Åkeshovs slott

"Åkehof", Åkeshovs slott på 1600-talet, från väst

Åkeshovs slott (även stavat Åkeshof) i Bromma ligger naturskönt vid Judarskogens naturreservat med den vackra Judarnsjön i stadsdelen Åkeshov, Stockholm, Stockholms län. Historiskt sett låg Åkeshov i Bromma socken, som inkorporerades med Stockholms stad 1916. Efter att ha genomgått en varsam ombyggnad, som tagit hänsyn till slottets konsthistoriskt värdefulla interiörer, nyttjas slottet idag som konferensanläggning.

Slottets historia

1600-tal

Åkeshov på Gripenhielms Mälarkarta 1689.

Åke Axelsson (Natt och Dag) (1594-1655). Åke Axelsson lät bland annat uppföra Åkeshovs slott på egendomen Nockeby i Bromma församling under 1600-talets mitt. Åkeshov var en av de största godsen väster om Stockholm vid denna tid.

Godset som slottet ligger på hette ursprungligen Nockeby och omtalas redan på 1400-talet då Stockholmsrådmannen Peder Ålänning var ägare. Peter Finvidsson Ålänning (födelsår okänt, död något av åren 1404-1407), var rådman i Stockholm senast från 9 juni 1375 till sin död. Peter Ålänning var en av sin tids rikaste stockholmare och fungerade tidvis som bankir för bland andra Albrekt av Mecklenburg och Bo Jonsson (Grip). Han ägde ett hus i Stockholm, en gård på Södermalm och dessutom flera gårdar i Uppland och Östergötland samt i Sunds och Finströms socknar på Åland.

1624 omnämns den lärde translatorn Ericus Schroderus (bror till Johan Skytte) som ägare. Som ung kallade sig den äldre bordern Johan Skytte för Schroderus, men tog vid adlandet 1604 namnet Skytte. Bröderna Skytte föddes som söner till borgmästaren Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Efter Ericus Schroderus som ägare till Åkeshovs egendom tillföll den genom donation sekreteraren, sedermera hovrådet Christoffer Ludvig Rasche 1629.

1635 köpte riksmarskalken, friherre, Åke Axelsson Natt och Dag (1594-1655) egendomen och lät omkring 1650 bebygga densamma med en byggnad som uppkallades efter honom. Ett stort landområde ingick i Åkeshov, det som nu är stadsdelarna Nockeby, Nockebyhov, Höglandet, Åkeslund och delar av Riksby.

Det ursprungliga slottet var en tvåvåningsbyggnad (corps-de-logiet) med valmtak och utskjutande trapphus samt två kvadratiska flyglar med pyramidtak. Den stenlagda gården inhägnades av murar som på långsidorna samt vid sidorna av huvudbyggnaden var genombrutna med gavelkrönta portar. Även den mindre inkörsporten var gavelförsedd och på gårdens mitt spelade en fontän.

Genom arv gick sedan egendomen till Åke Axelssons dotter Barbro Åkesdotter (Natt och Dag), som 1643 gifte sig med sjöhjälten, amiral, friherre Claes Bielkenstierna (1615-1662), som synes ha fortsatt sin svärfars byggnadsplaner. Deras dotter Christina Claesdotter Bielkenstierna (1645-1716) ärvde godset 1662, men förlorade detsamma 1690 genom reduktion till Kronan, varefter den grevliga ätten Stenbock köpte byggnaden 1690.

1700-tal

Johan Gabriel Stenbock (1640-1705). Oljemålning 1690 av David Klöcker Ehrenstrahl (1628-1698). Gripsholms slott.

Stierncronas vapensköld 1723. Vapenskölden över huvudingången på Åkeshovs slott, Anno 1723, med Gabriel Stierncronas och hans hustrus, Antoinetta Maria Amya vapen. Sandstensportalen över ingången till Åkeshovs slott är klassiskt formad.

Åren 1690-1720 ägdes Åkeshov av ätten Stenbock, först av greve Johan Gabriel Stenbock (1640-1705) under åren 1690-1705, därefter av hans kusin, greve, generallöjtnant Erik Gustav Stenbock (1662-1722) under åren 1705-1720. Under Stenbocks tid uppfördes 1719 den så kallade "Ryssmuren" av ryska krigsfångar från Stora nordiska kriget. Stenmuren kringgärdar stora delar av Åkeshovs ägor och är omkring en till en och en halv meter hög.

1720 köptes Åkeshov av justitiekanslern, friherren Gabriel Stierncrona (1669-1723), som redan 1721 omvandlade Åkeshov med underlydande gårdar i Spånga och Järfälla till fideikommiss för sina efterkommande.

Sandstensportalen, som är klassiskt formad, över huvudingången på Åkeshovs slott, Anno 1723, med Gabriel Stierncronas och hans hustrus, Antoinetta Maria Amya, vapensköld och därunder ett elegant smidesgaller i rokoko.

Slottet byggdes om i flera omgångar, bl.a 1723 och 1740 av arkitekt Carl Hårleman.

Vid ombyggnationen 1723 gav Gabriel Stierncrona (1669-1723) manbyggnadens yttre utseende som det ännu har. Det omoderna trapphuset togs bort och det ursprungliga valmtaket utbyttes mot ett säteritak med vertikal mellandel. Över huvudentrén finns en sandstensportal, som är klassiskt formad och bär Gabriel Stierncronas och hans hustrus Antoinette Maria Amyas vapensköldar, samt årtalet 1723, vilket också var Gabriel Stierncronas dödsår. Under vapenskölden sitter ett elegant smidesgaller i rokoko med mönster av smidesslingor och förgyllda blad.

Två flygelbyggnader tillkom under 1740-talet samt två yttre stallflyglar. Flygelbyggnaderna finns fortfarande kvar, men stallflyglarna måste rivas då tunnelbanan drogs fram. Flyglarna har kvar sin kubiska grundform med tälttak från 1600-talet, men vid ombyggnaderna under 1700-talet, som leddes av Carl Hårleman, fick de lägre tillbyggnader, samtidigt som slottet till stor del inreddes i 1700-talets smak.

På 1740-talet uppfördes också ett vackert orangeri i elegant rokoko av Carl Hårleman ett stycke från huvudbyggnaden. Under 1700-talet ökades Åkeshov med Ålstens och Beckomberga gårdar och omfattade, när det var som störst, ungefär halva Bromma socken.

Agneta Wredes förmak

Agneta Wredes förmak på övervåningen på slottet är uppkallat efter friherrinnan Agneta Wrede af Elimä (1718-1800), som var gift med Gabriel Stierncronas son, David Stierncrona (1715-1784), och som bodde på slottet åren 1747-1800.

År 1747 skedde en invändig renovering av Åkeshovs slott med Carl Hårleman (1700-1753) som arkitekt. Det var samma år som Agneta Wrede af Elimä hade gift sig med David Stierncrona och hon blev friherrinna till Åkeshov. Inredningen i Åkeshov fick en praktfull interiör. I den svit, som hon skulle disponera, blev utsmyckningen arkadisk, rofylld och idylliskt lantlig. Året därefter, 1748, fick inredningen då en utsökt rokokostil med fina, väggmålningar av Johan Pasch (1706-1769), som i original kan ses i det rum, som var Agneta Wredes förmak och i stora salen. Herdescener i pastorala landskap omramas av målade ramar, virade med rikt blommande girlanger. Hjortjakten i salen är en lätt ändrad kopia av den stora tavla, som köptes till slottet 1740 och som är signerad av den franske rokokomålaren Jean-Baptiste Oudry. Agneta Wrede bodde på Åkeshovs slott till sin död 1800.

1800-nutid

Godset förblev i ätten Stierncronas ägo till 1853 då slottets siste fideikommissarie David Erik Stierncrona bytte egendomen mot Stjernarps gård i Halland. Änkan Karolina Gustava von Friesendorff blev ny ägare, hennes son tog 1873 över innan firman Olsson & Rosenlund genom köp förvärvade slottet. En stor ladugård väster om gården tillkom under 1800-talets senare del.

1904 införskaffade Stockholms stad Åkeshovs slott med underlydande lantegendomar för 400.000 kr. I samband med detta köp styckades marken upp och bebyggdes delvis med villor och senare flerfamiljshus.

Under 1910-talet inrymdes det så kallade Margaretahemmet i huvudbyggnaden och 1917-1940 Åkeshovs sinnesslöanstalt. Under kriget bodde här baltiska flyktingar och därefter användes slottet som genomgångsbostäder för hemlösa innan byggnaden provisoriskt inreddes först för Riksby folkskola och sedan för Nya Elementarskolan. 1948 började Nya Elementarskolan flytta ut till den nuvarande skolbyggnaden vid Åkeshovs tunnelbanestation. Den nya skolan var färdigbyggd 1952. Därefter hyrde Bromma församling 1958-1987 slottet av Stockholms stad där de inhyste sin pastorsexpedition. Sedan 1988 används slottet som konferenscenter och hotell (23 rum).

Slottet omges av en fin slottspark med ett Orangeri från 1730-talet (arkitekt Carl Hårleman). I nära anslutning till Orangeriet ligger ett flertal växthus som idag under namnet Åkeshofs Trädgårdar (Tulpanens Hus) inrymmer en mängd olika aktiviteter bl a återkommande blomster- och konstutställningar, trädgårdskafé m m.

Väster om slottet ligger ett arboretum och Judarskogens naturreservat, ett fantastiskt fint strövområde i i västra Stockholm. Mitt i Judarskogen ligger sjön Judarn. I det området låg också ladugården, som under åren 1939-1988 inrymde kungens får när de inte befann sig betande på Gärdet i Stockholm. Ladugården och fårstallet brann ner i oktober 1989. På en del av denna plats uppfördes "Hundstallet" som hjälper utsatta hundar att hitta nya hem.

Bromma hembygdsförening

Sedan i början på 1990-talet har Bromma hembygdsförening sina lokaler i tredje våningen på Åkeshovs slott.

Ägarlängd

Årtalen anger när respektive person var ägare av Åkeshovs slott

• 1624-1629 Ericus Schroderus, translator (ägde ett privat tryckeri som translator regius, den kunglige översättaren), en yngre bror till riksrådet Johan Skytte
• 1629-1635 Christoffer Ludvig Rasche, sekreterare, diplomat, sedermera hovråd
• 1635-1655 Åke Axelsson Natt och Dag (1594-1655), riksmarskalk, friherre, gift 1626 med Elsa Oxenstierna, syster till rikskanslern Axel Oxenstierna, och omgift 1653 med Anna Cruus
• 1655-1662 Barbro Åkesdotter (Natt och Dag), den förres dotter, som gifte 1643 sig med Claes Bielkenstierna, sjöhjälte, amiral, friherre
• 1662-1690 Christina Claesdotter Bielkenstierna (1615-1662), den förres dotter, friherre, dotter till Barbro Åkesdotter (Natt och Dag) och Claes Hansson Bielkenstierna, hon ärvde godset 1662, men förlorade det 1690 genom reduktion till Kronan
• 1690 drabbades Åkeshov av reduktion till Kronan och innehades därefter av den grevliga ätten Stenbock
• 1690-1705 Johan Gabriel Stenbock (1640-1705), greve, riksmarskalk, riksråd
• 1705-1720 Erik Gustav Stenbock (1662-1722), den förres kusin, greve, generallöjtnant, gift med Johanna Eleonora De la Gardie (1661-1708), grevinna, författare, poet, hovdam
• 1720-1723 Gabriel Stierncrona (1669-1723), friherre, justitiekansler, ämbetsman, redan 1721 omvandlade Stierncrona Åkeshov slott med underlydande gårdar till fideikommiss, slottet förblev i Stierncronas ägo till 1853
• 1723-1784 David Stierncrona (1715-1784), den förres son, friherrre, kunglig kammarherre. Han blev senare också friherre till Åkeshovs slott. 1747 gifte han sig med friherrinnan Agneta Wrede af Elimä (1718-1800), dotter till riksrådet, friherre Fabian Wrede af Elimä (1694-1768) och hans hustru friherrinnan Catharina Charlotta Sparre (1687-1759).
• 1784-1817 David Stierncrona (1754-1817), den förres son, friherre, hovmarskalk
• 1817-1845 David Henric Stierncrona (1786-1845), den förres son, friherre, generallöjtnant
• 1845-1853 David Erik Stierncrona (1820-1900), den förres son, friherre, kammarherre, han var slottets siste kommissarie
• 1853-1873 Karolina Gustava von Friesendorff (född 1832), friherrinna, köpte egendomen Åkeshov 1853
• 1873-1904 K F L von Friesendorff, den förre son, friherre
• 1904 Stockholms stad inköpte slottet

Bilder

Några bildintryck av dagens slott, tagna av Holger Ellgaard på sommaren 2008

• 

  Slottet från parken

• 

  Slottet från entrén

• 

  Portalen daterad 1723

• 

  Västra flygeln

Källor

• Kjellberg, Sven T.; Svensson, S. Artur & von Malmborg, Boo (1966-1971). ”Uppland 2”. Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Malmö: Allhems Förlag AB. Libris 8207997 
• Åkeshovs slott i Upplandia

Externa länkar

• Åkeshofs slott
• Wikimedia Commons har media som rör Åkeshovs slott
  Bilder & media