Karin Svensdotter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Karin Svensdotter var en kvinna som ställdes inför rätta år 1656 för att ha haft samlag med Älvakungen.

År 1656 ställdes Karin Svensdotter, som arbetade som piga, inför rätta vid Västra Härads ting i Sävsjö i Småland. Hon bekände sig ha fött sju barn åt Älvakungen. Hon uppgav bland annat att hon hade färdats med honom in i berget Grönskulle, där de dansat och sjungit med andra. Han beskrivs som en stilig man i gyllene kläder, kallade sig Älvakungen eller Älven, och han hade givit henne smycken och andra gåvor. Hon uppgav sig ha fött deras barn under de anfall hon ofta drabbades av, och som hade bevittnats av andra. Under anfallen hade älvakungen hämtat deras barn och fört bort dem, och efter anfallen hade hon blivit mycket trött. Karins Svensdotters husbonde vittnade om att Karin ofta sökte efter sina barn i skogen. Målet var ovanligt och myndigheterna tvekade länge om hur det skulle hanteras. Göta hovrätt bedömde efter råd från Växjö domkapitel och Linköpings domkapitel att Satan i Älvakungens skepnad hade gjort henne sinnesförvirrad, och man uppmanade församlingen att be för henne. Hennes släktingar försåg henne med ett silverkors som skydd mot onda makter, och efter detta ska samlagen ha upphört.[1]

Det förekom under 1600- och 1700-talen i Sverige att människor ställdes inför rätta efter att ha berättat om sex med naturväsen. Det var dock oftare män som ställdes inför rätta i just dessa fall: ett av andra få fall mot en kvinna var det mot Ragnill Pedersdotter 1620. Dödsdomar var vanliga under sådana mål, men de omvandlades vanligen till mildare straff av högre domstol. I Sveriges lag fanns det inga uttryckliga förbud för detta, men eftersom det rörde sig om samlag med icke-mänskliga varelser föll målen om sex med naturväsen under lagen om tidelag. Enligt kyrkan var dessa väsen skepnader som Djävulen och hans demoner antog för att förföra människor.[2]

År 1640 dömdes Peder Jönsson till döden anklagad för att ha haft samlag med ett sjörå.[3] En man anklagad för stöld dömdes till döden sedan han 1658 inför rätta förklarat att han överlevt tiden på flykt i skogen genom ett förbund med skogsrået, som var mycket svartsjukt och ville ha honom för sig själv.[4] År 1685 anklagades en Mats Larsson, efter hustrun Brittas anmälan, för att ha haft sexuella förbindelser med bergsrået.[5] År 1691 fick en Sven Andersson en dödsdom sedan han efter en kroppsundersökning dömdes som skyldig till att ha haft sex med bergsrået.[4] Vittnesmål från människor som hävdade att de hade besökt älvor förekom i Sverige långt fram i tiden: den 29 september 1759 avlade den 22-årige drängen Jacob Jacobsson i Ramsberg inför kyrkoherde B. Vigelius ett vittnesmål om att han en dag hade besökt älvornas värld. Efter en dags fiske hade han plötsligt sett en väg som inte funnits där förut, och då han följde den hade han hamnat vid ett bord med "småfolk" och en vacker jungfru i naturlig storlek, som hade bjudit honom mat och dryck. Han hade vägrat ta emot något och bett Gud att föra honom hem, och då hade småfolket slängt ut honom i förargelsen. Detta hade hänt den 16 september, och då han kommit hem fick han veta att fyra dygn hade gått. Kyrkoherden bedömde att Jacobsson var gudfruktig men "enfaldig".[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Häll, Mikael: "Näckens dödliga dop: Manliga vattenväsen, död och förbjuden sexualitet i det tidigmoderna Sverige", i Historisk tidskrift 2011:3, Stockholm (2011), s. 609–610
  2. ^ Häll, Mikael: "Den övernaturliga älskarinnan - Erotiska naturväsen och äktenskapet i 1600-talets Sverige", i Catharina Stenqvist & Marie Lindstedt Cronberg (red.), Dygder och laster - Förmoderna Perspektiv på tillvaron, Nordic Academic Press, Lund (2010), s. 136–138
  3. ^ Häll, Mikael: "Den övernaturliga älskarinnan - Erotiska naturväsen och äktenskapet i 1600-talets Sverige", i Catharina Stenqvist & Marie Lindstedt Cronberg (red.), Dygder och laster - Förmoderna Perspektiv på tillvaron, Nordic Academic Press, Lund (2010), s. 142
  4. ^ [a b] http://www.ot.fi/Story/?linkID=118865
  5. ^ Häll, Mikael: "Den övernaturliga älskarinnan - Erotiska naturväsen och äktenskapet i 1600-talets Sverige", i Catharina Stenqvist & Marie Lindstedt Cronberg (red.), Dygder och laster - Förmoderna Perspektiv på tillvaron, Nordic Academic Press, Lund (2010), s. 140-142
  6. ^ Clas Svahn: Möten med det okända (2009)

Källor[redigera | redigera wikitext]