Kämpakumlet

	Kämpakumlet
	Gravfält
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholm
Kommun	Stockholm
Socken	Stockholm
Koordinater	59°19′19″N 17°58′08″Ö / 59.32190°N 17.96902°Ö
	Kulturmärkning
Fast fornlämning
- FMIS beteckn	Bromma 4:1
	Information från FMIS.

"Kämpakumlet" är namnet på några bronsåldersgravar (RAÄ 4) på en tomt vid Aladdinsvägen i stadsdelen Smedslätten i södra Bromma väster om Stockholm.

Gravfältet Kämpakumlet vid Aladdinsvägen 32 ligger på en obebyggd tomt på ett litet parkområde sydöst om, och anslutande till, vägen. Gravarna ligger på ett barrskogsbeväxt område med morän och berg i dagen. Gravfältet är från bronsåldern och är delvis undersökt. Bronsåldersgravarna vid Kämpakumlet tyder på spår av bebyggelse. I Bromma fanns en liten fast befolkning under yngre bronsålder (ca 1100-500 f.Kr.). Förutom fornlämningar i Smedslätten, känner vi till lämningar från bronsåldern i flera stadsdelar i Bromma. Spåren efter invånarna i Bromma är rösen, stensättningar, skålgropar (i folktron även kallad älvkvarn) och rester av boplatsen vid Kämpakumlet i Smedslätten.^[1]

Gravfältet vid Kämpakumlet ^[2]

Vid Kämpakumlet finns sju gravar i form av stensättningar, som liknar rösen. Gravfältet är inte undersökt. När villorna i Smedslätten byggdes undersöktes sex gravar i närheten. De liknade gravarna här. Fem var tomma på fynd. I den sjätte påträffades en så kallad holkyxa av brons från yngre bronsålder. Under denna tid brändes de döda och de fick endast några få gravgåvor med sig. Ibland påträffas endast en knapp, en yxa eller en rakkniv av brons tillsammans med de brända benen.

Andra lämningar i närheten visar också att människor bott här sedan bronsåldern. Till exempel hittades vid vägarbeten 1922 lämningar från en boplats från den tiden med bland annat skörbränd sten. Två skålgropsstenar har också funnits i trakten. Den ena offerstenen, som hade ett 30-tal skålgropar, hittades nära detta gravfält men flyttades till Åkeshovs slott där den sågs senast 1946, men sedan är försvunnen. Den andra offerstenen, med minst 3 skålgropar (RAÄ 626), ligger i Drömdungen nära Smedslättsskolan.

Groparna som är utmejslade i stenarna kallas ibland även älvkvarnar då man trodde att älvorna malde sin säd i groparna. Skålgropsstenarna har varit förknippade med övernaturliga krafter och man har långt fram i tiden offrat saker i fördjupningarna. Man anser att de är från bronsåldern.

Man har funnit en rad fornlämningar i Smedslätten. De äldsta fasta fornlämningarna i Bromma är från bronsåldern (1500 f.Kr.-500 f.Kr.). Fynden kommer från människor, som bodde här. Att det funnits en boplats i Smedslätten kunde man bevisa 1922, då man hittade rester av eldstäder. Det var inte mycket av Bromma som låg ovanför vattenytan. En stor ö fanns och den bestod av de högsta delarna av Smedslätten, Ålsten och Nockeby. Resten var bara små skär, som stack upp över vattenytan, som då låg nära tjugo meter högre än Mälaren gör idag. Bronsåldersgravarna vid Aladdinsvägen i Smedslätten ligger mitt bland villorna. Bronsåldersgravar består oftast av mindre stenrösen eller stensättningar och saknar ofta andra fynd än rester av aska. I en av gravarna i Smedslätten fann man dock den s.k. holkyxan (RAÄ129). I de omgivande kvarteren fann man ytterligare sex gravar, alla från samma tid, det vill säga från cirka 500 år f. Kr. I samband med bebyggelsen av tomtmarken här utgrävdes 1922 de sex forngravarna. Det var små, flacka och orgelbundna rösen eller stenflak som, med ett undantag, låg på berghällar. Samtliga torde ha varit brandgravar. Fornlämningarna i Smedslätten och gravarna fanns samlade i ett begränsat område i Smedslätten i kvarteren mellan Aladdinsvägen och Sunnerdahlsvägen. De vägarna går delvis parallellt med varandra och däremellan går 12:ans spårväg idag fram.

Vid utbyggnaden av Smedslätten på 1920-talet undersöktes några mindre rösen innan de skulle tas bort. Kämpakumlet undersöktes år 1922 av ingenjör Bror Ericson, amanuens Olov Källström och amanuens Sven Erlandsson inför byggandet av Smedslättens trädgårdsstad i Bromma. ^[3]

Holkyxa av brons funnen i Smedslätten år 1922

I Bromma har också en hel del arkeologiska fynd gjorts. Bland de äldsta fynden som har gjorts är en holkyxa från bronsåldern som har hittats i närheten av Kämpakumlet i Smedslätten år 1922. Holkyxan finns nu på Statens historiska museum, och det är ett av stockholmstraktens få gravfynd från bronsåldern. Senare har man funnit två skafthålsyxor till i Bromma. En hittades inom Ålsten-Nockebyområdet och en i Norra Ängby.

Brommas fornminnesskyltar

Informationsskyltarna om Brommas fornminnen produceras i samarbete med Bromma hembygdsförening och Stockholms stadsmuseum.^[4]^[5]

Noter

^ Bromma hembygdsförening, Katalog över Brommas fornlämningar - i nummerordning.
^ Stockholmskällan, Kämpakumlet
^ Fornvännen: Tillväxten under år 1922, (1923). Statens historiska museum och Kungliga myntkabinettet. 4 sidor pdf-fil. Sidan 16 av 30 sidor. Så här lyder texten: Gravfynd från undersökning av fem små platta, 2 – 4,5 m vida rösen, av vilka tre var fyndlösa; i ett hittades brända ben och i kanten av det största en hålyxa av brons (lik Mn 1189). Undersökningen utförd av ingenjör Bror Ericson, amanuens Olov Källström och amanuens Sven Erlandsson. Smedslättens trädgårdsstad, Bromma församling. Nr 16937.
^ Stockholmskällan – Informationsskyltar i Bromma från Stockholms stadsmuseum^{[död länk]}
^ Stockholmskällan – Kämpakumlet

Källor

Stockholmskällan – Kämpakumlet
Nils Ringstedt, Bromma före historien, 2008
Edvard Bolin, Bromma, En kulturhistorisk vägvisare, 1979
Bengt Lindberg, Brommabygden, 1957
Fornvännen: Tillväxten under år 1922, (1923). Statens Historiska Museum och Kungliga Myntkabinettet.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kämpakumlet.
Bilder & media
Stockholmskällan – Informationsskyltar i Bromma från Stockholms stadsmuseum
Stockholmskällan – Kämpakumlet
Riksantikvarieämbetet – Fornsök, RAÄ-nummer: Bromma 4:1.
Holkyxa av brons från bronsålder period III (1300 f.Kr. – 1100 f.Kr.) på Statens historiska museum, Stockholm.
Bronsålder i Bromma socken, Uppland, ’’Landskapet tas i anspråk’’. B-uppsats i arkeologi vid Stockholms Universitet, VT 2004. Författare: Christina Schierman. Handledare: Anders Carlsson.
Historik.Stockholms stad, Kort historik om Bromma från istiden till nutid. Författare: Rolf Gezelius, Bromma hembygdsförening.
Visual Arkiv på nätet

[1] Bromma hembygdsförening, Katalog över Brommas fornlämningar - i nummerordning.

[2] Stockholmskällan, Kämpakumlet

[3] Fornvännen: Tillväxten under år 1922, (1923). Statens historiska museum och Kungliga myntkabinettet. 4 sidor pdf-fil. Sidan 16 av 30 sidor. Så här lyder texten: Gravfynd från undersökning av fem små platta, 2 – 4,5 m vida rösen, av vilka tre var fyndlösa; i ett hittades brända ben och i kanten av det största en hålyxa av brons (lik Mn 1189). Undersökningen utförd av ingenjör Bror Ericson, amanuens Olov Källström och amanuens Sven Erlandsson. Smedslättens trädgårdsstad, Bromma församling. Nr 16937.

[4] Stockholmskällan – Informationsskyltar i Bromma från Stockholms stadsmuseum^{[död länk]}

[5] Stockholmskällan – Kämpakumlet

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Gravfältet vid Kämpakumlet [2]