den italienska dansaren Ludovico Casagli (1760–1831).

Hennes utseende, grace och böjliga röst gjorde henne snabbt populär. Hon ”omtalas alltid med värme” och beskrevs som nät och vacker, munter och ”förtrollande livlig” som Cherubin i Figaros bröllop, Papagena i Trollflöjten, Zerlina i Don Giovanni och Lilla Matrosen, och hennes dramatiska aktion som oklanderlig. Hon fick beröm för rollen som Iza i Hermann von Unna av Skjöldebrand mot Gustav Åbergsson, Maria Franck och Charlotta Eriksson säsongen 1817–18. Hon blev associé eller ledamot vid Musikaliska akademien 1817. Hon tillhörde liksom sin syster en av två kvinnor som fick fast lön på den kungliga teatrarna: en årslön på 1000 riksdaler banco samt 400 för en valfri konsert på Riddarhuset eller Operan under april: från 1815 hade hon också rätt till sex månaders studieresa utomlands, även om hon inte använde sig av den rätten.

Hon lämnade Sverige med sin man 1818 och reste till Italien, där hon gjorde stor succé och firade triumfer på scenen i Turin 1818 som primadonna i Rossinis Cerentola, i Rom 1823 i Rossinis Donna del Lago, och i Lucca 1827 i Cimarosas Il matrimonio segreto, där hon ”gjorde sig odödlig”, innan hon anställdes i München.

Efter makens död 1831 sökte hon arbete vid Operan i Stockholm, men nekades anställning, eftersom hennes plats där övertagits av Henriette Widerberg och man befarade att hennes röst tagit skada. Hon tillbringade sina sista år i Parma i Italien där hon kastade sig ut genom ett fönster under en depression och omkom.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Justina Casagli i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906), s. 757.
  • Justina Casagli i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887), s. 68.
  • Nils Bohman, Svenska män och kvinnor, nr 2.
  • Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6).
  • Georg Nordensvan: Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar. Första bandet 1772–1842 (1917).
  • Ingeborg Nordin Hennel: Mod och Försakelse. Livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863. Stockholm: Gidlunds (1997) ISBN :91 7844 256 7.