Karlström (adelsätter)
Namnet Karlström eller Carlström har burits av två närstående svenska adliga ätter med ursprung från Brätte, Vänersborgs föregångare, i början av 1600-talet. Ätterna har gemensamt ursprung med ätten Tigerhielm, vars stamfar också hette Karlström före adlandet, och med en borgerlig släkt Carlberg med flera benärkelsesvärdiga medlemmar.[1] Namnen Karlström och Carlbergär inte unika för dessa släkter, utan har även burits av ett stort antal orelaterade personer.
Den ena Karlström-ätten omattade endast den adlade, som dog ogift och barnlös. Den andra är sedan 1985 utslocknad på svärdssidan men hade 2015 fyra kvinnliga medlemmar födda på 1940- och 1950-talen.[2]
Ätteenas stamfader är Börje Olofsson var rådman och handelsman i Brätte, och gift med Anna Pedersdotter vars mor hette Bröms. Deras två söner tog efternamnen Carlberg respektive Carlström (Karlström). Från sson Johan Börjesson Carlberg utgick den borgerliga släkt Carlberg, som bland annat omfattade 1700-tals arkitekterna Johan Eberhard, Bengt Wilhelm och Carl Wilhelm Carlberg.
Brodern Gustaf Börjesson, antog namnet Karlström (Carlström). Han drev Hedenskogs masugn och Råglanda hammare och var bosatt på Älvbacka bruk i värmländska Nyeds härad. Hans hustru hette Ellika Elfdalia och var dotter till kyrkoherden i Älvdalen, Benedictus Erici och Magdalena Brunia och av samma släkt som Caméen och Caménhjelm. Deras tre söner adlades vid olika tillfällen, den äldste sonen Bengt Gustaf med namnet Tigerhielm, de yngre Johan och Sven med oförändrat namn. De senare introducerades på Riddarhusetde på olika nummer och bildar såleedes skilda ätter.
Karlström nr 857[redigera | redigera wikitext]
Karlström (nr 857)  | |
| Adlad | 1674 |
|---|---|
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1675 |
| Grad | Adlig ätt nr 857 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1985 (Svärdssidan Fortlever (Spinnsidan) |
Den ovan nämnde Johan Karlström var brukspatron och skrev sig till Uddeholms, Stjärnas, Rölandas, Övre och Nedre Föskeds, Hedenskogs och Matjerns hammare och masugnar; han är mest namnkunnig som grundare av Uddeholmsverken. Hans hustru, Elsebe Jörgens, var dotter till en grosshandlare i Göteborg. Den 20 maj[3] 1674 adlades han med bibehållet namn, och introducerades året därefter på Riddarhuset med ättenummer 857. Av de många barn som föddes fortlevde ätten på svärdssidan endast med en son, Johan Georg Karlström, som inträdde den militära banan, och var gift med friherrinnan Charlotta Roos af Hjelmsäter vars mor var en Sparre af Rossvik. Från dessa fortlevde ätten i tre grenar, men utslocknade på svärdssidan 1985.[4]
Karlström nr 963[redigera | redigera wikitext]
| Karlström (nr 963) | |
| Adlad | 1680 |
|---|---|
| Huvudman | Sven Karlström |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1680 |
| Grad | Adlig ätt nr 963 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1683 (Svärds- & spinnsidan) |
Johan Karlströms bror Sven Karlström var diplomat med uppdrag i England och Danmark, och ingick i den ambassad som hämtade Karl XI:s brud Ulrika Eleonora till Sverige, vars sekreterare han blev 14 januari 1679. Han adlades den 6 juli 1680 och introducerades samma år på Riddarhuset med ättenummer 963. Ogift och barnlös slöt han sin ätt vid sin död 1683 i Stockholm. Han begravdes 11 mars samma år i Karlstads kyrka.[5][6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Carlberg, släkt i Svenskt biografiskt lexikon band 7 (1927) sida 350.
- ^ Sveriges ridderskaps och adels kalender 2016 (tryckår 2015).
- ^ Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857, Del I : Adelborg-Mörner till Tuna, F.U. Wrangel, Otto Bergström, Norstedt, Stockholm 1897, s. 619
- ^ Karlström nr 857 på Adelsvapen-Wiki. Bygger på Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1825–1936).
- ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751. års riks-dag, utgifwen med historiska och genealogiska anmärkningar, Förra del. [del I], Anders Ant. von Stiernman, Stockholm 1754, s. 709
- ^ Karlström nr 963 på Adelsvapen-Wiki. Bygger på Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1825–1936).
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 1 och 4
- Riddarhusets ätt- och vapendatabas